OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

När en finansiell rapport upprättas behöver inte bestämmelserna i årsredovisningslagen tillämpas fullt ut, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

EU:s direktiv

Som en följd av implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag har det införts en generell väsentlighetsprincip i ÅRL. I artikel 6.1 j i direktivet anges att de krav som anges i direktivet behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga. Bestämmelserna om väsentlighet saknar direkt motsvarighet i de tidigare direktiven men väsentlighetsprincipen har kommit till uttryck i enskilda direktivbestämmelser. Dessa undantag har nu tagits bort och i stället har en generell väsentlighetsprincip införts.

Årsredovisningslagens bestämmelser

I 2 kap. 3a § ÅRL anges att ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering om följden av avvikenlsen inte är väsentlig. Med konsolidering avses redovisning av innehav i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i koncernredovisningen. Möjligheten till avvikelse från lagens krav är generell. Den omfattar därför såväl upprättandet av en årsredovisnings samtliga delar som upprättande av fristående rapporter, i den utsträckning något moment innebär redovisning, uppställning, värdering, upplysningar eller konsolidering enligt lagen (prop. 2015/16:3 sid. 203).

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen. Av förarbetena framgår att betydelsen av enskilda poster ska bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Detta innebär att även om enskilda poster var för sig inte är väsentliga kan de vara att bedöma som väsentliga i lagens mening om de sammantagna ger en annan bild av företaget (prop. 2015/16:3 sid. 203).

Väsentlighetsprincipen innebär att oväsentliga poster inte behöver särredovisas och inte heller periodiseras. Att en post bedöms vara oväsentlig innebär inte att den kan utelämnas från redovisningen med hänvisning till att den är oväsentlig. Väsentlighetsprincipen innebär bara att posten inte behöver behandlas i full överensstämmelse med de principer och regler som gäller för den aktuella posten.

Normgivningen

Av BFNAR 2000:2 framgår att vid bedömning av om en post är oväsentlig så kan beloppets relativa storlek i vissa fall ha avgörande betydelse, men att andra bedömningsgrunder kan vara avgörande i andra fall. Avgörandet måste ske på basis av en professionell bedömning som i det enskilda fallet tar hänsyn till de aktuella förhållandena (BFNAR 2000:2 kommentar till punkt 7).

I K2 behöver ett företag inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kr (BFNAR 2016:10 punkt 2.4).

I K3 står det att postens relativa storlek bör beaktas och att hänsyn ska tas till de aktuella förhållandena i det enskilda fallet när företaget bedömer om en post är väsentlig (BFNAR 2012:1 kommentar till punkt 2.1).

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG [1]

Lagar & förordningar

  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1]

Propositioner

  • Proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin [1] [2]

Övrigt

  • BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden [1]
  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1]