OBS: Detta är utgåva 2017.7. Sidan är avslutad 2022.
Här får man veta vad som menas med storlekskorrektion och hur den beräknas när man värderar en lantbruksenhet.
Enligt en grundläggande regel ska man göra en storlekskorrektion för lantbruksenheten, om det behövs med hänsyn till prisbildningen. Positiva och negativa storlekskorrektioner ska därmed göras utifrån vilka värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. Storlekskorrektionen ska även beakta särskilda värdeförhållanden på lantbruksenheterna.
Riktvärdet för en lantbruksenhet ska bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. För övriga lantbruksenheter ska riktvärdena bli föremål för en storlekskorrektion, om och i den mån en korrektion behövs på grund av prisbildningen. Hur stor korrektionen blir bestäms med utgångspunkt från lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärdet för småhus och tomtmark för sådan byggnad (7 kap. 4a § FTL).
Med en medelstor lantbruksenhet menas en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde är 900 000 kr (13 § SKVFS 2016:7).
Riktvärdet för en medelstor lantbruksenhet utgör således ett gränsvärde för storlekskorrektionen. Det innebär att lantbruk med sammanlagda riktvärden på 899 000 kr och därunder får en pluskorrigering av värdet. Är de sammanlagda riktvärdena 900 000 kr eller mer görs en minuskorrigering av värdet.
Storlekskorrektionen ska förutom lantbruksenhetens storlek även beakta särskilda värdeförhållanden som gäller för enheten, t.ex. sammansättningen av ägoslag (skog, åker, bete o.s.v.) och bebyggelsen (ekonomibyggnader) på fastigheten (7 kap. 4 a § FTL).
Två tabeller för storlekskorrektion ska upprättas (storlekskorrektionstabell 1 och 2) och korrektionerna görs utifrån de belopp och procenttal som angivits i tabellerna för de lantbruksenheter som inte svarar mot den reglerade definitionen av en medelstor lantbruksenhet. Tabellerna anger den generella korrektion som är bestämd med hänsyn till lantbruksenhetens värde (1 kap. 4 a § FTF).
Genom de reglerade storlekskorrektionstabellerna har storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden för de lantbruksenheter som avviker från definitionen av en medelstor lantbruksenhet beaktats. I tabellerna finns den föreskrivna klassindelningen och de belopp och procentsatser som rekommenderats för de olika riktvärdeklasserna med hänsyn till detta.
Tabellerna för storlekskorrektion finns redovisade i bilaga 7 i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2016:15).
Storlekskorrektionstabell 1 gäller för län med beteckningen AB, C, D, E, F, G, H, I, K, M, N, O, T och U. Storlekskorrektionstabell 2 gäller för övriga län.
Storlekskorrektionen ska beräknas utifrån lantbruksenheternas sammanlagda riktvärden, med undantag för riktvärdet för småhus och tomtmark för sådan byggnad, och fördelas på de olika värderingsenheterna efter storleken av deras riktvärden. Fördelningen sker i förhållande till värderingsenheternas riktvärden före korrigering (7 kap. 4a § andra stycket FTL).
Storlekskorrektionen görs således innan en eventuell justering för säregna förhållanden genomförts. En sådan justering ska göras av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde och utan att man beaktar att storlekskorrektionen gjorts (7 kap. 5 § FTL).
Storlekskorrektionen ska beräknas på en lantbruksenhets sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärdet för småhus och tomtmark för sådan byggnad (7 kap. 4 a § FTL). Till att börja med ska riktvärdet bestämmas för var och en av de värderingsenheter som ingår i lantbruksenheten. Dessa riktvärden läggs därefter samman och den storlekskorrektion som ska göras på det sammanlagda riktvärdet, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, anges i en storlekskorrektionstabell.
I tabellerna anges sammanlagda riktvärden. I intervall till de angivna riktvärdena ska dels ett korrektionsbelopp i tusentals kronor anges för det belopp som utgör den nedre gränsen i riktvärdeintervallet, dels en korrektion i procent för det belopp över nedre gränsen i riktvärdeintervallet.
Storlekskorrektionstabellerna 1 och 2 klassindelas och utformas utifrån de bestämmelser som anges i bilaga 12 till FTF (1 kap. 4a § sista stycket FTF). Tabellerna innehåller de rekommenderade beloppen och procenttalen som fastställts av Skatteverket vid AFT 17.
Riktvärdena för den egendom (i värderingsenheter) som ingår i en lantbruksenhet framgår av nedanstående tabell. Justering för säregna förhållanden är motiverade i två hänseenden:
Taxeringsvärdet för taxeringsenheten blir 28 876 000 kr.
Värderings-enhet |
Riktvärde (kr) |
Stl-korr fördelad (tkr) |
Stl-korr rättad (tkr) |
Värde efter korr (tkr) |
Justering (tkr) |
Värde av värderings- enhet (tkr) |
Ekonomi- byggnad |
5 400 000 |
-968 |
-968 |
4 432 |
4 432 |
|
Åkermark |
4 999 000 |
-896 |
-896 |
4 103 |
4 103 |
|
Skogsmark utan av.rest. |
26 000 000 |
-4 660 |
-4 661 |
21 339 |
-1 495 |
19 844 |
Småhus I |
(49 000) |
- |
- |
- |
- |
- |
Småhus II |
50 000 |
- |
- |
- |
- |
50 |
Småhus III |
250 000 |
- |
- |
- |
250 |
|
Tomtmark I |
42 000 |
- |
- |
- |
42 |
|
Tomtmark II |
200 000 |
- |
- |
- |
-45 |
155 |
Summa |
36 941 000 |
(-6 524) |
-6 525 |
29 874 |
1 540 |
28 876 |
Skillnaden mellan den fördelade och den rättade storlekskorrektionen läggs alltid på den värderingsenhet som har den högsta storlekskorrektionen, i detta exempel på den produktiva skogsmarken utan avverkningsrestriktioner.
Justeringen för säregna förhållanden görs efter det att storlekskorrektionen har beräknats. Om inget annat angivits ska justeringen beräknas på det sammanlagda, ej storlekskorrigerade riktvärdet (7 kap. 5 § första stycket FTL). Storlekskorrektionen påverkas inte av justeringarna för säregna förhållanden. Om en justering ska avse en viss procent av det totala riktvärdet måste man alltid ange om det är riktvärdet före eller efter storlekskorrektionen som ska justeras med den angivna procentandelen.