På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En person kan under vissa förutsättningar byta till ett nybildat efternamn, d.v.s. ett efternamn som inte redan används.

Byte till ett nybildat efternamn

Med byte till ett nybildat efternamn menas byte till ett namn som inte tidigare har använts som efternamn i Sverige. Det kan vara helt nykonstruerade namn men också ord eller ordbildningar som redan finns men som inte har använts som efternamn.

Ansökan om att byta till ett nybildat efternamn görs till Skatteverket (13 § första stycket PNL). Ansökningsavgiften är 1 800 kr och det finns inget hinder för upprepade byten.

Skatteverket ska pröva om det finns några hinder mot bytet

Skatteverket gör en lämplighetsprövning (14 § PNL) och en förväxlingsprövning (15 § PNL). Om det finns hinder enligt 14 eller 15 §§ PNL kan ett namnbyte ändå beviljas i undantagsfall om det finns särskilda skäl, s.k. dispens (13 § första stycket PNL). Prövningen om det finns särskilda skäl kan bli aktuell när efternamnet kan förväxlas med ett annat namn men den eller de som har rätt till namnet har lämnat samtycke till bytet. Samtycke kan exempelvis lämnas av den eller de personer som bär ett förväxlingsbart namn eller innehavare av en förväxlingsbar firma, varumärke, upphovsrätt eller motsvarande.

Skatteverket kan begära yttrande av en myndighet eller någon annan vid bedömningen, t.ex. Riddarhuset, Patent – och registreringsverket (PRV) eller Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Det ska göras om det behövs för att pröva ett efternamns lämplighet med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden, eller efternamnets förenlighet med namnskyddet (40 § PNL).

Ansökan ska kungöras

När Skatteverket har för avsikt att godkänna en ansökan om ett nybildat efternamn så ska ansökan alltid kungöras i Post- och Inrikes Tidningar innan beslut fattas (41 § PNL).

Lämplighetsprövning

Lämplighetsprövningen innebär att det ställs vissa språkliga och andra krav på ett namn för att det ska kunna förvärvas som ett nybildat efternamn (14 § PNL).

Bestämmelsen syftar bl.a. på namn som inte är förenliga med det svenska namnskicket, exempelvis med hänsyn till bildning, stavning eller uttal av namnet. Skatteverket ska exempelvis inte godkänna efternamn med en alltför extrem stavning, namn med en alltför stor uttalsmässig osäkerhet, eller namn som på annat sätt är oförenliga med namnskicket.

Efternamnet får inte användas som förnamn

Ett nybildat efternamn får inte godkännas om det används som förnamn i Sverige (14 § 1 PNL). Sådana förvärv av efternamn är inte förenliga med det svenska namnskicket. Förnamn och efternamn är två olika former av namn med skilda syften. Det finns därför anledning att särskilja dessa och förhindra att konturerna suddas ut (prop. 2015/16:180 s. 40–41).

Efternamnet får inte bestå av mer än ett ord

Skatteverket får inte godkänna ett nybildat efternamn som består av mer än ett ord (14 § 2 PNL). Det gäller dock inte om orden utgör led i ett dubbelt efternamn, d.v.s. det är fråga om två enkla efternamn som var för sig kan förvärvas som efternamn och sedan kombineras till ett dubbelt efternamn med stöd av 20 § PNL.

Det är inte möjligt att t.ex. byta till ett nybildat efternamn som består av ett prefix och ett huvudord. Namn bildade av exempelvis prefixen af, von, de, la, du, zu, van, mac eller liknande och ett huvudord har en sådan språklig form att de inte är lämpliga som nybildade efternamn.

Det är inte heller möjligt att byta till ett nybildat efternamn som består av två hopskrivna namn, t.ex. Nilssonjansson. I vissa fall kan dock namnet ha en sådan språklig form och uppbyggnad att det uppfattas som en helhet och inte som ett dubbelt namn.

Efternamnet får inte väcka anstöt

Skatteverket får inte godkänna ett nybildat efternamn som kan väcka anstöt (14 § 3 PNL). Bedömningen ska göras ur allmänhetens synvinkel. Det krävs att någon påtaglig egenskap hos namnet är anstötlig för att det inte ska godkännas. Det handlar exempelvis om att namnet har likheter med ord av obscen karaktär, svordomar eller liknande ord som enligt allmänna värderingar uppfattas som stötande. Skatteverket ska även ta hänsyn till om efternamnet vid en uttalsförskjutning eller en senare enkel stavningsändring kan få en sådan likhet. Exempel på namn som i praxis har ansetts kunna väcka anstöt är Ohpium och Morrphin (Patentbesvärsrätten mål nr 97-139, 1997-06-05).

Efternamnet får inte leda till obehag för bäraren

Skatteverket får inte godkänna ett nybildat efternamn om det kan antas leda till obehag för bäraren (14 § 4 PNL). Bedömningen ska göras ur den enskildas synvinkel. Det kan exempelvis vara fråga om namn som ger ett löjeväckande intryck eller ger olämpliga associationer.

Om prövningen avser namn som ska bäras av ett barn under 18 år ska Skatteverket iaktta större försiktighet vid prövningen. Det gäller även om det är fråga om en vuxen sökande, men det är sannolikt att namnet kommer att föras vidare genom ett familjerättsligt förvärv till sökandens barn. För vuxna personer gäller annars att utgångspunkten är att personen som ansökt om ett visst efternamn som regel har gjort klart att hen inte känner något obehag inför att bära detta namn. För att ansökan ska kunna vägras för en vuxen person krävs därför normalt att det finns någon särskild omständighet kopplad till personen eller att namnet är sådant att det inte kan anses möjligt att någon inte upplever obehag av att bära namnet.

Efternamnet får inte av någon annan anledning vara olämpligt som efternamn

Skatteverket ska inte godkänna ett nybildat efternamn om det av någon annan anledning är olämpligt som efternamn (14 § 5 PNL). Det kan röra sig om efternamn med alltför extrem stavning, efternamn med en alltför stor uttalsmässig osäkerhet eller efternamn som på annat sätt är oförenliga med namnskicket. Namn som består av två hopskrivna namn, t.ex. LindStröm är exempelvis inte förenligt med namnskicket.

Ett namn som är ett språkligt korrekt ord kan också anses som olämpligt. Det kan handla om ett ord eller en teckenkombination som inte utgör ett namn enligt svenskt namnskick. Ett ord som är korrekt, lätt att stava till och lätt att uttala ska därför ändå inte godtas som nybildat efternamn om ordet inte är ett namn enligt det svenska namnskicket, t.ex. cykelpedal, disktrasa eller tomhet.

Ett namn som bildas av ord som har utländskt ursprung medför inte i sig att namnet kan anses olämpligt. Om namnet däremot är alltför svårt att uttala eller om namnet har en alltför främmande stavning kan detta påverka bedömningen (jfr RÅ 1997 ref. 75, Beachman).

Den språkliga prövningen kan i viss utsträckning ta hänsyn till namnskicket enligt något av de officiella minoritetsspråken i Sverige. Om sökanden har anknytning till namnskick i annat land kan det bli aktuellt att prövningen även sker mot detta.

Förväxlingsprövning

En person får inte byta till ett efternamn som är identiskt med eller kan förväxlas med vissa namn eller kännetecken. Det innebär att namnet har ett administrativt skydd. Skatteverket ska därför alltid pröva en ansökan om ett nybildat efternamn mot uppräkningen av förväxlingsrisker i 15 § PNL, den s.k. hinderkatalogen.

Syftet med förväxlingsprövningen enligt hinderkatalogen är att förhindra byten till efternamn som är identiska med eller liknar vissa namn och kännetecken. De namn och kännetecken som behandlas i hinderkatalogen får därför ett administrativt skydd.

Av förarbetena till personnamnlagen framgår att förväxlingskravet har skärpts jämfört med 1982 års namnlag, genom att det är tillräckligt att namnen ”kan förväxlas”. Likheten mellan namnet behöver därför inte vara fullt så stor som tidigare då kravet var att namnen ”lätt kan förväxlas”.

Efternamnet får inte förväxlas med ett efternamn som någon annan lagligen bär

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med ett efternamn som någon annan lagligen bär (15 § första stycket 1 PNL). Det finns då ett hinder mot att det sökta namnet godkänns som efternamn.

Att efternamnet lagligen bärs innebär att det inte är tillräckligt att någon använder namnet som efternamn, utan det måste också lagligen ha förvärvats. Avlidna personers efternamn omfattas inte av skyddet.

Med begreppet förväxlingsrisk menas i första hand att det är fråga om identiska namn. Det kan också finnas en förväxlingsrisk om det finns likheter i stavning eller uttal. Det är den språkliga likheten som ska stå i centrum men hänsyn ska även tas till andra faktorer, t.ex. att namnen trots en språklig likhet uppfattas olika visuellt.

Även olika genusformer kan få betydelse. Om det önskade namnet kan bli identiskt med ett befintligt efternamn genom en senare ändring av efternamnets genusform är detta ett hinder för godkännande. En ändring av genusform anses inte som byte till annat efternamn. Det är därför fråga om samma namn.

Ett dubbelt efternamn ska vid förväxlingsprövningen anses som två enkla efternamn (15 § andra stycket PNL). Skyddet gäller alltså inte för det dubbla efternamnet som sådant. Detta gäller dock inte för dubbelnamn som har förvärvats med stöd av äldre namnrätt. För dessa gäller i stället att namnet anses som ett enda efternamn (punkten 11 i övergångsbestämmelserna). Äldre dubbelnamn har därför, till skillnad från nya dubbla efternamn enligt personnamnlagen, ett eget namnskydd.

Om ett namn bärs som mellannamn finns det inget hinder mot att någon förvärvar namnet som efternamn. Namnet kan dock ändå vara skyddat om det bärs som efternamn av någon annan.

Det är tillåtet att byta till ett efternamn som ingen person bär i dag men som en eller flera personer har en s.k. latent rätt att i framtiden förvärva. Med det avses en rätt att ta namnet på familjerättslig grund enligt någon bestämmelse i personnamnlagen. Skyddsvärdet för en sådan latent rätt till ett namn anses inte vara lika högt som när någon faktiskt bär namnet.

Efternamnet får inte förväxlas med ett historiskt känt efternamn som burits av en utdöd släkt i Sverige

När Skatteverket kan konstatera att ett efternamn har burits tidigare i Sverige men det inte finns någon som bär namnet vid tidpunkten för ansökan, ska prövningen i stället avse om namnet kan förväxlas med ett historiskt känt efternamn (15 § första stycket 2 PNL). Utgångspunkten för prövningen är att det rör sig om ett samhällsintresse som avser såväl allmänna kulturfrågor som namnrätt.

Att namnet är historiskt känt betyder att namnet ska ha burits av en eller flera personer av viss historisk betydelse. Namnet måste dock inte vara känt för en bredare allmänhet. Namnet behöver inte ha tillhört en sedan länge utdöd släkt, utan det kan även vara ett namn som relativt nyligen har burits av någon inom denna släkt. Skatteverket bör därför inte godkänna efternamn som kan förväxlas med ett sådant historiskt känt efternamn.

Skatteverkets rättsavdelning bedömer om verket behöver begära in yttrande från en annan myndig eller någon annan om namnet kan förväxlas med ett historiskt känt efternamn.

Efternamnet får inte förväxlas med ett allmänt känt utländskt efternamn

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med ett allmänt känt utländskt efternamn (15 § första stycket 3 PNL). Det kan handla om förväxlingsrisk med ett känt efternamn som bärs av t.ex. en politiker, artist eller idrottsperson.

Skyddet gäller såväl namn på levande personer som avlidna personer och släkter. Ett krav är att namnet är allmänt känt inom Sverige, d.v.s. spritt till en bredare krets. Även namn som närmast kan betraktas som ökända omfattas av begreppet. Om namnet är så vanligt att det inte kan förknippas med någon särskild person finns det som regel inget skydd, t.ex. Smith.

Ett namn ska inte betraktas som utländskt om det bärs eller tidigare har burits av någon som är eller varit registrerad som folkbokförd i Sverige. Ett namn som bärs av någon folkbokförd person skyddas i stället enligt 15 § första stycket 1 PNL. Ett namn som inte bärs men tidigare har burits av någon folkbokförd kan skyddas enligt 15 § första stycket 2 PNL om namnet är historiskt känt.

Efternamnet får inte förväxlas med någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn (15 § första stycket 4 PNL). Detta omfattar i första hand kända konstnärsnamn, men även namn som är kända pseudonymer eller signaturer samt ”artistnamn” för t.ex. skådespelare, artister eller idrottspersoner är skyddade. Ett krav är att namnet är allmänt känt, d.v.s. spritt till en bredare krets inom Sverige.

Ett känt utländskt konstnärsnamn eller artistnamn prövas inte mot 15 § första stycket 4 PNL, men kan i vissa situationer prövas mot 15 § första stycket 3 PNL, d.v.s. ett allmänt känt utländskt efternamn.

Efternamnet får inte förväxlas med en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller en liknande sammanslutning

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller en liknande sammanslutning (15 § första stycket 5 PNL). En liknande sammanslutning kan vara t.ex. ett trossamfund, ett sällskap, en orden eller en klubb. Med beteckning avses dels ett firma- eller namnliknande kännetecken under vilken sammanslutningen officiellt framträder, dels bokstavskombinationer, t.ex. Lugi eller Svemo. Om beteckningen omfattar flera ord ska Skatteverket pröva förväxlingsrisken med utgångspunkt i det ord som är mest framträdande.

Efternamnet får inte förväxlas med någon annans skyddade näringskännetecken eller varukännetecken

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med ett näringskännetecken eller varukännetecken som är skyddat i Sverige (15 § första stycket 6 PNL). Detta omfattar i första hand skyddade firmanamn eller varumärken. Syftet är att en person genom namnbyte inte ska göra intrång i någon annans namnskydd.

Den rättsliga grunden för skyddet för firmor, varumärken m.m. kommer ursprungligen från firma- och varumärkeslagstiftningen.

En firma är ett företagsnamn som gör det möjligt att särskilja företaget från andra företag föreningar och varumärken. När företaget är ett aktiebolag eller handelsbolag är firman bolagets namn och när en fysisk person är enskild näringsidkare (enskild firma) används normalt personens eget namn som firma. Ett aktiebolags eller handelsbolags firma ska registreras i Bolagsverkets register. Företagsnamnet för en enskild firma finns registrerat hos Skatteverket, men det kan frivilligt registreras hos Bolagsverket.

Ett varumärke (logotyp) är ett ord eller en symbol som används som kännetecken för en vara eller tjänst. Till skillnad från företagsnamnet kan varumärket bestå av både ord och figur (symbol). Varumärken registreras i varumärkesregistret hos Patent- och registreringsverket.

Skatteverket ska kontrollera om det finns firmor och varumärken med skydd i Sverige som är förväxlingsbara med det sökta efternamnet. Skatteverket ska ta ställning till om det påträffade firmanamnet eller varumärket utgör skyddade ”rättigheter” som kan vara hinder för att godkänna efternamnet.

När en firma eller ett varumärke har registrerats så utgör det normalt ett hinder för anta firmanamnet eller varumärket som efternamn.

Skatteverket måste alltid göra en helhetsbedömning av näringskännetecknet eller varukännetecknet i förhållande till det sökta namnet. Vid bedömningen ska verket ta hänsyn till om kännetecknet innehåller något dominerande ord och om detta är identiskt eller förväxlingsbart med det sökta efternamnet.

Efternamnet får inte förväxlas med något som finns i ett litterärt eller konstnärligt verk och som kränker någon annans upphovsrätt till verket

En person får inte byta till ett efternamn som kan förväxlas med något som finns i ett litterärt eller konstnärligt verk och som kränker någon annans upphovsrätt till verket (15 § första stycket 7 PNL). Detta omfattar titeln på någon annans skyddade litterära eller konstnärliga verk samt särskilt skapade namn på personer och orter som förekommer i ett sådant verk och vars användning skulle innebära en kränkning av någon annans upphovsrätt till verket.

Namnskyddet förutsätter att titeln på ett litterärt eller konstnärligt verk har en sådan originalitet att det i sig är upphovsrättsligt skyddat. Detsamma gäller för ett särskilt skapat namn på en person eller ort i verket. Skyddet förutsätter alltså att titeln eller namnet är särpräglat och har en viss så kallad verkshöjd, d.v.s. att det omfattas av upphovsrätten enligt upphovsrättslagen (1960:729).

Nytt: 2017-09-27

Sidan har uppdaterats och beskriver nu de regler för nybildade efternamn som trädde i kraft den 1 juli 2017.

Tidigare:

Från och med den 1 juli 2017 gäller en ny lag (2016:1013) om personnamn (PNL). Den tidigare namnlagen (1982:670) upphörde att gälla den 30 juni 2017.

Rättslig vägledning kommer att uppdateras. Till dess hittar du de nya reglerna om nybildade efternamn i 13 § första stycket PNL och 14–15 §§ PNL.

Tidigare ansvarade PRV för dessa ärenden. Se tidigare lydelse för regler om byte genom PRV.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • Pantentbesvärsrätten mål nr 97-139, 1997-06-05 [1]
  • RÅ 1997 ref.75 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:180 En ny lag om personnamn [1]
Till toppen