På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En person kan under vissa förutsättningar byta till ett befintligt efternamn, d.v.s. ett efternamn som används eller har använts i Sverige.

Byte till ett befintligt efternamn

Med byte till ett befintligt efternamn menas byte till ett namn som används eller tidigare har använts som efternamn i Sverige. En förutsättning för byte till ett befintligt efternamn är att namnet inte kan förvärvas med stöd av någon bestämmelse om familjerättsliga förvärv enligt 4–12 eller 30 §§ PNL. Byte sker då i administrativ ordning i stället för familjerättslig ordning (13 § första stycket PNL).

Byte till ett befintligt efternamn innebär som regel byte till ett efternamn som personen har anknytning till. Det kan exempelvis vara en familjehemsförälders efternamn som inte kan förvärvas enligt 11 § PNL, eftersom personen är vuxen. Det kan också vara fråga om ett efternamn som burits för länge sedan i personens släkt, som hen inte kan förvärva familjerättsligt (jfr prop. 2015/16:180 s. 102).

Ansökan

Ansökan om byte till ett befintligt efternamn görs till Skatteverket (3 § PNL och 13 § första stycket PNL). Ansökningsavgiften är 1 800 kr (3 § första stycket 2 PNF) och det finns inget hinder för upprepade byten.

När Skatteverket har för avsikt att godkänna en ansökan om ett befintligt efternamn så ska ansökan i vissa fall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar innan Skatteverket fattar beslut (41 § PNL).

Skatteverket ska pröva om det finns några hinder mot bytet

När inget av undantagen i 16–19 §§ PNL är aktuella ska Skatteverket pröva om det befintliga efternamnet kan förväxlas med andra namn och kännetecken. Skatteverkets prövning görs mot de förväxlingsrisker som finns uppräknade i 15 § PNL, den s.k. hinderkatalogen. Reglerna för förväxlingsprövningen är desamma som vid byte till ett nybildat efternamn.

En ansökan om byte till ett befintligt efternamn ska inte prövas mot bestämmelsen i 14 § PNL. Det görs därför ingen lämplighetsprövning av ett befintligt efternamn, exempelvis om det finns några språkliga hinder mot namnet eller om namnet är lämpligt som efternamn.

Skatteverket kan begära yttrande av en myndighet eller någon annan vid bedömningen, t.ex. Riddarhuset och Patent- och registreringsverket (PRV). Yttrande kan begäras för att för att pröva ett efternamns förenlighet med namnskyddet (40 § PNL).

När det finns hinder mot bytet till efternamnet enligt 15 § PNL kan ett namnbyte ändå beviljas i undantagsfall om det finns särskilda skäl, s.k. dispens (13 § första stycket PNL).

Framtida förvärv av efternamn

Det är tillåtet att byta till ett efternamn som ingen person bär i dag men som en eller flera personer har en s.k. latent rätt att i framtiden förvärva. Med det menas en rätt att ta namnet på familjerättslig grund enligt någon bestämmelse i personnamnlagen. Skyddsvärdet för en sådan latent rätt till ett efternamn anses inte vara lika högt som när någon faktiskt bär efternamnet.

Nytt: 2017-10-24

Sidan har uppdaterats och beskriver nu de regler för anslutningsförvärv som trädde i kraft den 1 juli 2017.

Tidigare:

Från och med den 1 juli 2017 gäller en ny lag (2016:1013) om personnamn (PNL). Den tidigare namnlagen (1982:670) upphörde att gälla den 30 juni 2017.

Rättslig vägledning kommer att uppdateras. Till dess hittar du de nya reglerna om administrativt byte till ett befintligt efternamn i 13 § första stycket PNL och 15 § PNL.

Tidigare ansvarade PRV för dessa ärenden. Se tidigare lydelse för regler om byte genom PRV.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:180 En ny lag om personnamn [1]
Till toppen