Socialavgiftsavtal och utländsk arbetsgivare

Vad ett socialavgiftsavtal innebär

Med en utländsk arbetsgivare menas här en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person som inte har ett fast driftställe i Sverige. En sådan utländsk arbetsgivare som ger ut avgiftspliktig ersättning för arbete i Sverige är också skyldig att betala arbetsgivaravgifter i Sverige.

Den som har fast driftställe här räknas som svensk arbetsgivare och redovisar och betalar avgifter enligt samma regler som gäller för svenska utgivare. Ett sådant företag har inte möjlighet att ingå socialavgiftsavtal med sina anställda.

För utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige finns dock en möjlighet att ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med den anställde (5 kap. 5 § SFL). Det betyder att den anställde åtar sig att fullgöra arbetsgivarens skyldigheter att redovisa och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen till den anställde.

Men ett avtal innebär inte att arbetsgivaren befrias från sitt underliggande ansvar för avgifterna (5 kap. 5 § SFL). Om den anställde inte redovisar och betalar enligt avtalet kommer Skatteverket i stället att rikta krav på redovisning och betalning mot arbetsgivaren. Förabeten till de nuvarande bestämmelserna om socialavgiftsavtal finns i prop. 2012/13:18.

Anpassning till EU-rätten

De nuvarande reglerna om socialavgiftsavtal infördes 2013 bland annat för att anpassa vår lagstiftning till EU-rätten. I rådets förordning nr 987/09 med tillämpningsbestämmelser till förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen finns sedan tidigare en motsvarande bestämmelse. Den anger att en arbetsgivare som saknar fast driftställe i den medlemsstat vars socialförsäkringslagstiftning är tillämplig får komma överens med en anställd om att den anställde ska fullgöra arbetsgivarens skyldigheter att betala avgifter för dess räkning, utan att arbetsgivarens underliggande skyldigheter åsidosätts (artikel 21 punkt 2 förordning 987/09).

De gamla reglerna om socialavgiftsavtal upphörde att gälla vid utgången av 2012. De upphörda reglerna innebar att den anställde skulle betala socialavgifterna i form av egenavgifter och att arbetsgivaren genom avtalet blev helt befriad från ansvar för avgifterna.

Arbetsgivaravgiftens storlek – allmän löneavgift

I den sammanlagda arbetsgivaravgift som en svensk arbetsgivare betalar ingår också allmän löneavgift som redovisas och betalas på samma underlag och på samma sätt som den egentliga arbetsgivaravgiften (1 § lagen [1994:1920] om allmän löneavgift). Eftersom den allmänna löneavgiften inte är en socialavgift utan i stället är att se som en skatt ska den inte betalas av utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige. Av det skälet ska den anställde som fungerar som ett ombud för arbetsgivaren inte heller betala den allmänna löneavgiften.

Hur avgiftsunderlaget beräknas

Anställda betalar normalt inga arbetsgivaravgifter. Men när det finns ett socialavgiftsavtal kan man anta att arbetsgivaren kompenserar den anställde för de avgifter som den anställde ska betala. Den kompensationen ska inte ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Därför finns det en regel som säger att vid beräkningen av avgiftsunderlaget ska hela ersättningen divideras med ett belopp motsvarande den procentsats som gäller för arbetsgivaravgifterna ökad med 100 procentenheter (2 kap. 25 a § SAL).

Om avgiftsunderlaget beräknats på detta sätt ska den pensionsgrundande inkomsten bestämmas med ledning av detta underlag (59 kap. 34 § första stycket SFB).

Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras (12 kap. 36 a § IL).

Exempel: beräkning av underlaget

A har ett socialavgiftsavtal. A ska få en lön på 100 000 kr. Procentsatsen för arbetsgivaravgifterna exklusive allmän löneavgift är 20,70 %. Arbetsgivaren betalar kompensation till A för avgifterna med 20 700 kr. Den sammanlagda lönen till blir då 120 700 kr. Hela lönen ska inte vara underlag för arbetsgivaravgifter utan lönesumman divideras med 20,70 % plus 100 procentenheter, dvs. med 1,207. Avgiftsunderlaget blir då 120 700 / 1,2070 = 100 000 kr. A ska betala arbetsgivaravgifter med 20,70 % på ett underlag av 100 000 kr.

Den skattepliktiga lön A har fått i exemplet är 120 700 kr. A får vid inkomstbeskattningen avdrag för betalda arbetsgivaravgifter utan någon avdragsbegränsning (12 kap. 2 § IL). Det i exemplet framräknade avgiftsunderlaget, 100 000 kr, blir också underlag för beräkning av pensionsgrundande inkomst för A (59 kap. 34 § första stycket SFB).

Förfarandet

Den som har ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländska arbetsgivare ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det avtalet ingicks (7 kap. 2 § tredje stycket SFL). Registreringen innebär att det blir den anställde som varje månad ska lämna en arbetsgivardeklaration och betala arbetsgivaravgifter. Den anställde blir då registrerad under ett särskilt registreringsnummer som är knutet till ett särskilt skattekonto.

Även arbetsgivaren är skyldig att registrera sig hos Skatteverket eftersom arbetsgivaren ska lämna kontrolluppgift på ersättningen till den anställde.

Inget skatteavdrag

Ett socialavgiftsavtal påverkar inte reglerna om skatteavdrag. En utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska inte göra skatteavdrag från löner till anställda i Sverige. Den anställde ska som tidigare betala sin preliminära skatt genom särskild debitering (SA-skatt).