Skydd av personuppgifter är det samlingsnamn som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Skatteverket fattar beslut om sekretessmarkering och kvarskrivning. Polismyndigheten fattar beslut om fingerade personuppgifter.
Inom folkbokföringen är de flesta uppgifter normalt offentliga. Ibland kan det finnas skäl för Skatteverket att göra en extra noggrann skadeprövning för att avgöra om en uppgift är sekretessbelagd. Detta sker t.ex. när uppgifterna gäller en person som har fått skyddade personuppgifter.
Skatteverkets bedömning av om en person ska medges sekretessmarkering eller kvarskrivning eller båda delarna baseras främst på om den enskilde kan lida men, men också utifrån att skyddet får en avsedd effekt. De åtgärder som Skatteverket kan erbjuda en person inom folkbokföringsverksamheten är enbart av registerkaraktär och innebär att en noggrann sekretessprövning ska göras innan uppgift om dennes enskilda förhållande kan lämnas ut.
Exempel på situationer där personuppgifter kan eller ska skyddas: