På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En person får i vissa undantagsfall byta till ett nybildat eller befintligt efternamn om det finns särskilda skäl trots att det finns hinder mot namnbytet.

Särskilda skäl för byte av efternamn

När det finns särskilda skäl kan en person byta till ett nybildat eller befintligt efternamn trots att förutsättningarna för byte i administrativ ordning enligt 14–19 §§ PNL inte är uppfyllda. Bestämmelsen om särskilda skäl (13 § första stycket PNL) tillämpas enbart vid administrativa förvärv av efternamn och inte vid familjerättsliga förvärv.

Bestämmelsen om särskilda skäl är en dispensregel som tillämpas enbart i undantagsfall när omständigheterna är speciella i det enskilda ärendet. Dispensregeln finns för att undvika ett orimligt resultat i det enskilda fallet. I första hand kan det bli aktuellt vid byte till ett befintligt efternamn som personen har beaktansvärd anknytning till.

Med särskilda skäl menas att det i det enskilda ärendet ska finnas skäl av tillräcklig styrka som motiverar att ett namnbyte kan godkännas trots att det annars finns hinder mot ett sådant byte. En tillämpning av dispensregeln innebär många gånger att någon annans rätt till namnet får stå tillbaka. Dispensmöjligheten ska därför användas med försiktighet (restriktivt) och avsikten är inte att skapa generella undantag från reglerna om hinder i 14 och 15 §§ PNL. Bedömningen av om det finns särskilda skäl för att godkänna en ansökan får avgöras efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall (prop. 2015/16:180 sid. 54 och 103, Jfr RÅ 1986 ref.14, Buse - Bose).

Skatteverket kan vid behov begära in yttrande av en myndighet eller någon annan för att pröva ett efternamns lämplighet eller namnets förenlighet med namnskyddet. Yttrande kan begäras in från t.ex. Riddarhuset eller Patent – och registreringsverket (40 § PNL). Det är Skatteverkets rättsavdelning som bedömer om verket behöver begära ett sådant yttrande.

Ansökan

Ansökan om byte till ett nybildat eller befintligt efternamn med stöd av särskilda skäl görs till Skatteverket (3 § och 13 § första stycket PNL). Ansökningsavgiften är 1 800 kr (3 § första stycket 2 PNF).

När Skatteverket har för avsikt att godkänna en ansökan om byte till ett efternamn på grund av särskilda skäl ska ansökan alltid kungöras i Post- och Inrikes Tidningar innan beslut fattas (41 § PNL).

Exempel

Nedan redovisas ett par exempel när det finns särskilda skäl att ändå godkänna byte av efternamn trots att förutsättningarna för namnbytet inte är uppfyllda enligt 14-19 §§ PNL.

Hävdnamn

En person har under lång tid använt och blivit känd under ett visst namn och vill ha en formell rätt att bära namnet som ett efternamn med stöd av PNL. Personen kan exempelvis under längre tid både privat och i sin yrkesroll ha varit känd under ett namn som ett artist- eller konstnärsnamn, ett s.k. hävdnamn. Även om namnet är förväxlingsbart med andra efternamn, firmor, varumärken eller motsvarande kan det i vissa fall finnas särskilda skäl att godkänna ansökan (Jfr RÅ 1991 ref. 11, Trast).

Dispens från lämplighetskravet

En person som ansöker om ett nybildat efternamn kan få dispens med stöd av särskilda skäl även om efternamnet inte uppfyller språkliga eller liknande krav enligt 14 § PNL. Det kan exempelvis vara ett efternamn som är bildat i enlighet med ett annat namnskick än det svenska och som personen har anknytning till.

Medgivande

När en person ansöker om ett nybildat eller befintligt efternamn och det finns risk för förväxling med annat namn kan det finnas särskilda skäl att medge dispens från 15 § PNL om det finns medgivande från samtliga rättighetsinnehavare, t.ex. bärare av ett förväxlingsbart efternamn eller innehavare av en förväxlingsbar firma, varumärke, upphovsrätt eller motsvarande. För att dispens ska medges krävs även att det inte finns någon annan risk för förväxling enligt den s.k. hinderkatalogen (15 § 1-7 PNL). (Jfr RÅ 1997 ref. 37, Toster).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • RÅ 1986 ref. 14 [1]
  • RÅ 1991 ref. 11 [1]
  • RÅ 1997 ref. 37 [1]

Referenser inom folkbokföring

Till toppen