Andel i handelsbolag

Skattefria kapitalvinster och icke avdragsgilla kapitalförluster

Den 1 januari 2010 infogades andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Det innebär att en andel i ett svenskt handelsbolag som ägs och avyttras av ett företag som kan äga näringsbetingade andelar (25 a kap 3 § 1–5 IL) behandlas som en näringsbetingad andel (25 a kap 3 a § IL). Det innebär att kapitalvinsten på andelen i handelsbolaget normalt är skattefri och att motsvarande kapitalförlust inte är avdragsgill (25 a 5 § IL).

Om en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES avyttras, ska den behandlas på samma sätt som en avyttring av en andel i ett svenskt handelsbolag (25 a kap. 3 a § IL).

Övergångsbestämmelser

I samband med att andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag infogades i systemet med näringsbetingade andelar, infördes vissa övergångsbestämmelser.

Negativ justerad anskaffningsutgift

För att företag som hade en negativ JAU (justerad anskaffningsutgift) vid övergången inte helt skulle undgå beskattning för detta belopp, infördes övergångsbestämmelser (SFS 2009:1413, p. 4-5). Bestämmelserna innebär att företag som var delägare i handelsbolag, och som den 1 januari 2010 hade en negativ justerad anskaffningsutgift på andelen, skulle ta upp ett belopp motsvarande det negativa värdet som intäkt vid 2011 års taxering. Om delägaren har begärt det, ska intäkten tas upp med minst en tiondel per år vid 2011–2020 års taxeringar. Om andelen i handelsbolaget avyttras eller om handelsbolaget upplöses, ska beloppet i sin helhet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar.

Om handelsbolagsdelägaren har begärt att intäkten ska fördelas över tiden är det inget som hindrar att delägaren tar upp ett större belopp än en tiondel under ett år. Gränsen på minst en tiondel per år får däremot inte underskridas.

Skatteverket anser att om handelsbolagsdelägaren har förlängt räkenskapsår och därför inte lämnar inkomstdeklaration under ett kalenderår ska delägaren ta upp minst två tiondelar nästa år. Om delägaren har ett förkortat räkenskapsår och därför lämnar två inkomstdeklarationer samma kalenderår behöver delägaren bara återföra en tiondel i en av deklarationerna, se Skatteverkets ställningstagande Vad innebär det att negativ JAU och uppskov enligt övergångsbestämmelserna i punkterna 4, 6 och 7 till SFS 2009:1413 ska återföras med en tiondel per år?

Exempel: beskattning av negativ justerad anskaffningsutgift

Efter att ha tagit upp en tiondel vid beskattningsåren 2011–2016 är det möjligt att ta upp resterande fyra tiondelar av beloppet vid beskattningsåret 2017. Det är däremot inte tillåtet att ta upp en tiondel vid 2011 års taxering och sedan låta bli att ta upp något under fem års tid, för att vid beskattningsåret 2017 ta upp resterande nio tiondelar (prop. 2009/10:36 s. 88).

Bortse från vissa tillskott

När man beräknade den justerade anskaffningsutgiften skulle man bortse från tillskott som lämnats till handelsbolaget under tiden från och med den 24 november 2008 till och med den 31 december 2009, om det huvudsakliga syftet varit att neutralisera eller minska en negativ justerad anskaffningsutgift. Läs mer i Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering (SKV 399), avsnitt 83.17.6.

Förlust inom en intressegemenskap

Innan de nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2010 så kan en avyttring med kapitalförlust ha gjorts inom en intressegemenskap, med uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 § IL. Om omständigheter som skulle medföra avdragsrätt för en sådan uppskjuten rätt inträffar efter den 31 december 2009, så finns det en övergångsbestämmelse som innebär att de nya reglerna ska tillämpas på dessa tidigare avyttringar (övergångsbestämmelse SFS 2009:1413, p. 2, prop. 2009/10:36 s. 88). Detta innebär att den uppskjutna avdragsrätten går förlorad om avyttringen skulle ha omfattats av de nya reglerna, om de varit gällande vid avyttringen. Läs mer om avyttringar inom en intressegemenskap.