Hur beslut överklagas och inom vilken tid

Formkraven på ett överklagande

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till förvaltningsrätten (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till Skatteverket (beslutsmyndigheten), se (43 § första stycket FL. Det går bra med vanligt brev, e-post eller fax. Ett meddelande per telefon eller andra muntliga meddelanden uppfyller inte kravet på skriftlighet. När en part muntligt meddelar Skatteverket att hen är missnöjd med ett beslut bör Skatteverket därför upplysa parten om att ett överklagande av beslutet ska ske skriftligt (Hellners & Malmqvist 2010, Förvaltningslagen med kommentarer, s. 315).

Överklagandet behöver inte vara egenhändigt undertecknat, men det är ett lagkrav på att förvaltningsrätten ska anges i överklagandet. En sådan reglering kan bidra till att tydliggöra rollfördelningen mellan beslutsmyndigheten och överinstansen och även förenkla beslutsmyndighetens prövning av om en skrivelse med en begäran om ändring kan uppfattas som ett överklagande eller enbart som en begäran om omprövning (prop. 2016/17:180 s. 264). Ett överklagande som saknar ordet ”förvaltningsrätten” bör dock inte alltid ses som en begäran om omprövning utan avsändarens avsikt i det avseendet kan behöva utredas innan beslut fattas.

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt hen vill att beslutet ska ändras (43 § andra stycket FL). Ändringsyrkandet behöver inte anges uttryckligt. Det räcker att yrkandet framgår vid en rimlig och välvillig tolkning av skrivelsen (prop. 1985/86:80 s. 73). Även tämligen otydliga uppgifter om det överklagade beslutet godtas om det kan klarläggas på annat sätt vilket beslut ett överklagande avser (se bl.a. RÅ 1988 ref. 33).

Lagen hindrar inte att klaganden senare under handläggningen justerar eller preciserar det yrkande som framgår av skrivelsen (prop. 1985/86:80 s. 73). Det är alltså möjligt att i överklagandet endast tala om vilket beslut som överklagas och att samtidigt förbehålla sig rätten att senare få precisera yrkandet och grunderna för det.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla (43 § tredje stycket FL). Ett överklagande från en enskild till förvaltningsrätten ska således, utöver vad som anges i 43 § första och andra stycket, innehålla uppgift om bl.a. klagandens personnummer eller organisationsnummer, postadress, e-postadress, telefonnummer och andra förhållanden som är av betydelse för delgivning med honom eller henne. Motsvarande uppgifter ska i förekommande fall också lämnas om en ställföreträdare eller ett ombud liksom om en enskild motpart (3 § FPL). Klaganden ska vidare ange sitt yrkande och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. Dessutom bör klaganden uppge de bevis som han eller hon vill åberopa och lämna uppgift om vad som är avsett att styrkas med varje särskilt bevis (4 § FPL).

Överklagandetidens längd för den enskilda

Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom Skatteverket (44 § FL). Har klaganden delgivits beslutet räknas klagotiden från den dag då beslutet delgavs klaganden. När klaganden får kännedom om beslutet på annat sätt räknas klagotiden från den dag då klaganden fick del av beslutet genom myndighetens försorg (prop. 1971:30 s. 417 f.).

Överklagandetidens längd för det allmänna

Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (44 § FL).