OBS: Detta är utgåva 2018.12. Visa senaste utgåvan.

Den som för talan i ett ärende får anlita ett ombud eller ett biträde. Ett ombud har fullmakt att föra talan i någon annans ställe, medan ett biträde endast får agera när parten är med.

Nytt: 2018-05-25

Sidan har skrivits om på grund av den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1 juli 2018. Se sidans tidigare lydelse.

Vad menas med ombud och biträde?

Den som för talan i ett ärende får göra det genom ombud eller med hjälp av ett biträde (14 § första stycket FL).

Med ombud menas den som har fullmakt att föra talan i någon annans ställe. Ett ombud kan alltså helt eller delvis föra partens talan och i vissa fall ta emot handlingar som delges. Endast fysiska personer kan vara ombud. En juridisk person kan inte alltså inte vara ombud (prop. 2016/17:180 s. 90).

Med biträde menas den som inte har ombudets behörighet. Ett biträde får endast agera när parten är med och har alltså inte rätt att uppträda i huvudmannens ställe.

När behöver ombudet styrka sin behörighet?

Skatteverket får begära att ett ombud ska styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt (15 § första stycket FL). Det innebär att när den som uppträder som ombud inte självmant styrker sin behörighet med en fullmakt får Skatteverket avgöra om fullmakt behövs utifrån 15 § första stycket FL. Ibland är omständigheterna sådana att Skatteverket inte behöver kräva in en fullmakt. När ärendets utgång har stor betydelse för parten ska dock alltid en fullmakt begäras in, exempelvis om man ska lämna ut en sekretessbelagd handling (Skatteverkets ställningstagande Hävande av sekretess genom fullmakt).

Viss ledning kan också hämtas från förvaltningsprocesslagen där det framgår att ett ombud ska ha fullmakt (49 § FPL). Ett ombud behöver endast styrka sin behörighet när domstolen anser att det behövs.

En fullmakt ska i princip visas upp i original och den gäller i normalfallet så länge den inte har återkallats (jfr 2 kap. 12–16 §§ avtalslagen). När Skatteverket ska bedöma om det är nödvändigt att uppvisa en fullmakt i original, kan man utgå från de allmänna kraven i 9 § FL.

Vad händer om ombudet inte styrker sin behörighet?

Om Skatteverket anser att ett ombud bör styrka sin behörighet med en fullmakt, ska verket uppmana ombudet att göra det (15 § första stycket FL). Om en sådan begäran inte följs, får Skatteverket besluta om föreläggande att lämna fullmakt. Ett sådant föreläggande får riktas till ombudet eller parten i ärendet (15 § andra stycket FL).

Skatteverket bör samtidigt göra klart för ombudet att talan som väckts av hen kan komma att avvisas, om fullmakt inte kommer in (15 § tredje stycket FL).

Om ett sådant föreläggande inte följs ska ärendet avvisas från vidare handläggning

Hur ska en fullmakt vara utformad?

En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig. Om en fullmakt lämnas muntligen bör Skatteverket dokumentera detta i ärendet på lämpligt sätt. En skriftlig fullmakt ska vara undertecknad av parten eller en behörig ställföreträdare för denne. Några krav på att fullmaktsgivarens namnteckning ska vara bevittnad finns inte i FL.

Fullmakten ska innehålla uppgifter om ombudets namn och uppdragets omfattning. Ombudet kan sätta någon annan i sitt ställe om detta har angetts i fullmakten (15 § första stycket FL).

Kommunikationen i ärendet ska ske med ombudet

När ett ombud med fullmakt företräder en part ska Skatteverket kommunicera med ombudet och inte med parten personligen, om inte fullmakten visar något annat. Om en handling ska delges och personen som ska delges har ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen, är även ombudet delgivningsmottagare (15 § DelgL).

Skatteverket kan begära personlig medverkan

I förvaltningsförfarandet kan det förekomma många olika situationer där den som för talan i ett ärende måste medverka personligen. Det kan vara frågan om att parten måste höras, lämna upplysningar eller lämna medgivande till något eller att en handling måste undertecknas. Därför måste den som har ombud medverka personligen om Skatteverket begär det (14 § första stycket FL). Skatteverket ska vid denna bedömning ta hänsyn till reglerna om snabb och enkel handläggning.

Skatteverket har inga tvångsmedel till förfogande i 14 § första stycket FL för att tvinga parten att medverka personligen. Bestämmelsen är endast en påminnelse om att huvudregeln om rätten att anlita ett ombud inte är oinskränkt.

Skatteverket kan avvisa ett ombud eller ett biträde

Skatteverket får besluta att ett ombud eller biträde inte får medverka i ett ärende om denne bedöms som olämplig för uppdraget (14 § andra stycket FL).

Vilka omständigheter som bör inverka på Skatteverkets bedömning framgår inte av lagen utan får avgöras från fall till fall. Om ärendet inte är komplicerat finns det inte anledning att ställa alltför höga krav på den som vill vara ombud eller biträde. I enklare ärenden går det normalt bra att en nära anhörig utan särskild juridisk skolning eller någon annan allmänt förståndig person uppträder som ombud.

Regleringen innebär att Skatteverket kan avvisa ett ombud som bedöms som olämplig för uppdraget antingen innan ett ärende har inletts eller under handläggningen av ärendet. (prop. 2016/17:180 s. 90)

Överklagande av beslut att avvisa ett ombud

Skatteverkets beslut att avvisa ett ombud eller biträde får överklagas. Läs mer under Avvisningsbeslut och avskrivningsbeslut under Överklagande.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Delgivningslag (2010:1932) [1]
  • Förvaltningslag (2017:900) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11]
  • Förvaltningsprocesslag (1971:291) [1]
  • Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område [1]

Propositioner

  • Proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag [1] [2]

Ställningstaganden

  • Hävande av sekretess genom fullmakt [1]