Beslut om att ta egendom i förvar

Interimistisk åtgärd inför en ansökan om betalningssäkring

Om det finns risk för att lös egendom som kan betalningssäkras undanskaffas innan förvaltningsrätten kan fatta beslut om betalningssäkring får en granskningsledare besluta att ta egendomen i förvar (3 kap. 8 § och 46 kap. 16 § första stycket SFL).

En granskningsledare (GRL) har alltså möjlighet att inför en ansökan om betalningssäkring ta egendom som kan betalningssäkras i förvar om det är fara i dröjsmål. GRL:s befogenhet inbegriper även att verkställa beslutet, d.v.s. att frånta den betalningsskyldige rådigheten över egendomen. GRL ska, om det är fysiskt möjligt, föra egendomen från platsen för förvarstagandet (prop. 2010/11:165 s. 916).

Om egendom har tagits i förvar, ska Skatteverket så snart som möjligt ansöka om betalningssäkring hos förvaltningsrätten, senast inom fem dagar (46 kap. 16 § andra stycket första meningen SFL).

Vanligtvis finns egendom som ska tas i förvar hos den betalningsskyldige men det finns inget som hindrar att egendom som finns hos tredje man tas i förvar.

Förutsättningarna för att ta egendom i förvar är desamma som för en betalningssäkring. Det är även möjligt att ta egendom i förvar efter det att en ansökan om betalningssäkring har gjorts men innan förvaltningsrätten har fattat sitt beslut. I det läget krävs ingen ny ansökan om betalningssäkring utan det är tillräckligt att Skatteverket underrättar förvaltningsrätten om beslutet om förvarstagande (KRNG 2011-10-21, mål nr 6376-11).

Förutsättningar för att ta egendom i förvar

En GRL som överväger att ta viss egendom i förvar måste vara säker på att alla villkor för betalningssäkring enligt 46 kap. 6-8 § SFL är uppfyllda:

• en fordran ska finnas
• påtaglig risk för betalningsundandragande ska föreligga
• beloppet ska vara betydande
• tidsperioden ska vara till ända
• åtgärden ska vara proportionerlig.

Utöver dessa villkor krävs också att förutsättningarna för verkställighet av ett beslut om betalningssäkring avseende egendomen föreligger (69 kap 15 § SFL). GRL måste känna till och kunna tillämpa de verkställighetsregler som gäller för Kronofogden vid verkställighet av ett beslut om betalningssäkring. Det innebär bland annat att GRL måste kunna bedöma om egendomen ägs av den betalningsskyldige eller om han eller hon kan antas äga egendomen enligt UB:s regler. Utöver det måste GRL också beakta UB:s regler om beneficium, d.v.s. den betalningsskyldiges behov för sin försörjning.

Vidare måste det föreligga en risk för att egendomen undanskaffas (sabotagerisk) under den tid förfarandet med ansökan och beslut i förvaltningsrätten tar. Om det inte finns någon sabotagerisk är det särskilda rekvisitet i 46 kap. 16 § SFL inte uppfyllt och egendomen får då inte tas i förvar.

Generellt sett är faran större för att tillgångar undanskaffas när det är frågan om kontanta pengar, värdehandlingar, banktillgodohavanden, ädelmetaller och andra tillgångar som är lätta att omsätta. Men om GRL väger in omständigheter i övrigt kan rekvisitet också vara uppfyllt när det gäller annan lös egendom. Omständigheterna kan t.ex. vara betydande skatteundandraganden, avancerat tillvägagångssätt, värdefull egendom i förhållande till de totala tillgångarna eller tidigare erfarenheter av hur den betalningsskyldige eller de företag denne har företrätt har skött sina skatter.

Biträde av Kronofogden

Kronofogden ska på begäran av granskningsledaren biträda denne när egendom ska tas i förvar (11 kap. 4 § SFF). Kronofogdens biträde kan röra exekutiva bedömningar, värdering av egendom och praktiska frågor. Kronofogden har däremot inte i rollen som biträde några befogenheter att använda tvångsmedel.

Även om Kronofogden lämnar biträde är det alltid GRL som fattar beslut och ensam är ansvarig för förvarstagandet. Vidare är det Skatteverket som står för de kostnader som kan uppkomma vid förvarstagande, t.ex. transportkostnader.

GRL kan behöva rådgöra med Kronofogden

Att värdera vissa typer av lös egendom kan vara en svår uppgift. Det är det exekutiva värdet som ska uppskattas, d.v.s. det värde som egendom kan antas ha vid en försäljning efter avdrag för de kostnader som uppstår vid verkställigheten. I frågor som berör exekutiva bedömningar kan det vara en fördel om GRL rådgör med Kronofogden som även kan ge praktiska råd om hur den egendom som tas i förvar bör transporteras och hur den lämpligen bör förvaras. För att undvika onödiga kostnader för transport och förvaring kan det vara lämpligt att egendomen förvaras hos Kronofogden.

Granskningsledarens befogenheter

Lagen och förarbetena har inte närmare utvecklat vilka befogenheter GRL har för att kunna verkställa sitt beslut. Eftersom GRL:s beslut inte kan överklagas har inte heller någon rättspraxis på området kunnat bildas. Avsaknaden av uttryckliga befogenheter i samband med verkställigheten innebär att om den betalningsskyldige eller tredje man fysiskt motsätter sig ett förvarstagande så har GRL inga tvångsmedel att tillgripa.

Det finns inte heller någon möjlighet att använda tvång när Kronofogden lämnar biträde vid förvarstagandet, vare sig i förhållande till den betalningsskyldige eller till tredje man.

Det finns inte något stöd för GRL att aktivt leta efter egendom i lokaler eller andra utrymmen som disponeras av den betalningsskyldige.

Om egendomen tas i förvar i anslutning till en husrannsakan måste GRL redan från början klarlägga för berörda personer att det är fråga om en särskild förrättning vid sidan av de polisiära åtgärderna. Polisen får inte heller biträda GRL med åtgärder vid ett förvarstagande som sker vid en husrannsakan. JO har uttalat att en och samma GRL inte kan agera i två olika roller samtidigt, såvida inte reglerna i SFL ger stöd för GRL:s närvaro i samband med husrannsakan (JO 1989/90 s. 187).

Vilka tillgångar är möjliga att ta i förvar?

All lös egendom som vid en exekutionsrättslig bedömning kan antas tillhöra den betalningsskyldige kan tas i förvar. Följande typer av tillgångar kan komma i fråga.

• Kontanter i svensk eller utländsk valuta.
• Presentationspapper såsom skuldebrev, obligationer och postväxlar.
• Ädla metaller, ädelstenar m.m. Det kan dock vara svårt att förteckna eller värdera denna typ av egendom.
• Annan lös egendom som har ett exekutivt värde, t.ex. bilar, båtar eller konstverk. Praktiska svårigheter kan emellertid uppstå vid omhändertagandet och det kan vara svårt att värdera egendomen. Sabotagerisken kan också vara svårbedömd samtidigt som kostnaderna för ett omhändertagande, vilka Skatteverket står för, normalt blir större.
• Banktillgodohavanden och innestående medel på plusgirokonto. Medverkan från banken krävs, då medlen ska överföras till Skatteverkets konto. Överföringen måste göras direkt efter ett beslut om förvarstagande eftersom beslutet i sig t.ex. inte kan förhindra att behållningen på kontot pantsätts. Observera att beslutet måste avse ett konkret belopp. GRL har t.ex. inte befogenhet att ”spärra” ett konto eller meddela tredje man ett utbetalningsförbud.
• Bostadsrätt eller hyresrätt till lokal. Medverkan från fastighetsägaren krävs. Av naturliga skäl kan GRL inte fysiskt ta denna typ av egendom med sig. Istället får fastighetsägaren underrättas formellt om GRL:s beslut.
• Aktier och värdepapper hos Euroclear Sweden (f.d. VPC). Medverkan från Euroclear Sweden krävs.
• Lös egendom som har tagits i beslag av åklagare men där åklagaren senare häver beslaget. Det finns inget som hindrar att GRL tar den egendomen i förvar om övriga förutsättningar är uppfyllda om GRL får kännedom om att beslaget har hävts.

Förvaring av egendom som tagits i förvar

GRL ansvarar för den egendom som tagits i förvar i avvaktan på förvaltningsrättens beslut om betalningssäkring och Kronofogdens verkställighet av detta beslut. Rätten kan också besluta att förvaret ska upphävas om inte förutsättningar för fortsatt förvar föreligger (46 kap. 16 § andra stycket SFL).

Kontanta medel som har tagits i förvar ska snarast placeras enligt 3 kap. 4 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) (11 kap. 6 § SFF). Kontanta medel som tagits i förvar ska, om inte särskilda skäl talar mot det, sättas in på myndighetens räntekonto hos Riksgäldskontoret. Räntan tillgodoräknas deponenten.

Ansökan om betalningssäkring efter ett förvarstagande

Har GRL tagit egendom i förvar ska Skatteverket, så snart som möjligt, ansöka om betalningssäkring hos förvaltningsrätten, senast inom fem dagar (46 kap. 16 § andra stycket SFL).

Om Skatteverket inte lämnar in en ansökan om betalningssäkring inom fem dagar eller om ansökningen inte bifalls ska GRL omedelbart återställa egendomen. I sammanhanget bör observeras att tidsfristen avser fem kalenderdagar och inte fem arbetsdagar. I förarbetena uttalas att handläggningen under inga omständigheter bör överskrida de tidsgränser som för motsvarande fall gäller vid kvarstad (26 kap. 4 § RB, prop. 1978/79:28 s. 166 och prop. 1989/90:3 s. 47).

Om den tid då en åtgärd senast ska vidtas infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag. De enda undantagen från denna regel är frister för häktningsframställning och häktningsförhandling (2 § första och andra styckena lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid). Med hänsyn till bestämmelsens utformning kan Skatteverket inte göra någon annan tolkning än att lagen är tillämplig när GRL tar egendom i förvar.

GRL ska lämna tillbaka egendom som inte ska vara i förvar

Om egendomen inte längre ska vara kvar i förvar, ska GRL omedelbart lämna tillbaka egendomen (11 kap. 7 § SFF). Egendomen ska återställas till den från vilken egendomen togs, eftersom någon annan än den betalningsskyldige kan inneha egendomen med t.ex. handpanträtt eller retentionsrätt. Dessförinnan bör GRL kontakta Kronofogden för att informera om att egendom ska lämnas tillbaka om den betalningsskyldige har andra allmänna mål för verkställighet hos Kronofogden (7 § IndrvF). De kan då utmäta den förvarstagna egendomen för dessa andra skulder. Detsamma gäller om domstolen avslår yrkandet om betalningssäkring och häver förvaret. GRL kan i princip häva förvaret fram till dess att förvaltningsrätten fattat beslut om betalningssäkringen.

Bevis om förvarstagande

GRL ska lämna ett bevis om förvarstagande till den hos vilken förvarstagandet sker (11 kap. 5 § SFF). Är denne inte närvarande vid förrättningen bör ett bevis lämnas på platsen för förvarstagandet om det inte framstår som onödigt. Kan beviset inte omedelbart lämnas till den betalningsskyldige ska det översändas med post till denne. Det är väsentligt att denne får klart för sig att egendomen har tagits i förvar. Beviset ska innehålla

• en förteckning över egendomen
• uppgifter om egendomens uppskattade värde
• uppgift om för vilken eller vilka fordringar egendomen har tagits i förvar.

Har egendom tagits i förvar hos tredje man ska både denne och den betalningsskyldige ha ett bevis.

Beslut om förvarstagande

GRL ska upprätta ett beslut om förvarstagande. Det är mest lämpligt att GRL skriver beslut och bevis om förvarstagande på skilda dokument. Om egendomen har tagits i förvar hos tredje man ska denna inte ha del av GRL:s beslut utan bara få ett bevis om förvarstagande.

GRL:s beslut om förvarstagande kan inte överklagas (67 kap. 5 § andra stycket SFL). Läs mer om överklagandeförbudet.