Lagstiftningsarbetet

Utredningsarbetet

Riksdagen stiftar lagarna (1 kap. 4 § RF). Förslag till riks­dagens lagstiftning väcks antingen genom proposition av regeringen, motion av riksdagsledamot eller förslag av ett riks­dags­utskott. Den vanligaste formen av förslag till lagstiftning är propo­sitioner.

En proposition föregås normalt av en utredning. Lagstiftningen vilar till stor del på det utred­ningsarbete som sker i statliga kommittéer samt olika arbetsgrupper inom departementen och de centrala förvaltningsmyndigheterna. Ramen för en kommittés arbete anges i direktiv som beslutas av regeringen. Kommittéerna presenterar sina arbeten i betänkanden som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Det utredningsarbete som ligger till grund för lagstiftningen utförs ibland inom ett departement eller i en arbetsgrupp som bildats för att utföra en sådan ”inomdepartemental” utredning. Resultaten av denna typ av utredningar publiceras i Departe­ments­serien.

Ett betänkande remitteras i regel till ett antal domstolar, myndigheter, kommuner, landsting och intresseorganisationer. Efter remiss­behand­lingen vidtar det egentliga lagstiftningsarbetet på departementet.

Lagrådsremiss

På mer centrala juridiska områden färdigställer departementet en remiss till Lagrådet för dess granskning. En sådan remiss kallas lagrådsremiss. Av 8 kap. 21 § RF framgår bl.a. när regeringen eller ett riksdagsutskott ska inhämta yttrande av Lag­rådet och av 8 kap. 22 § RF framgår att Lagrådets granskning ska avse

• hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rätts­ordningen i övrigt
• hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra
• hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav
• om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften
• vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om Lagrådet finns i lagen om Lagrådet.

Efter det att Lagrådet lämnat sitt utlåtande sker en ny bearbet­ning inom departementet med utgångspunkt i Lagrådets synpunkter.

Regeringen föreslår och riksdagen beslutar

Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en propo­sition (9 kap. 2 § riksdagsordningen). En riks­dags­ledamot lämnar förslag till riksdagen genom en motion (9 kap. 10 § riksdagsordningen). I denna kan ledamoten yrka avslag, ändring eller komplettering av den föreslagna lag­stiftningen. Propositionen och eventuella motioner remitteras till rätt utskott för behandling. Utskottet avger ett betänkande med uppmaning till riksdagen att pro­positionen ska antas i sin helhet eller med viss ändring eller avslås. Betänkandena publiceras i särskilda serier som ingår i det s.k. riksdagstrycket. Därefter behandlas propositionen av riksdagen i plenum. Då kan i vissa fall ytterligare jämkningar ske av förslaget. Riksdagens beslut redovisas sedan i riksdagsskrivelser (rskr).

Var finns lagarna?

Beslutade lagar kungörs i Svensk författningssamling (SFS).