OBS: Detta är utgåva 2018.13. Visa senaste utgåvan.

Om en företrädare för en juridisk person betalar dennas skatte- och avgiftsskuld har företrädaren regressrätt mot den juridiska personen i motsvarande utsträckning.

Företrädaren har rätt att kräva den juridiska personen på betalning motsvarande betalt företrädaransvar

En företrädare för en juridisk person som har betalat skatt eller avgift med anledning av företrädaransvar har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet (59 kap. 21 § SFL). Företrädaren har regressrätt, d.v.s. övertar statens fordran på den juridiska personen. Regressfordringen får drivas in på samma sätt som gäller för indrivning av skatt och avgift (59 kap. 26 § SFL). Regressfordran preskriberas tidigast ett år efter betalningen av huvudfordringen (59 kap. 27 § SFL och 4 § PreskL).

Har den juridiska personens betalningsansvar satts ned genom ett offentligt ackord är företrädarens betalningsskyldighet, och rätt till regress, begränsad i motsvarande mån (HFD 2015 ref. 19).

Reglerar bara förhållandet mellan företrädaren och den juridiska personen

Regressrätten enligt 59 kap. 21 § SFL reglerar förhållandet mellan den enskilde företrädaren och den juridiska personen. I SFL finns det inte några regler om regressrätt mellan olika företrädare. Där får civilrättsliga regler gälla för möjligheten till regress (jfr NJA 2009 s. 221).

Om t.ex. flera företrädare i samband med överenskommelsen har förbundit sig att tillsammans (solidariskt) betala ett visst belopp får deras inbördes rättsförhållande bedömas med ledning av 2 § andra stycket lagen (1936:81) om skuldebrev. Detta innebär att de sinsemellan slutligen ansvarar i förhållande till sin avtalade andel. Har inget särskilt avtalats får det slutliga ansvaret delas lika mellan företrädarna.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 2009 s. 221 [1]

Lagar & förordningar

  • Preskriptionslag (1981:130) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3]