Vem verkställer ett beslut om bevissäkring?

Kronofogdemyndigheten verkställer

Kronofogdemyndigheten verkställer beslut om bevissäkring på begäran av Skatteverkets granskningsledare (69 kap. 3 § första meningen SFL). Kronofogdemyndigheten har då rätt att verkställa beslut om alla de olika åtgärder som kan vidtas enligt reglerna om bevissäkring i 45 kap. SFL.

När Kronofogdemyndigheten verkställer ett beslut om bevissäkring är deras uppgift att ge granskningsledaren tillträde till verksamhetslokalerna och de utrymmen i övrigt i vilka bevissäkringsåtgärder får vidtas enligt förvaltningsrättens eller granskningsledarens beslut. Kronofogdemyndigheten har det övergripande ansvaret för det praktiska genomförandet av förrättningen, men genomförandet ska lösas i samråd mellan Kronofogdemyndigheten och granskningsledaren. Ett ansvar för verkställigheten inbegriper ett ansvar för att de regler som gäller för verkställigheten iakttas, t.ex. reglerna om underrättelse och närvaro samt att upprätta bevis över verkställigheten.

Granskningsledarens ansvar

Även om Kronofogdemyndigheten har ansvar för det praktiska genomförandet är det granskningsledaren som, inom ramen för beslutet om bevissäkring, avgör i vilka utrymmen som eftersökning ska ske och vilka handlingar som omfattas av beslutet (prop. 1975/76:11 s. 142). Vid en begäran om undantag av handling så är det granskningsledaren som avgör om Skatteverket behöver granska handlingen. Om granskningsledaren anser att handlingen ska granskas så är det FR som avgör om handlingen kan undantas från kontrollen. Granskningsledaren måste därför alltid vara närvarande under förrättningen. Om förrättningen ska ske på olika platser måste det finnas en granskningsledare på varje ställe.

Begäran om verkställighet

Som huvudregel ska en begäran om verkställighet göras skriftligt, men granskningsledaren har också möjlighet att begära verkställighet muntligt. En kopia av beslutet om bevissäkring måste däremot alltid överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Att det inte krävs en skriftlig begäran om verkställighet fyller en viktig funktion om granskningsledaren har påbörjat en verkställighet utan att anlita Kronofogdemyndigheten eller om det blir aktuellt med ett interimistiskt beslut om bevissäkring i ytterligare någon verksamhetslokal. På grund av risken för att verkställigheten saboteras är det viktigt att undvika onödiga dröjsmål.

Granskningsledaren verkställer

Anledningen till att granskningsledare fått behörighet att i vissa fall verkställa ett beslut om bevissäkring är att lagstiftaren velat avlasta Kronofogdemyndigheten rutinbetonade förrättningar av okomplicerad natur. En granskningsledare har emellertid inte i något fall en skyldighet att själv verkställa ett beslut om bevissäkring utan kan alltid begära att Kronofogdemyndigheten verkställer åtgärden.

Begränsat till verksamhetslokaler

Granskningsledarens rätt att verkställa ett beslut om bevissäkring är begränsad till vissa fall. För att granskningsledaren själv ska få verkställa ett beslut om bevissäkring krävs att åtgärden sker i verksamhetslokaler (69 kap. 3 § SFL).

Det behöver inte röra sig om den granskades egna verksamhetslokaler utan granskningsledarens rätt att verkställa gäller också när verkställighet ska ske i verksamhetslokaler hos t.ex. den granskades redovisningsbyrå. Det har alltså inte någon betydelse vilken typ av verksamhetslokal som det är fråga om.

Måste kunna ske obehindrat

För att granskningsledaren själv ska få verkställa beslut om en bevissäkringsåtgärd krävs dessutom att verkställigheten kan ske obehindrat (69 kap. 3 § andra meningen SFL).

Så fort det blir fråga om någon form av fysiskt motstånd eller att hot finns om våld eller motstånd kan det inte längre anses att verkställigheten sker obehindrat. Det behöver inte vara fråga om ett aktivt motstånd. Det räcker att den granskade exempelvis ställer sig framför ett skåp eller en dörr. Varje typ av motstånd, också passivt motstånd, medför alltså att granskningsledaren är förhindrad att påbörja eller fortsätta en påbörjad verkställighet (prop. 2010/11:165 s. 1169). Kronofogdemyndigheten måste då anlitas för den fortsatta verkställigheten. Även hot om våld eller motstånd bör medföra att granskningsledaren avstår från att själv försöka genomföra åtgärden (prop. 1975/76:11 s. 142 f.).

Behövs biträde av polis för att kunna verkställa beslutet är det således Kronofogdemyndighetens uppgift att begära detta biträde och inte granskningsledarens. Vid hot mot person kan naturligtvis även granskningsledaren tillkalla polis.

Biträde av Kronofogdemyndigheten

Även i de fall granskningsledaren själv verkställer ett beslut om bevissäkring kan det alltså bli nödvändigt att begära biträde av Kronofogdemyndigheten för en del av verkställigheten, även om det inte var avsikten då förrättningen påbörjades. Det kan t.ex. avse att bryta lås eller på annat sätt bereda tillträde till utrymmen. I sådant fall ansvarar Kronofogdemyndigheten endast för den delen av verkställigheten. Observera att det är först efter det att verkställighet av ett beslut om bevissäkring har begärts som personal från Kronofogdemyndigheten har rätt att vara närvarande i den lokal där förrättningen pågår.

Tullverket verkställer

Reglerna om bevissäkring i SFL gäller även vid kontroll som grundar sig på tullagen (2016:253). När det gäller verkställigheten av ett beslut om bevissäkring har då Tullverket samma befogenheter som Kronofogdemyndigheten (prop. 2010/11:165 s. 1169–1170 och 7 kap. 9 § andra stycket tullagen).