OBS: Detta är utgåva 2018.13. Visa senaste utgåvan.

Den som är nära släkt med en person som bytt till ett nybildat efternamn kan byta till samma efternamn. Personen som först förvärvade det nybildade efternamnet måste dock lämna sitt samtycke till anslutningsförvärvet.

Vem kan ansöka om anslutningsförvärv?

När en person har bytt efternamn till ett nybildat efternamn kan även vissa närstående byta till samma efternamn, ett s.k. anslutningsförvärv (17 § PNL). Med vissa närstående menas föräldrar, syskon eller syskonbarn.

Bestämmelsen om anslutningsförvärv tillämpas även för nybildade efternamn som har beslutats av PRV före den 1 juli 2017 (övergångsbestämmelserna till PNL punkt 8). Det finns ingen begränsning bakåt i tiden.

Bestämmelsen är ett undantag från reglerna om administrativt namnskydd i 15 § PNL, t.ex. skydd för namn som redan bärs som efternamn av någon annan.

Samtycke krävs från den som först bytte till efternamnet

Den person som först bytte till det nybildade efternamnet måste lämna sitt samtycke. När flera personer har bytt till det nybildade efternamnet vid en gemensam ansökan krävs att alla lämnar sitt samtycke. Samtycket ska vara skriftlig (47 § PNL) och det ska bifogas med ansökan.

Om den eller de som först bytte till det nybildade efternamnet inte lämnar samtycke, så kan inte de närstående byta till samma efternamn med stöd av 17 § PNL.

Ansökan

Ansökan ska skickas till Skatteverket (3 § PNL) och ansökningsavgiften är 1 800 kr (3 § första stycket 2 PNF) .

Uppgift om släktskap till den eller de som ursprungligen förvärvade efternamnet framgår normalt av folkbokföringen. När uppgifter om släktskap saknas i folkbokföringen, ska relationen styrkas genom officiella handlingar som bifogas ansökan.

En ansökan om anslutningsförvärv kungörs inte (41 § PNL). De närstående familjemedlemmarna har rätt att byta till det nybildade efternamnet eftersom det finns skriftligt samtycke till bytet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar