Vilka inkomster ska beskattas med kupongskatt?

Utdelning

Kupongskatt tas ut på

• utdelning på aktie i svenskt aktiebolag
• utdelning på andel i svensk värdepappersfond och specialfond
• utdelning på aktie i europabolag med säte i Sverige.

Med utdelning på aktie i svenskt aktiebolag avses utdelningar enligt såväl aktiebolagslagen (ABL) som enligt försäkringsrörelselagen.

Begreppet utdelning finns inte definierat i skattelagstiftningen. I praxis torde bedömningen av vad som skatterättsligt är att betrakta som utdelning grunda sig på reglerna i ABL.

Med utdelning avses inte bara utbetalningar i pengar utan även överföring av annan egendom.

En begränsat skattskyldig person som får utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag som är svenska aktiebolag betalar kupongskatt på den utdelningen. Skatteverket anser att någon fördelning inte ska göras mellan tjänst och kapital och blankett K10 behöver därför inte lämnas (Skatteverkets ställningstagande Begränsat skattskyldig fåmansdelägare – beskattning i tjänst/kapital och blankett K10).

Utdelning på aktier och andelar i onoterade företag ska enligt inkomstskattelagen tas upp till fem sjättedelar (42 kap.15 a § IL). I kupongskattelagen finns dock ingen möjlighet till en sådan kvotering.

Alla förmåner som en aktieägare får från bolaget och som innebär en slags förmögenhetsöverföring till aktieägaren ska i princip beskattas som utdelning, t.ex. att bolaget låter aktieägaren förvärva egendom mot ett vederlag som understiger marknadsmässigt pris.

Med utdelning avses även följande utbetalningar till aktieägarna (2 § andra stycket KupL):

• återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden, s.k. inlösen
• utskiftning eller utbetalning vid bolagets likvidation
• utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, s.k. riktat återköp
• ersättning i samband med fusion (fusionsvederlag) till aktieägare till den del ersättningen utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget
• ersättning i samband med fusion (fusionsvederlag) till andelsägare i värdepappersfond eller specialfond till den del ersättning utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden
• ersättning (delningsvederlag) i samband med fission till aktieägare till den del ersättningen utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget
• ersättning (delningsvederlag) i samband med partiell fission till den del ersättningen utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget.

Vid utskiftning eller utbetalning i samband med likvidation anser Skatteverket att EUF-fördragets bestämmelser måste beaktas. Detta innebär att avdrag för omkostnadsbelopp ska medges. Om skifteslikvid betalas ut när likvidationen avslutas till en begränsat skattskyldig kan både bestämmelserna i 3 kap. 19 IL och 2 § andra stycket KupL vara aktuella att tillämpa. Skatteverket anser att KupLs bestämmelse i egenskap av lex specialis ska tillämpas före bestämmelsen i IL i denna situation (Skatteverkets ställningstagande Likvidation – utbetalning till begränsat skattskyldig).

Mot bakgrund av Skatteverkets ställningstagande avseende likvidation anser Skatteverket att kupongskattelagens bestämmelse ska tillämpas före bestämmelsen i IL även vid ersättning i samband med inlösen av andelar i de fall en kapitalvinst uppkommer. Läs mer om återbetalning av kupongskatt vid likvidation och inlösen.

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto är en sparform där fysiska personer och dödsbon kan förvara olika tillgångar t.ex. aktier. Avkastningen på tillgångarna i ett investeringssparkonto beskattas inte och inte heller kapitalvinster eller kapitalförluster vid försäljning av dessa tillgångar. I stället beskattas ett investeringssparkonto genom att en schablonintäkt räknas fram baserad på värdet av tillgångarna på kontot vid vissa bestämda tidpunkter. Schablonintäkten beskattas som inkomst av kapital. En begränsat skattskyldig fysisk person som har ett investeringssparkonto beskattas dock inte på detta sätt utan tillgångarna på kontot beskattas på vanligt sätt. Detta innebär exempelvis att kupongskatt tas ut på utdelningar på investeringssparkonto om ägaren till kontot är begränsat skattskyldig.

Pensionssparkonto

Obegränsat skattskyldiga personer som har ett pensionssparkonto betalar avkastningsskatt på tillgångarna på kontot. Begränsat skattskyldiga omfattas inte av denna skattskyldighet till avkastningsskatt. En begränsat skattskyldig som har ett pensionssparkonto beskattas i stället i Sverige för tillgångarna på kontot på vanligt sätt om intern rätt och skatteavtal tillåter detta. Det innebär bl.a. att utdelningar på tillgångar i ett pensionssparkonto beskattas enligt KupL om ägaren till kontot är begränsat skattskyldig.

Undantag från kupongskatt

Under vissa förutsättningar är utdelning i form av aktier i annat bolag skattefri för obegränsat skattskyldiga, lex Asea. Sådan utdelning är inte heller skattepliktig för begränsat skattskyldiga. Tillämpningsområdet för lex Asea har på senare år utvidgats och har till syfte att bl.a. möjliggöra för ett bolag att utan skattekonsekvenser för aktieägarna omstrukturera verksamheten genom att dela upp den i mindre enheter, s.k. fission.

Skatteverket anser att en utdelning till ett Aktiengesellschaft i Liechtenstein är undantagen från kupongskatt enligt 4 § sjätte och sjunde styckena KupL även om kravet på likartad beskattning i 2 kap. 5 a § IL inte är uppfyllt. En förutsättning är dock att villkoren för skattefri utdelning i övrigt är uppfyllda. Enligt Skatteverket är ett uttag av kupongskatt i en sådan situation ett hinder för den fria etableringsrätten i EES-avtalet som inte kan rättfärdigas.