OBS: Detta är utgåva 2018.2. Visa senaste utgåvan.

Vid myndighetsutövning mot någon enskild har den som är part rätt att ta del av de uppgifter som tillförts ärendet av andra.

Parts rätt att ta del av uppgifter – partsinsyn

En part har rätt att ta del av uppgifter som har tillförts ett ärende om det avser myndighets­utövning mot någon enskild (16 § FL). Denna grundläggande rättighet är nödvändig för att en part ska kunna bevaka sina intressen i sitt ärende genom att exempelvis bemöta påståenden och komplettera utredningsmaterialet.

En parts begäran om att ta del av handlingarna i sitt ärende ska handläggas i enlighet med de allmänna regler som enligt 4 och 7 §§ FL gäller för myndigheternas serviceskyldighet och ärendehantering. Det innebär bl.a. att en sådan begäran, liksom när en begäran grundas på tryckfrihetsförordningens bestämmelser, ska handläggas skyndsamt (se t.ex. JO 1999/2000 s. 332).

JO har i anledning av en anmälan mot en myndighet funnit att en hand­lägg­ningstid på cirka sex veckor inte är acceptabel när det gäller att tillgodose en begäran om partsinsyn. I ärendet uttalade JO också att det förhållandet att parten muntligen hade fått information om ärendet inte utgjorde något godtagbart skäl för att låta handläggningen av en begäran att ta del av handlingar dra ut på tiden (JO:s beslut 2009-01-30, dnr 4954-2007).

Tillförts ärendet

Rätten att ta del av det som tillförts ärendet gäller allt material, d.v.s. såväl allmänna handlingar som övriga handlingar som tillhör ärendets handläggning. Detta innebär att en part har rätt att ta del av t.ex. uppgifter som myndigheten själv antecknat enligt 15 § FL. Det avgörande är om materialet har tillförts ärendet eller inte.

Ordet ”tillförts” är inte att fatta bokstavligen på det viset att varje handling som faktiskt finns i akten ska anses tillförd ärendet. En part som hos en myndighet begär att få ta del av akten kan således inte göra anspråk på att allt som förvaras i denna utan vidare ska visas upp. Myndigheten kan finna att t.ex. en minnesanteckning såsom en arbetspromemoria inte har ”tillförts ärendet” i den mening detta uttryck har i 16 § FL. I många fall är det med tanke på detta lämpligt att hålla de handlingar som tillförs ärendet avskilda från annat material.

Även om det således ytterst ligger i myndighetens hand att avgöra om och när en (icke allmän) handling ska tillföras ett ärende, bör det understrykas att ändamålet med 16 § FL är att garantera parter en så vidsträckt aktinsyn som möjligt. Uppgifter som är av betydelse för ärendets avgörande ska därför alltid tillföras ärendet. Muntliga upplysningar och myndighetens egna iakttagelser ska antecknas och anteckningarna tillföras ärendet. Likaså ska föremål som har betydelse för avgörandet tillföras ärendet.

Bestämmelserna om partsinsyn tar primärt sikte på pågående ärenden (se prop. 1979/80:2 del A, s. 335), men en rätt till partsinsyn kan finnas även sedan ett ärende avslutats, om den enskilde har beaktansvärda motiv för sin begäran (se RÅ 1995 ref. 28, RÅ 2001 ref. 27 och HFD 2014 not. 44). Sådana motiv har bl.a. ansetts föreligga när den enskilde haft behov av det begärda materialet för att kunna ta till vara sin rätt i en pågående eller en planerad process som har samband med det avslutade ärendet.

Begränsningar i partens insynsrätt

En myndighet har rätt att vägra lämna ut uppgifter till part om det med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift inte röjs (10 kap. 3 § OSL och 16 § sista meningen FL).

Det ska observeras att huvudregeln är att sekretess inte hindrar en part att ta del av handlingarna i ett ärende. När en myndighet vägrar att lämna ut uppgifter till en part måste myndigheten på annat sätt upplysa parten om vad materialet innehåller i den mån det behövs för att hen ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Om denna upplysningsskyldighet ska fullgöras muntligt eller skriftligt måste avgöras av myndigheten allt efter omständigheterna i det enskilda fallet.

Sekretess hindrar aldrig att parten tar del av beslut i ärendet (10 kap. 3 § andra stycket OSL).

Reglerna om partsinsyn eller TF:s regler

JO har i ett ärende behandlat Försäkringskassans handläggning av en parts begäran att få ta del av handlingarna i sin akt. JO anförde bl.a. följande:

Rätten för part att ta del av material i sitt ärende följer, såvitt gäller allmänna handlingar som inte skall hållas hemliga, redan av TF:s regler om allmänna handlingars offentlighet. Reglerna om partsinsyn omfattar emellertid även handlingar som ännu inte nått det stadium i handläggningen då de blir att anse som allmänna hand­lingar. De omfattar enligt huvudregeln även hemliga hand­lingar. Dessutom avser de utredningsmaterial av annat slag än handlingar. (…) Vilket regelsystem som skall tillämpas får avgöras utifrån den framställning som den enskilde har gjort. I det fall någon åberopat sin ställning som part som grund för att få ta del av en handling finns inget krav på att fram­ställningen skall behandlas genast eller någon möjlighet till formliga avslagsbeslut. Däremot skall fram­ställningen hand­läggas i enlighet med de allmänna regler som gäller för myndig­heternas serviceskyldighet och ärendehandläggning (4 och 7 §§ FL). (…) Oavsett vilket regel­system som skall tillämpas skall myndigheten behandla en framställning om att få kopior av handlingar skyndsamt. Enbart det förhållandet att den som gjort framställningen är part i ärendet är givetvis inte skäl att ansökan skall behandlas med mindre skyndsamhet än om han inte är part (JO:s ämbetsberättelse 2003/04:JO s. 389).

Särskilt om partsinsyn i vissa ärenden

När en begäran om informationsutbyte kommer från annat land innebär det att det hos Skatteverket uppkommer två ärenden, ett handräckningsärende och ett skatteutredningsärende. Den som utredningen avser är inte part i handräckningsärendet men däremot i skatteutredningsärendet och har därför rätt till partsinsyn i endast detta ärende.

När Skatteverket har förelagt någon annan än den som uppgifterna gäller att lämna uppgift som behövs för kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet, ett s.k. tredjemansföreläggande gäller samma sak. Den som informationen begärs om är inte part i ärendet där tredjemansföreläggandet skickats ut och har alltså inte rätt till insyn i ärendet om tredjemansföreläggande. Däremot har hen rätt att få ut uppgifterna om och när de förts över till skatteutredningsärendet.

I ärenden om utbetalning för rot- och rutarbeten (8 § HUSFL) är det utföraren som är part. Köparen av tjänsten har däremot inte ställning som part och har därför inte heller någon rätt till partsinsyn i utbetalningsärendet (se KRNS 2016-10-14, mål nr 4085-16). I ärenden om återkrav av utbetalda belopp (14 § HUSFL) gäller samma sak. Köparen har alltså inte rätt till partsinsyn i ett återkravsärende eftersom det endast är utföraren som är part (se KRNS 2014-01-13, mål nr 7511-13). Däremot kan köparen begära omprövning av eller överklaga utbetalningsbeslut och återkravsbeslut. Köparen blir då part i omprövnings- alternativt överklagandeärendet och har då rätt att ta del av de uppgifter som har tillförts detta ärende.

Överklaga beslut om nekad partsinsyn

Om Skatteverket helt eller delvis avslår en begäran om partsinsyn har den som är part inte någon möjlighet att överklaga särskilt. Rätten till partsinsyn kan endast prövas i samband med överklagandet av sakfrågan.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2014-01-13, mål nr 7511-13 [1]
  • KRNS 2016-10-14, mål nr 4085-16 [1]
  • RÅ 1995 ref. 28 [1]
  • RÅ 2001 ref. 27 [1]

Lagar & förordningar

  • Förvaltningslag (1986:223) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete [1] [2]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1] [2]
  • Tryckfrihetsförordning (1949:105) [1]

Övrigt

  • JO 1999/2000 [1]
  • JO 2003/04:JO1 [1]
  • JO 2009-01-30 dnr 4954-2007 [1]