OBS: Detta är utgåva 2018.2. Sidan är avslutad 2023.
Här beskrivs vilka omständigheter som kan vara relevanta för att avgöra om ett inköp av en utbildningstjänst avser verksamheten eller om inköpet görs för privat bruk.
En förutsättning för avdragsrätt för ingående skatt är bl.a. att inköpet avser en verksamhet som medför skattskyldighet. En tjänst kan anses förvärvad för en verksamhet endast om den ska användas och förbrukas i verksamheten.
EU-domstolen har uppställt höga krav för att en arbetsgivare ska kunna få avdrag för ingående skatt som avser ett tillhandahållande som görs till en anställd. Även kostnader som normalt betraktas som privata kostnader kan dock anses avse verksamheten om den personliga fördel som de anställda får endast framstår som en bieffekt av att företaget uppfyller sitt behov. Tjänsten kan då ha ett direkt och omedelbart samband med verksamheten. Hur företagets behov ser ut kan därmed påverka vad som kan anses avse verksamheten eller inte (se t.ex. C-33/03 kommissionen mot Förenade kungariket punkt 26 och C-371/07 Danfoss punkterna 62-63).
Vid köp av utbildningstjänster kan det i många fall vara svårt att skilja den privata nyttan från nyttan för företaget som köper utbildningen. Utbildningen som företaget betalar kan ha positiv betydelse för den person som går utbildningen och vara till nytta för honom eller henne, t.ex. för att söka ett nytt jobb. En utbildning skulle också kunna vara kopplad till privata hobbyintressen. Ibland kan även en utbildning ges som en belöning till en anställd. En utbildningskostnad kan därför i normalfallet anses som en levnadskostnad för den enskilde och på så sätt anses vara för privat bruk.
Skatteverket anser dock att kostnaden för en utbildning har ett direkt och omedelbart samband med den bedrivna verksamheten om det framstår som klart att det primära syftet med utbildningen är att uppfylla företagets behov och inte ett privat behov hos den som genomgår utbildningen. Det innebär att avdragsrätt kan finnas om den personliga fördel som den enskilde får enbart framstår som en bieffekt av att företaget uppfyller sitt behov. Det behöver därför på ett tydligt sätt framgå att utbildningen inte är föranledd av privata ändamål. Vid bedömningen måste man ta hänsyn dels till vilken typ av utbildning det handlar om, dels till vilket syfte företaget har med inköpet av utbildningen.
En utbildning kan vara allt ifrån en enstaka kurs under ett par timmar till en utbildning som pågår under flera år. Det kan även handla om en grund- eller fortsättningsutbildning. Vid ett köp av en utbildning med mer allmänt innehåll är det ofta svårare att finna en koppling till verksamheten. Detsamma gäller grundutbildningar som pågår under en längre tid och som kan vara till stor personlig nytta för den som genomgår utbildningen, t.ex. för att söka nytt arbete. Att de kunskaper man får på utbildningen kan vara till stor privat nytta i det vardagliga livet, t.ex. B-körkort, talar normalt för att den privata nyttan inte är en bieffekt.
För att avgöra om inköpet av utbildningen har en koppling till verksamheten ska även syftet med köpet beaktas. Syftet bör vara att de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger ska vara till nytta för verksamheten. Utbildningen måste alltså ha en tydlig anknytning till företagets verksamhet som medför skattskyldighet. Även vid ett inköp av en utbildning som medför högre kompetens för en anställd finns rätt till avdrag om det finns en klar koppling mellan utbildningen och företagets verksamhetsområde.
Vid bedömningen av avdragsrätten för ett inköp av en utbildning som till sin karaktär lämpar sig för privat konsumtion måste man ta hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. När man bedömer syftet med köpet är det naturligtvis centralt att ämnet för utbildningen är relevant för företagets verksamhet. Att utbildningen genomförs i företagets lokaler kan också tyda på att utbildningen har en koppling till verksamheten. Vid bedömningen kan man även beakta om utbildningen sker på betald arbetstid och inte på fritiden. Ytterligare en omständighet som kan ha betydelse för bedömningen är vilka arbetsuppgifter den anställde har eller genom utbildningen kommer att få på företaget.
Det är den som gör avdraget som ska kunna visa att kostnaden för utbildningen är nödvändig för den ekonomiska verksamheten. I de fall det saknas ett reellt tvåpartsförhållande, t.ex. när någon som bedriver verksamhet som enskild näringsidkare eller en delägare, företagsledare eller närstående i ett fåmansföretag genomgår en utbildning kan man ställa högre beviskrav än normalt eftersom företagets och den enskildes intresse kan sammanfalla.
Om köparen kan visa att kostnaden för utbildningen har ett direkt och omedelbart samband med den ekonomiska verksamheten finns rätt till avdrag för ingående skatt i den mån verksamheten medför skattskyldighet för mervärdesskatt.
Även i samband med att ett företag ska utvidga eller ändra inriktning på verksamheten kan företaget ha kostnader för en utbildning. Om det finns ett syfte att utveckla företaget och utbildningen är till tydlig nytta för den nya verksamheten så kan ett direkt och omedelbart samband med en ekonomisk verksamhet finnas.
En utbildningskostnad kan också uppkomma i samband med att en ny verksamhet påbörjas. För att avdragsrätt ska finnas måste företaget ha köpt in tjänsten i egenskap av beskattningsbar person.
Avdragsrätten ska prövas vid inköpstillfället och det är den som gör avdraget som med objektiva omständigheter ska kunna göra det sannolikt att det finns ett direkt och omedelbart samband med en egen påbörjad verksamhet som medför skattskattskyldighet (se ovanstående avsnitt).