Skattebefrielse för företag med omsättning på högst 30 000 kronor

Vem är befriad?

Skattebefrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 30 000 kronor något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § 2 ML).

Skatteverket anser att endast den som på ett rimligt sätt beräknar att omsättningarna inte överstiger 30 000 kronor kan omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse. Beräkningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning. För nystartade företag ska bedömningen göras av enbart framtida omsättningar. Omsättningen om 30 000 kronor ska beräknas på ett särskilt sätt.

Justering ska göras om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (9 d kap. 1 § ML).

Syftet med bestämmelserna i 9 d kap. ML om befrielse från mervärdeskatt är att förenkla för småföretag som till exempel microproducenter av el från solceller. De slipper då administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina kostnader. Se vidare i prop. 2016/17:1 s. 396–409.

Vem kan inte befrias?

Följande personer och subjekt kan inte befrias enligt 9 d kap. 2 § ML

• beskattningsbara personer som inte är etablerade inom Sverige (jfr 1 kap. 15 § ML)
• frivilligt skattskyldiga konstnärer eller deras dödsbon
• frivilligt skattskyldiga för investeringsguld
• frivilligt skattskyldiga för fastighetsupplåtelser.

Skattebefrielsen är frivillig

Ett företag kan välja att inte vara befriat från mervärdesskatt trots att förutsättningarna för befrielse är uppfyllda och företaget har en omsättning som är högst 30 000 kronor. Företaget måste i så fall ansöka om att skatt ska tas ut (9 d kap. 6 § ML).

Hur blir man befriad?

Den som inte är registrerad till mervärdesskatt är befriad utan ansökan så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 30 000 kronor.

Den som är registrerad till mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om befrielse (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Från när gäller beslutet om befrielse?

För den som inte är registrerad till mervärdesskatt gäller skattebefrielsen automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar om beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 30 000 kronor.

För den som är registrerad till mervärdesskatt gäller befrielsen tidigast från den dagen då Skatteverket beslutar om befrielsen (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Fördröjningsregel för den som fått beslut att skatt ska tas ut

Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att omsättningen beräknas bli högst 30 000 kronor omfattas av en fördröjningsregel. Det innebär att de inte kan befrias på nytt förrän från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades (9 d kap. 4 § tredje stycket ML).

Hur upphör befrielsen?

Befrielsen kan upphöra av tre skäl enligt 9 d kap. 1, 5 och 6 §§ ML

• beskattningsunderlaget beräknas överstiga 30 000 kronor innevarande år
• den som är befriad gör en omsättning som medför att beskattningsunderlaget överstiger 30 000 kronor
• den som är befriad ansöker om att skatt ska tas ut.

Ansökan om att skatt ska tas ut

Ansökan om att skatt ska tas ut trots att det finns förutsättningar för skattebefrielse kan lämnas in. Ett beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från och med hela det föregående beskattningsåret(9 d kap. 6 § ML).

Vad händer när befrielsen upphört?

När befrielsen upphör p.g.a. att omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids (9 d kap. 5 § ML).

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen för?

Befrielsen från mervärdesskatt gäller de flesta omsättningar av varor och tjänster som företaget själv omsätter inom landet. Det innebär att också varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land kan omfattas av befrielsen. Detta eftersom en vara enligt huvudregeln i 5 kap. ML är omsatt i det land där transporten till köparen påbörjas.

Däremot gäller befrielsen inte för inköp av varor och tjänster från andra som är omsatta inom landet men som företaget själv måste deklarera utgående mervärdesskatt för genom s.k. omvänd skattskyldighet.

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen inte för?

Den gäller inte för omsättningar som sker utomlands (9 d kap. 1 § ML). Tjänster som inte är omsatta i Sverige enligt 5 kap. ML är omsatta utomlands och omfattas därför inte av befrielsen.

Befrielsen gäller inte för

• omsättning av nya transportmedel som säljs till ett annat EU-land (ändå undantaget enligt 3 kap. 30 a § ML)
• uttag av varor för annat ändamål än verksamheten m.m. (9 d kap. 2 § andra stycket ML)
• inköp av nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor från annat EU-land
• förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor överstigande 90 000 kronor (för förvärv upp till och med 90 000 kronor gäller den vanliga förvärvströskeln vilket medför att sådana förvärv inte medför att mervärdesskatt ska betalas)
• försäljning av tjänster till en beskattningsbar person i ett annat EU-land eller land utanför EU
• förvärv av tjänster från en annan beskattningsbar person i ett annat EU-land eller ett land utanför EU
• import
• export

Hur beräknas 30 000-kronorsgränsen?

Beloppet beräknas på ett särskilt sätt och får inte överstiga 30 000 kronor. I beräkningen ska skatt enligt ML inte ingå. Beloppet ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader.

Beloppet ska beräknas på företagets skattepliktiga omsättningar. Det innebär att även omsättningar inom landet där omvänd skattskyldighet gäller omfattas, t.ex. byggtjänster.

Om skattesatsen är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljning enligt beräkningen i 9 d kap. 3 § ML får uppgå till högst 37 500 kronor. Om skattesatsen är 12 procent blir maxbeloppet 33 600 kronor och vid en skattesats på 6 procent blir det 31 800 kronor.

Om försäljningen kan beskattas genom vinstmarginalbeskattning, är det vinstmarginalen exklusive mervärdesskatt som utgör det belopp som ska beaktas vid beräkningen av 30 000-kronorsgränsen.

Transaktioner som ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska ingå i beräkningen:

• beskattningsunderlaget för skattepliktiga omsättningar inom landet, skatt enligt ML ingår inte i beräkningen (9 d kap. 3 § 1 ML och prop. 2016/17:1 s. 444)
• vissa undantagna omsättningar (9 d kap. 3 § 2 ML)
  • omsättning av vissa tjänster till utgivare av vissa publikationer (3 kap. 19 § 2 ML)
  • omsättning av luftfartyg samt tjänster och delar till luftfartyg (3 kap. 21§ ML)
  • omsättning av fartyg med mera (3 kap. 21a-21b §§ ML)
  • omsättning av mäklartjänster som är anknutna till fartyg och luftfartyg med mera (3 kap. 22 ML)
  • omsättning av vissa läkemedel, flygbensin och flygfotogen samt guld till Sveriges riksbank (3 kap. 23 § 2, 4 eller 7 ML)
  • omsättning av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.(3 kap. 26 a § ML)
  • vissa omsättningar av varor till vissa köpare i annat EU-land (3 kap. 30 c § ML)
  • omsättning av varor och tjänster avsedd för vissa väpnade styrkor (3 kap. 31–31 a §§ ML)
• vissa undantagna omsättningar om omsättningen inte endast har karaktären av en bitransaktion
  • ersättning för omsättning m.m. av fastigheter (9 d kap. 3 § 3 ML)
  • bank- och finansieringstjänster (9 d kap. 3 § 3 ML)
  • försäkringstjänster (9 d kap. 3 § 3 ML)
• vissa omsättningar utomlands (9 d kap. 3 § 4 ML)
  • export (5 kap. 3 a § första stycket 1, 2, 3, 7 eller 8 ML)
  • lastning, lossning, transport med mera i samband med export eller import (5 kap. 19 § 2 a–2 b ML)
  • arbete på lös egendom som sen transporteras ut ur EU (5 kap. 19 § 3 ML)
  • förmedling av varor som omsätts utanför EU (5 kap. 19 § 4 ML).

Transaktioner som inte ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska inte ingå i beräkningen:

• försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar (9 d kap. 3 § andra stycket ML och prop. 2016/17:1 s. 445)
• sådan ersättning för omsättning av fastigheter m.m., bank- och finansieringstjänster som endast har karaktär av en bitransaktion.

Med anläggningstillgångar menas det som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och beräknas ha sådan varaktighet och värde att det skrivs av på flera räkenskapsår.

Exempel på anläggningstillgångar kan vara skördetröska eller andra maskiner i jordbruksverksamhet, taxibil i taxiverksamhet och butiksinredningen i detaljhandel.

För konstnärer som inte är skattskyldiga för omsättning av konstverk

Omsättning av konstverk är skattepliktig. Skatteverket anser därför att försäljning av konstverk ska räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse även om konstnären inte är skattskyldig för försäljningen på grund av att beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret. Det innebär att om konstnären förutom försäljning av konstverk har en annan skattepliktig försäljning så ska all försäljning beaktas vid beräkningen av omsättningsgränsen.

Exempel: beräkning av 30 000-kronorsgränsen för en konstnärs omsättningar

En upphovsman (A) säljer tavlor. Denna försäljning uppgår till 20 000 kronor under ett beskattningsår. Skattesatsen är 12 % vid försäljning av egna konstverk. A säljer också egentillverkade bruksföremål som inte utgör konstverk enligt ML och är därför skattepliktiga med skattesatsen 25 %. Försäljningen av bruksföremål uppgår till 20 000 kronor under ett beskattningsår. Beskattningsunderlaget beräknas genom att mervärdesskatten räknas från försäljningarna. Beskattningsunderlaget för A:s försäljning av konstverk uppgår till 17 858 kronor (omsättningen minskad med 10,71 %). Beskattningsunderlaget för A:s försäljning av bruksföremål uppgår till 16 000 kronor (omsättningen minskad med 20 %)

A är inte skattskyldig för försäljningen av tavlorna eftersom beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret (1 kap. 2 a § ML). A är däremot skattskyldig för försäljningen av bruksföremålen eftersom försäljningen av tavlorna ska räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse. Förutsättningar för skattebefrielse saknas för denna försäljning eftersom beskattningsunderlaget för A:s totala försäljning överstiger 30 000 kronor (17 858+16 000=33 858).

För enkla bolag, partrederier och samägande beräknas beloppsgränsen för varje delägare

Beloppsgränsen beräknas för varje beskattningsbar person och skattesubjekt för sig. Ett enkelt bolag, partrederi eller samägande är inte en juridisk person och är därför inte ett skattesubjekt. Varje delägare är ett eget skattesubjekt vid dessa samarbetsformer och beloppsgränsen beräknas därför för var och en för sig.

Ideella föreningar

Det är bara de omsättningar som görs i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De omsättningar som en ideell förening gör utan att vara en beskattningsbar person med anledning av 4 kap. 8 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av 30 000-kronorsgränsen.

Avdragsrätt, jämkning och faktura

Den som omfattas av skattebefrielse har inte avdragsrätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt för omsättningar som omfattas av skattebefrielsen. Särskilda bestämmelser finns för jämkning vid övergång till skattebefrielse. Mervärdesskatt ska inte anges i en faktura för omsättning som omfattas av skattebefrielse (11 kap. 9 a § ML).

Registrering

Företag som enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielse enligt 9 d kap. ML ska inte vara registrerade till mervärdesskatt.

Ett skattebefriat företag kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera utgående skatt på sådana transaktioner som inte omfattas av befrielsen. Det kan till exempel vara förvärv av varor och tjänster eller jämkning (7 kap. 1 § SFL).

Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till återbetalning av ingående skatt (7 kap. 1 § 4 SFL) eller av annan anledning i 7 kap. 1 § 5–8 SFL.

Övergångsregler och ikraftträdande

Bestämmelserna i 9 d kap. ML trädde i kraft den 1 januari 2017. Äldre bestämmelse gäller för mervärdesskatt där skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet, även om fakturering och betalning sker senare.

Den nya jämkningsregeln i 8 a kap. 7 § ML tillämpas från och med den 1 januari 2017.

Beloppsgränser i andra EU-länder

De flesta av EU:s medlemsländer har utnyttjat den möjlighet till skattebefrielse för små företag som finns i artikel 282–292 i mervärdesskattedirektivet.

Nedanstående förteckning över de beloppsgränser för skattebefrielse som gäller i de olika länderna har hämtats från EU-kommissionens hemsida och avser den 1 april 2017.

Land	Nationell valuta	Värde i euro
Belgien	25 000 EUR
Bulgarien	50 000 BGN	25 565 EUR
Cypern	15 600 EUR
Danmark	50 000 DKK	6 726 EUR
Estland	16 000 EUR
Finland	10 000 EUR
Frankrike	82 800, 42 900 och 33 100 EUR
Grekland	10 000 EUR
Irland	75 000 och 37 500 EUR
Italien	25 000, 30 000, 40 000 och 50 000 EUR
Kroatien	230 000 HRK	30 864 EUR
Lettland	50 000 EUR
Litauen	45 000 EUR
Luxemburg	30 000 EUR
Malta	35 000, 24 000 och 14 000 EUR
Nederländerna	Ingen
Polen	200 000 PLN	46 442 EUR
Portugal	10 000 och 12 500 EUR
Rumänien	220 000 RON	48 725 EUR
Slovakien	49 790 EUR
Slovenien	50 000 EUR
Spanien	Ingen
Storbritannien	83 000 GBP	97 808 EUR
Sverige	30 000 SEK	3 168 EUR
Tjeckien	1 000 000 CZK	37 008 EUR
Tyskland	17 500 EUR
Ungern	8 000 000 HUF	26 067 EUR
Österrike	30 000 EUR