Sekretess till skydd för myndigheten

Sekretess vid förundersökning

Sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till bl.a. en förundersökning i brottmål eller till annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott (18 kap. 1 § OSL). Sekretesskyddet gäller både för uppgifter i ett enskilt fall och för uppgifter av mer generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning.

Skaderekvisitet är rakt vilket innebär att utgångspunkten är offentlighet. Det är utformat så att sekretess gäller om det kan antas att något av följande kriterier är uppfyllda om uppgiften röjs:

• Syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas.
• Den framtida verksamheten skadas.

Dessa kriterier innebär att sekretess ofta gäller för uppgift i en förundersökning så länge förundersökningen pågår. Även uppgifter i en avslutad förundersökning kan ibland vara sekretessbelagda. Prövningen av om sekretess gäller eller inte görs av åklagarmyndigheten (se Hur fungerar en sekretessbestämmelse?).

Uppräkningen i 18 kap. 1 § OSL avser åtgärder och verksamhet för att på olika stadier bekämpa brottsligheten. Åtgärder kan t.ex. vara beslut och ingripanden som hänför sig till ett särskilt ärende.

Med förundersökning avses en förundersökning enligt RB. Uttrycket ”verksamhet i övrigt” avser brottsförebyggande och brottsbeivrande åtgärder i allmänhet utan någon anknytning till ett konkret fall. Sådana åtgärder är t.ex.

• resursfrågor av stor betydelse
• organisationsfrågor av stor betydelse
• arbetsrutiner
• spaningsmetoder
• personskydd
• personuppgifter för personal
• tjänstgöringslistor
• personuppgifter för källor eller s.k. tjallare
• uppgifter i register i brottsbekämpande verksamhet hos Skatteverket och Tullverket som inte avser underrättelseverksamhet.

Skatteverket ska medverka vid förundersökning i fråga om brott på skatteområdet (lagen [1997:1024] om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och prop. 1997/98:10).

Sekretess enligt 18 kap. 1 § första stycket och andra stycket 2 OSL gäller i första hand hos åklagarmyndigheterna och Polismyndigheten samt hos Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet (SBE), Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Sekretessen följer uppgiften

Observera att sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet. Detta innebär att sekretessen följer med uppgiften när den lämnas vidare till en annan myndighet (prop. 1979/80:2 Del A s. 140). Sekretessen beror alltså inte på vilken myndighet som hanterar uppgiften. Om förundersökningssekretess gäller för en uppgift, gäller detta oavsett hos vilken myndighet som uppgiften befinner sig, även för myndigheter som inte sysslar med brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet. Med stöd av 18 kap. 1 § OSL kan sekretessen t.ex. upprätthållas för en utredning som legat till grund för en brottsanmälan gjord av Skatteverkets beskattningsverksamhet, om skaderekvisitet i bestämmelsen är uppfyllt.

Ibland gäller sekretess även för uppgifter i en nedlagd förundersökning

Efter det att åtal har väckts gäller sekretess endast för de uppgifter i en förundersökning som har generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning. Detta beror på det raka skaderekvisitets utformning i 18 kap. 1 § OSL. Om den ansvariga åklagaren bedömer att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas, kan uppgifter i en avslutad förundersökning vara sekretessbelagda. Detsamma gäller för uppgifter i en nedlagd förundersökning.

Det är den ansvariga åklagaren på åklagarmyndigheten som ansvarar för att göra skadeprövningen enligt 18 kap. 1 § OSL, både när det gäller pågående och avslutade förundersökningar.

Tänk på att sekretess även kan gälla för uppgifter till skydd för enskilda som är föremål för brottsutredningar (35 kap. 1 § OSL).

Sekretess i underrättelseverksamhet

Verksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera information för att kartlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas kallas för underrättelseverksamhet. Sådan verksamhet bedrivs bl.a. av Polismyndigheten, Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet (SBE), Tullverket och Kustbevakningen.

För Skatteverkets del finns definitionen av begreppet underrättelseverksamhet i 2 § LPB.

Sekretess gäller för uppgift i underrättelseverksamhet med ett omvänt skaderekvisit. Det innebär att utgångspunkten är sekretess (18 kap. 2 § OSL). Uppgifter får bara lämnas ut, om det står klart att någon av följande förutsättningar är uppfylld:

• Uppgifterna kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas.
• Uppgifterna kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.

Tänk på att sekretess även kan gälla för uppgifter till skydd för enskilda som är föremål för brottsutredningar (35 kap. 1 § OSL).

Sekretessen följer uppgiften

Observera att sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till den brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamheten. Detta innebär att sekretessen för en uppgift i underrättelseverksamhet följer med uppgiften när den lämnas vidare till en annan myndighet (prop. 1979/80:2 Del A s. 140). Sekretessen beror alltså inte på vilken myndighet som hanterar uppgiften. Om sekretess enligt 18 kap. 2 § OSL gäller för en uppgift, gäller detta oavsett hos vilken myndighet som uppgiften befinner sig, även för myndigheter som inte sysslar med brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet.

Kompletterande information

• Sekretessbrytande regler.

• Sekretess för ärenden i domstol.