Göra en avsättning

Vad är en periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är en avsättning i inkomstslaget näringsverksamhet som ger personen som driver näringsverksamheten en möjlighet att utjämna resultaten mellan olika beskattningsår.

Vem får göra en avsättning?

Den som redovisar inkomst av näringsverksamhet får när den skattemässiga inkomsten ska beräknas göra avdrag för en avsättning till en periodiseringsfond (30 kap. 1 § IL).

Följande personer kan göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond:

• fysiska personer
• dödsbon
• juridiska personer.

Detta gäller inte för

• privatbostadsföretag (2 kap. 17 § IL)
• investmentföretag (39 kap. 15 § IL)
• begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 IL
• begränsat skattskyldig, enligt 6 kap. 11 § första stycket 4 IL, som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Delägare i svenskt handelsbolag

För delägare i handelsbolag ska avdrag och avsättning göras hos delägaren (30 kap. 2 § IL). Avdraget beräknas på delägarens del av bolagsinkomsten enligt vad som gäller för delägaren.

Delägare i delägarbeskattad utländsk juridisk person

Med hänsyn till etableringsfriheten anser Skatteverket att en i Sverige obegränsat skattskyldig fysisk person, som är andelsägare med bestämmande inflytande i en delägarbeskattad juridisk person i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), kan få göra avdrag för belopp som sätts av till en periodiseringsfond.

Göra avdrag och avsättning

Hur avdrag och avsättningar ska göras skiljer sig beroende på vilken person som avses.

Fysiska personer och dödsbon

För fysiker och dödsbon ska avsättning och avdrag göras i inkomstdeklarationen. Varje års avsättning i näringsverksamheten bildar en egen fond (30 kap. 4 § IL).

Juridiska personer

För en juridisk person som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen ska avsättningen göras i räkenskaperna, 30 kap. 3 § första stycket IL.Varje års avsättning i näringsverksamheten utgör en egen periodiseringsfond. Om avsättningen inte bokförs så får heller inga avdrag göras.

För en gjord avsättning till periodiseringsfond ska även en schablonintäkt beräknas.

Av Högsta förvaltningsdomstolens dom, RÅ 2010 ref.10, framgår att avdrag för en avsättning får återföras till beskattning utan att motsvarande upplösning av fonderna görs i räkenskaperna. Syftet bakom kravet på avsättning i räkenskaperna är framför allt att förhindra utdelning av obeskattade vinstmedel.

Skatteverket anser att periodiseringsfonden ska stå kvar i räkenskaperna så länge det skattemässiga avdraget inte återförts.

Juridisk person som är delägare i ett handelsbolag med annat räkenskapsår

För en juridisk person som är delägare i ett handelsbolag och som inte har samma räkenskapsår som handelsbolaget, kommer rätten till det skattemässiga avdraget respektive skyldigheten för delägaren att göra avsättning i räkenskaperna att sammanfalla med det räkenskapsår (beskattningsår) som delägaren beskattas för.

Detta hänger samman med att delägaren vid sin beskattning ska ta upp handelsbolagets inkomst för det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår (1 kap. 14 § IL). Avdraget och avsättningen för periodiseringsfonden på inkomsten från handelsbolaget kommer därmed skattemässigt att ske vid beskattningen av delägarens räkenskapsår.

Exempel: juridisk person har annat räkenskapsår än handelsbolaget

För beskattningsåret 01-07-01–02-06-30 kommer AB att redovisa ett skattemässigt överskott på 1 000 000 kr före avsättning till periodiseringsfond, eftersom resultatandelen för HB per den 31 december 02 redovisningsmässigt ska tas upp i AB först i nästföljande beskattningsår för AB.

Vi bokslutet 02-06-30 gör bolaget avdrag för en bokförd avsättning till periodiseringsfond med 250 000 (1 000 000 x 25 %). För beskattningsåret 01-07-01–02-06-30 har bolaget ingen rätt att göra någon ytterligare avsättning till periodiseringsfond för resultatandelen i HB. Resultatandelen från HB den 31 december 02 kommer först att kunna redovisas i AB för beskattningsåret 02-07-01–03-06-30.

Maximalt avdrag för avsättning till periodiseringsfond för AB för beskattningsåret 01-07-01–02-06-30 blir då 250 000 kr.

Vad avser tidigare gällande regler för juridisk persons redovisning av resultatandel i HB och rätten till avsättning till periodiseringsfond, se Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399-4) avsnitt 65.

Hur stor avsättning får man göra?

Juridiska personer, förutom dödsbon, får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget (30 kap. 5 § IL).

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett positivt resultat som justerats för en periodiseringsfond (30 kap. 6 § IL).

Justerat resultat för enskild näringsverksamhet och för fysisk person som är delägare i handelsbolag

Att ett resultat justerats för en periodiseringsfond innebär att resultatet av näringsverksamheten, före avdrag för avsättning till periodiseringsfond, ökats med

• påförda egenavgifter och schablonavdrag för sådana avgifter (16 kap. 29 § IL)
• avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning av pensionssparkonto (16 kap. 32 § IL) samt beräknad särskild löneskatt avseende dessa poster (lagen 1991:687 om särskild löneskatt på pensionskostnader)
• avdrag för avsättning till expansionsfond (34 kap. IL).

och minskat med

• sjukpenning och liknande ersättning (15 kap. 8 § IL)
• återfört avdrag för egenavgifter (16 kap. 29 § IL)
• intäkt på grund av återföring av expansionsfond (34 kap. IL).

Återföringar av avdrag för insättningar på skogskonto och skogsskadekonto (21 kap. 21–40 §§ IL) och upphovsmannakonto (32 kap. IL) ingår i underlaget, medan avsättningar till något av dessa konton minskar underlaget (1993/94 SkU 25 s. 76).

Kompletterande information

• Bokslutsdisposition för en periodiseringsfond.