Koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

Förutsättningar för koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

Koncernbidrag mellan ett moderföretag och ett helägt dotterföretag regleras i 35 kap. 3 § IL. Bestämmelsen är uttömmande och den reglerar även när ett helägt dotterföretag lämnar koncernbidrag till ett moderföretag. För att koncernbidrag ska kunna lämnas med avdragsrätt måste samtliga villkor som räknas upp i lagrummet vara uppfyllda:

• bidraget ska redovisas öppet och vid samma beskattningsår.
• dotterföretaget ska vara helägt under hela beskattningsåret
• mottagaren får inte ha sin hemvist i en utländsk stat.
• näringsverksamheten får inte vara undantagen från beskattning.

Villkoren förklaras nedan.

Undantag: privatbostadsföretag och investmentföretag m.m.

Privatbostadföretag och investmentföretag kan inte vara givare eller mottagare av koncernbidrag (35 kap. 3 § 1 IL). Anledningen är att beskattningen av dessa två företagstyper sker enligt särskilda regler. Privatbostadsföretag är enligt 39 kap. 25 § IL undantagna från skattskyldighet för inkomst av fastighetsförvaltning. För investmentföretag gäller särskilda regler för kapitalvinster på värdepapper och lämnade utdelningar, enligt 39 kap. 14 § IL.

Även företag som är godkända för tonnagebeskattning beskattas enligt särskilda regler. Här har dock lagstiftaren valt en annan lösning som innebär att dessa företag alltid ska beskattas för koncernbidraget vid sidan av den särskilt beskattade delen av verksamheten, 39 b kap. 14 § IL.

För skattesubjekt som t.ex. livförsäkringsföretag som primärt beskattas enligt AvPL, gäller, enligt RÅ 2006 not. 40, ytterligare en annan lösning. Denna lösning innebär att givaren bara får avdrag i den utsträckning mottagaren tar upp koncernbidraget till inkomstbeskattning.

Bidraget ska redovisas öppet och vid samma beskattningsår

Både givare och mottagare ska redovisa bidraget för samma beskattningsår (35 kap. 3 § 2 IL). Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra att koncernens vinster ständigt skjuts framåt i tiden genom överföringar. Du kan läsa mer om bestämmelsen under Öppen och samtidig redovisning av koncernbidrag i inkomstdeklarationen.

Dotterföretaget ska vara helägt under hela beskattningsåret

Dotterföretaget ska ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet (35 kap. 3 § 3 IL). Eftersom ett nybildat bolag inte bedrivit verksamhet tidigare kan därför ett moderföretag ge koncernbidrag till, eller ta emot koncernbidrag från, ett nybildat dotterföretag redan under året för bildandet. Detsamma gäller för koncernbidrag till eller från ett förvärvat dotterföretag det år förvärvet skett, under förutsättning att dotterföretaget varit vilande. Trots lagtextens utformning krävs inte att en faktisk verksamhet kommit igång redan under förvärvsåret (prop. 2008/09:40 s. 22 f.).

Avsikten med villkoret är att förhindra att ett vinstrikt företag ska kunna köpa andelar i ett förlustföretag och genom koncernbidrag kvitta resultaten mot varandra. Villkoret innebär att ett företag med kalenderår som räkenskapsår måste ha förvärvat dotterföretaget senast den 31 december föregående år för att ett koncernbidrag ska kunna ges med rättslig verkan.

Konsekvensen av regeln är att när ett företag träder in i eller lämnar en koncern så uppstår ett räkenskapsår under vilket företaget varken kan ge eller ta emot koncernbidrag.

Dotterföretag i likvidation

Att ett dotterföretag trätt i likvidation är inget hinder för att ge och ta emot koncernbidrag med avdragsrätt för givaren, eftersom dotterföretaget under likvidationen ägs av moderföretaget. Däremot kan koncernbidrag inte ges det år dotterföretaget upplöses, eftersom dotterföretaget då inte har varit helägt under moderföretagets hela beskattningsår. Se även Generella förutsättningar för koncernbidrag.

Enligt ett förhandsbesked som inte har överklagats har ett utländskt dotterföretags fasta driftställe i Sverige kvar avdragsrätten för koncernbidrag till sitt svenska moderföretag även det år som det fasta driftstället upphör, under förutsättning att dotterföretaget är hemmahörande inom EES (SRN 2010-03-31, dnr 147-09 D)

Mottagaren får inte ha sin hemvist i en utländsk stat

En mottagare får inte enligt ett skatteavtal anses ha sin hemvist i en utländsk stat utom i det fall som avses i 35 kap. 2 a § IL (35 kap. 3 § 4 IL).

Syftet med bestämmelsen är att förhindra avdragsrätt i det fall då mottagarens hemvist ändras på grund av ett skatteavtal, t.ex. om den verkliga ledningen flyttas till den andra staten och någon beskattning av koncernbidraget inte kan ske hos det mottagande företaget. Undantag gäller för ett svenskt företag som anses ha sin hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och som är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget är hänförligt till.

Näringsverksamheten får inte vara undantagen från beskattning

Näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till får inte vara undantagen från beskattning i Sverige genom ett skatteavtal (35 kap. 3 § 5 IL). Systemet med koncernbidrag bygger på att den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till beskattas i Sverige.

Bidrag från dotterföretag till moderföretag

När bidraget lämnas från ett dotterföretag till ett moderföretag krävs, förutom att samtliga ovanstående villkor ska vara uppfyllda, att moderföretaget ska vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade mottagits från dotterföretaget (35 kap. 3 § 6 IL). Regeln har tillkommit för att förhindra att koncernbidrag används för att kringgå reglerna när utdelningen är skattepliktig. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att lämna koncernbidrag från ett dotterföretag till ett moderföretag när andelarna i dotterföretaget utgör lagertillgångar för moderföretaget. Detta är fallet om exempelvis moderföretaget bedriver en byggnadsrörelse och dotterföretaget en fastighetsförvaltande verksamhet.