Tillsyn över konkursförvaltningen

Tillsynsmyndigheten har tillsyn över förvaltningen

Tillsynen över förvaltningen utövas av TSM. Som ett led i TSM:s tillsynsverksamhet ingår att delta i regelbundna sammankomster med förvaltarna där information ges och olika frågor diskuteras gällande t.ex. aktuell lagstiftning och praxis, tillämpningsproblem, skattefrågor och annat som gemensamt bör belysas. En viktig uppgift för TSM är att agera vid tingsrättens val av förvaltare (se t.ex. NJA 2014 s. 922). Tillsynen är både materiell och formell.

Den materiella tillsynen

TSM ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med konkurslagen och andra författningar. TSM ska särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte fördröjs i onödan (7 kap. 27 § KonkL). Kontrollen kommer delvis till uttryck i en rad hänseenden som är särskilt angivna i konkurslagen, till exempel att TSM ska yttra sig i vissa frågor. TSM ska dessutom utöva en mer allmän tillsyn över förvaltningen som inte är i detalj reglerad.

Kontrollens karaktär

Lagstiftaren har ursprungligen tänkt sig att TSM:s kontroll väsentligen ska vara en efterhandskontroll. I praktiken har kontrollen emellertid utvecklats till en mer löpande uppföljning av hur konkursen fortgår. Detta sker främst genom att TSM med stöd av 7 kap. 9 § KonkL begär upplysningar av förvaltaren. De upplysningar som TSM får från förvaltaren kompletteras med de berättelser förvaltaren ska avge. Tidsperioden fram till konkursbeslutet redovisas i förvaltarberättelsen (7 kap. 15 § KonkL). Härutöver ska en förvaltare halvårsvis avlämna en berättelse till TSM, där förvaltaren noggrant anger vilka åtgärder som vidtagits för att få konkursen avslutad (7 kap. 20 § KonkL).

Planering av tillsyn i konkurser

TSM:s konkurstillsyn bedrivs utifrån kriterierna väsentlighet och risk. Det betyder att myndigheten ska lägga mest tillsynsresurser på konkurser som innehåller stora värden och på konkurser där det föreligger risk att förvaltaren lyckas mindre väl. Tillsynsarbetet ska bedrivas enligt en av följande två nivåer:

• Bastillsyn: tillsynens handläggningsåtgärder är begränsade både vad avser den löpande tillsynen och slutgranskningen.
• Utökad tillsyn: tillsynens handläggningsåtgärder omfattar löpande tillsyn och slutgranskning av normal karaktär. Mer komplexa konkurser kan även bli föremål för vidare tillsynsplanering och mer omfattande tillsynsåtgärder (Kronofogdens ställningstagande Planering av tillsyn i konkurser, 2015-03-09, dnr 832 242-15/121).

Tillsynsmyndigheten ska vara särskilt aktiv i vissa frågor

Särskild uppmärksamhet från TSM:s sida krävs avseende förvaltarens skyldighet att göra nödvändiga undersökningar av eventuell brottslighet, av transaktioner som kan vara återvinningsbara samt av om näringsförbud kan vara aktuellt. Till detta kan tilläggas undersökning av om medel kan återföras till konkursboet med tillämpning av vissa associationsrättliga regler om återbärings- och skadeståndsskyldighet. TSM ska också kontrollera att förvaltaren vidtar de åtgärder som undersökningarna föranleder.

TSM bör beakta bestämmelsen om att utdelning ska ske så snart boets egendom blivit omvandlad till pengar (11 kap. 2 § KonkL). Det kan dock finnas situationer där utdelning visserligen är formellt möjlig men där praktiska skäl ändå talar för att den får dröja något, t.ex. i avvaktan på att en återvinningsprocess eller annan rättegång avslutas.

Konkursen ska avslutas så snart som möjligt

Det är en angelägen fråga för TSM att verka för att konkursen avslutas utan onödigt dröjsmål. Ett viktigt redskap här är att kritiskt granska förvaltarens halvårsberättelser. Förvaltarnas organisation ska vara så flexibel att man kan anpassa arbetsinsatserna efter behoven. Det är således inte godtagbart att förvaltaren åberopar hög arbetsbelastning som skäl för att förvaltningen inte slutförs.

Förvaltarens åtgärder ska vara lagenliga

Till den materiella kontrollen hör också att övervaka lagenligheten i förvaltarens åtgärder. De författningsbestämmelser som här kommer i fråga vid sidan av konkurslagen är närmast

• de arbetsrättsliga lagarna
• förmånsrättslagen
• lönegarantilagen
• skattelagstiftningen
• bestämmelser som rör miljöfrågor.

Förvaltaren behöver också vara insatt i regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Självfallet måste förvaltaren även känna till gällande rättspraxis, framför allt inom sakrätten.

Den formella tillsynen

TSM ska övervaka att bokföringen sköts i överensstämmelse med konkurslagen och Bokföringsnämndens uttalande samt att Rekons rekommendationer beaktas.

TSM:s kontroll i övrigt fullgörs främst när förvaltaren avlämnat sin slutredovisning.

Kontantprincipen är huvudregel

Förvaltaren ska löpande bokföra in- och utbetalningar om inte god bokföringssed kräver att bokföringen sker på annat sätt (7 kap. 19 § första stycket KonkL).

Att förvaltaren ska bokföra in- och utbetalningar löpande innebär att konkursboets bokföring som regel ska ske enligt kontantprincipen. Om konkursen är omfattande och komplicerad bör kontantprincipen inte tillämpas och inte heller när gäldenärens rörelse drivs vidare av konkursboet. Se närmare i Bokföringsnämnden uttalande ”Bokföring i konkurs”, BFN U 87:10, och Rekons (Rekonstruktör- & Konkursförvaltarkollegiet i Sverige) Rekommendationer angående bokföring i konkurs och kommentarer till dem.

Influtna medel ska göras räntebärande

Förvaltaren ska snarast göra pengar som flyter in under förvaltningen räntebärande (7 kap. 18 § första stycket KonkL). Detta behöver dock inte ske i den mån pengarna behövs för betalning av löpande utgifter. Förvaltaren bedömer dessa frågor på egen hand men kan genom en klander- eller skadeståndstalan bli skyldig att ersätta boet för eventuellt uteblivna räntebelopp (17 kap. 1 och 2 §§ KonkL).

Till den berättelse om konkursen som förvaltaren halvårsvis lämnar till TSM ska bifogas en bankuppgift rörande insättningar och uttag (7 kap. 20 § KonkL).

Granskningsmän

Om en borgenär begär det kan rätten, vid sidan av TSM:s kontroll, tillsätta en granskningsman med uppgift att övervaka förvaltningen (7 kap. 30 § KonkL). Ersättning till granskningsmannen betalas av borgenären. Någon prövning av borgenärens behov av en granskningsman ska inte göras.

En granskningsman har rätt att få tillgång till det räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör boet samt rätt till information om förvaltningen från förvaltaren och TSM. Granskningsmannen har även befogenhet att begära att förvaltaren ska entledigas från sitt uppdrag.

Kompletterande innehåll

• Mer information om TSM:s tillsyn över konkursförvaltningen finns i Kronofogdens handbok Konkurstillsyn.