Bosatt i Sverige

Vem är skatterättsligt bosatt i Sverige?

Som bosatt i Sverige räknas den som har sin verkliga bosättning här, d.v.s. normalt alla som är folkbokförda här eller som annars tillbringar dygnsvilan här. Den som är bosatt i Sverige räknas alltid som obegränsat skattskyldig även om personen vistas utomlands eller är utländsk medborgare.

Det som sägs här om bosättning avgör dock inte om en person har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete eller dubbelbosättning och för hemresor.

Hur bedömer du om en person är bosatt i Sverige?

Vid inkomstbeskattningen ska de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet beaktas. Det ska vara fråga om en verklig och varaktig bosättning här i landet. Bedömningen ska göras utifrån objektivt konstaterbara fakta som rör den skattskyldiges bosättningsförhållanden. En persons folkbokföring är därmed inte avgörande för om han eller hon ska anses som bosatt i Sverige. Det skatterättsliga bosättningsbegreppet måste därför skiljas från det som gäller enligt folkbokföringslagstiftningen. Skatteverket anser dock att utgångspunkten vid tolkning av begreppet bosatt i Sverige är att en person som är folkbokförd i Sverige ska anses som bosatt här i landet.

Vad gäller vid in- eller utflyttning till eller från Sverige?

Skatteverket anser att en person inte kan betraktas som bosatt i Sverige om det tidsmässiga kravet för stadigvarande vistelse inte är uppfyllt, dvs. normalt sett en sammanhängande vistelseperiod i Sverige om minst 6 månader. Den som flyttat från Sverige utan att anmäla utvandring ska inte heller på grund av sin folkbokföring anses bosatt här om det kan konstateras att personen faktiskt har lämnat landet och vistelsen utomlands inte är tillfällig.

Beträffande personer som avregistreras från svensk folkbokföring på grund av flytt från Sverige, sker bedömningen i de flesta fall enligt reglerna om väsentlig anknytning. Ett skäl är att en person som inte är folkbokförd i Sverige aldrig kan bedömas ha sin bosättning här utan särskild utredning. Utgångspunkten vid det praktiska arbetet är att den som inte är folkbokförd i Sverige inte har sin faktiska bosättning här, men undantag kan förekomma. Däremot antas en person som flyttar ut från Sverige ha väsentlig anknytning hit under en tid av fem år efter avresedagen enligt den s.k. femårsregeln eller presumtionsregeln i 3 kap. 7 § IL.

Svenska medborgare vid utlandsmyndigheter

Svenska medborgare som tillhör svenska utlandsmyndigheter (beskickningar, internationella organisationer och karriärkonsulat) och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldiga. Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år under förutsättning att de också är svenska medborgare (3 kap. 4 § IL). Bestämmelsens tillämpningsområde kan enligt KRNJs dom 2017-09-20, mål nr 3200-16, inte inskränkas till att gälla endast utsänd personal (länk till rättsfallskommentar).

Skatteverket anser dock att svenska medborgare inte alltid är obegränsat skattskyldiga p.g.a. dessa bestämmelser. En svensk medborgare som är begränsat skattskyldig och då tar ett uppdrag vid svensk beskickning i utlandet blir därför inte obegränsat skattskyldig p.g.a. detta uppdrag.

Hur skiljer sig begreppet bosatt i Sverige enligt IL från uttrycket egentlig bo och hemvist enligt KL?

I kommunalskattelagen (KL) som numera är upphävd var begreppet bosatt ett samlingsbegrepp för de tre kriterierna egentlig bo och hemvist, stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning. Dessa kriterier medförde var och en fristående oinskränkt skattskyldighet, dvs. det vi idag kallar obegränsad skattskyldighet. Man kan kortfattat säga att bosatt i Sverige enligt IL har ersatt egentlig bo och hemvist enligt KL. Avsikten var inte att ändra innebörd (prop. 1999/00:2 del 2 s. 50) utan det som åsyftas i båda fallen är bosättningen i egentlig mening.

Läs mer om begreppens historiska utveckling i i Handledning för beskattning av inkomster 2013, avsnitt 9.2.1.