Internationella förhållanden

Utländska beslut om adoption

I utlandet finns olika slags beslut och förfaranden för barn som tas om hand av andra än de biologiska föräldrarna. Det kan vara fråga om olika former av adoption, men även överförande av vård och omsorg från en familj till en annan under en begränsad tid eller utan att de rättsliga banden till den ursprungliga familjen alls påverkas.

Rättsverkningarna av en adoption skiljer sig dessutom åt mellan olika länder. Beroende på rättsverkningarna kan adoptioner delas in i starka eller svaga adoptioner.

Frågan om en utländsk adoption gäller här blir i första hand aktuell när en person flyttar in till Sverige. Förutsättningarna för att erkänna ett utländskt adoptionsbeslut beror på vilket regelverk som är tillämpligt. Utländska adoptionsbeslut kan indelas i tre kategorier:

• nordiska adoptionsbeslut (enligt NÄF)
• beslut enligt Haagkonventionen den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (enligt 1993 års Haagkonvention)
• övriga utländska beslut (enligt LAIS).

De olika kategorierna beskrivs närmare under respektive rubrik nedan.

Nordiska adoptionsbeslut

I förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge finns särskilda bestämmelser om erkännande av adoptionsbeslut i NÄF, som grundar sig på en konvention mellan de nordiska länderna.

Enligt 22 § NÄF gäller ett adoptionsbeslut från något av de övriga nordiska länderna i Sverige om följande krav är uppfyllda:

• Adoptivbarnet är medborgare i Sverige eller i ett annat nordiskt land.
• Den eller de som adopterar är medborgare i Sverige eller i ett annat nordiskt land.
• Beslutet har fått laga kraft.

Om en adoption i något av de nordiska länderna uppfyller kraven i NÄF, ska förordningen tillämpas i stället för 1993 års Haagkonvention och LAIS. Om någon av personerna i ärendet – adoptivbarnet eller en adoptivförälder – inte har nordiskt medborgarskap och det inte heller är styrkt att adoptionen har skett enligt 1993 års Haagkonvention, ska ett nordiskt adoptionsbeslut handläggas enligt LAIS.

Enligt den numera upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap (PskL) gäller inte NÄF för en registrerad partner i fråga om adoption (3 kap. 4 § PskL). Nordiska adoptioner med en registrerad partner som adoptant eller adoptanter kan därför inte prövas enligt NÄF.

Nordiska beslut är omedelbart giltiga i Sverige

Ett nordiskt adoptionsbeslut som fattats av en domstol eller en administrativ myndighet är omedelbart giltigt i Sverige. Det krävs alltså inget godkännande av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i dessa fall. Beslutet kan registreras när det har fått laga kraft. Adoptionen gäller också från och med den dag beslutet fick laga kraft.

Även ett nordiskt beslut om hävande av en adoption är omedelbart giltigt i Sverige.

Beslut enligt 1993 års Haagkonvention

Syftet med 1993 års Haagkonvention är att skapa garantier för att internationella adoptioner genomförs med hänsyn till barnets bästa och att adoptioner som sker i ett av de anslutna länderna erkänns i de övriga.

Konventionen ska tillämpas när ett barn med hemvist i ett konventionsland ska flyttas över till ett annat konventionsland i samband med en adoption (art. 2.1 1993 års Haagkonvention).

Konventionen ska tillämpas på varje adoption som sker efter det att konventionen har trätt i kraft i den mottagande staten och i ursprungsstaten (art. 41 1993 års Haagkonvention).

1993 års Haagkonvention trädde i kraft i Sverige den 1 september 1997 genom lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

På Haagkonferensens webbplats finns en förteckning över de länder som anslutit sig till konventionen. Av förteckningen framgår även vilket datum som konventionen trädde i kraft i respektive land.

Beslutet måste innehålla ett giltigt Haagintyg

Ett adoptionsbeslut enligt 1993 års Haagkonvention som har meddelats i någon av konventionsstaterna är omedelbart giltigt i Sverige. Detta gäller under förutsättning att en behörig myndighet i beslutsstaten har utfärdat ett intyg om att adoptionen har genomförts i enlighet med konventionen (Haagintyg) (art. 23.1 1993 års Haagkonvention).

Intyget kan i vissa fall vara en särskild handling som finns bifogad till adoptionsbeslutet. I andra fall kan det finnas en hänvisning i adoptionsbeslutet till den prövning mot konventionens skyddsregler som skett före domstolsprocessen. I dessa fall saknas ett särskilt intyg. Ett Haagintyg måste vara utfärdat i nära anslutning till adoptionsbeslutet, senast samma dag, och ska följa med beslutet.

Om Haagkonventionens bestämmelser inte har följts, ska ett adoptionsbeslut inte bedömas enligt konventionen även om det har beslutats i en konventionsstat. Beroende på omständigheterna i ärendet ska adoptionsbeslutet då i stället uppfattas som en adoption enligt NÄF eller LAIS.

Beslut enligt Haagkonventionen är omedelbart giltiga i Sverige

Ett adoptionsbeslut enligt 1993 års Haagkonvention är omedelbart giltig i Sverige och kan registreras i folkbokföringen. Det krävs inget godkännande av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i dessa fall.

Beslut om omvandling av en adoption enligt 1993 års Haagkonvention

En adoption enligt 1993 års Haagkonvention innebär inte alltid att rättsförhållandet mellan adoptivbarnet och de tidigare föräldrarna helt upphör (art. 26 1993 års Haagkonvention). Det spelar inte någon roll för registreringen i folkbokföringen om rättsförhållandet till de tidigare föräldrarna har upphört eller inte. Alla adoptioner som erkänns enligt 1993 års Haagkonvention ska alltså registreras på samma sätt.

En adoption som har erkänts i Sverige utan att det rättsliga förhållandet mellan adoptivbarnet och dess tidigare släkt har upphört kan omvandlas så att den får samma verkan som en svensk adoption. En omvandling innebär alltså att alla kvarstående rättsliga band mellan adoptivbarnet och de tidigare föräldrarna helt upphör. Beslut om omvandling fattas av en svensk domstol på ansökan av adoptivföräldrarna (5 § lag [1997:191] med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner). Ett beslut om omvandling påverkar inte den tidigare gjorda registreringen av adoptionen i folkbokföringen.

Övriga utländska beslut

Om inte 1993 års Haagkonvention eller NÄF är tillämpliga, gäller i stället bestämmelserna om erkännande av utländska adoptionsbeslut i LAIS eller, om det är ett äldre beslut, bestämmelserna i den numera upphävda LIA.

• LAIS tillämpas på utländska adoptionsbeslut som har meddelats den 1 september 2018 eller senare, d.v.s. efter det att lagen trädde ikraft.
• LIA tillämpas på utländska adoptioner som har beslutats före den 1 september 2018 (punkt 2-3 i övergångsbestämmelserna till LAIS). Reglerna om LIA beskrivs under Övriga utländska beslut i tidigare utgåvor av Rättslig vägledning.

Till skillnad från beslut enligt Haagkonventionen, NÄF och LIA, där prövningen är av mer förenklad karaktär, är en prövning enligt LAIS mer utförlig enligt vad som framgår nedan.

Allmänna krav för erkännande

För att ett utländskt adoptionsbeslut ska erkännas i Sverige måste det uppfylla två allmänna krav enligt 4 § LAIS:

• Beslutet måste vara meddelat eller annars gälla i adoptivbarnets eller en adoptivförälders hemviststat.
• Beslutet ska kunna jämställas med en svensk adoption.

De två kraven beskrivs närmare under respektive rubrik nedan.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) kan besluta att ett utländskt adoptionsbeslut ska vara giltigt i Sverige trots att det inte uppfyller de allmänna kraven (7 § LAIS). Om MFoF fattar ett sådant beslut är myndigheten skyldig att underrätta Skatteverket om beslutet (2 § FAIS). Underrättelsen kan då ligga till grund för registreringen i folkbokföringen.

Beslutet måste vara meddelat eller annars gälla i adoptivbarnets eller en adoptivförälders hemviststat

Ett adoptionsbeslut som har meddelats eller som gäller i adoptivbarnets eller en adoptivförälders hemviststat och som har fått laga kraft erkänns automatiskt i Sverige. En förutsättning för erkännande är dock att det utländska avgörandet har meddelats av en domstol eller myndighet.

Med adoptivbarnets hemviststat avses den stat där hen var bosatt när adoptionsförfarandet inleddes. Ett adoptionsförfarande anses normalt ha inletts när en ansökan om adoption lämnades in till den domstol eller myndighet som prövat ärendet. Ett adoptionsbeslut kan alltså erkännas även om adoptivbarnet fått ny hemvist efter att förfarandet har inletts, t.ex. genom en flytt till Sverige.

Med adoptivförälders hemviststat avses den stat där hen var bosatt när beslutet om adoption meddelades. Det betyder att den som har genomfört en adoption i sitt tidigare hemland ska anses som förälder till adoptivbarnet även efter en flytt till Sverige.

Innebörden av hemvistbegreppet klargörs inte närmare i LAIS. Ledning vid bedömningen av en persons hemvist kan dock hämtas i 7 kap. 2 § IÄL. Enligt denna bestämmelse ska den som är bosatt i ett visst land också anses ha sin hemvist där om bosättningen med hänsyn till vistelsens längd och omständigheterna i övrigt kan anses vara stadigvarande. Enligt förarbetena är särskilt personens avsikt att stanna kvar i landet av betydelse vid bedömningen av om personen har hemvist i landet (prop. 2017/18:121 s. 116).

Beslutet ska kunna jämställas med en svensk adoption

Ett ytterligare allmänt krav för erkännande är att det utländska beslutet kan jämställas med en svensk adoption. Med det avses inte att beslutet måsta ha samma rättsverkningar som en svensk adoption eller att adoptionen nödvändigtvis måste vara att betrakta som stark. Det måste dock vara fråga om en situation som karaktäriseras av att adoptivföräldrarna varaktigt har upptagit den adopterade som sitt barn. Frågan vad som krävs för att en adoption ska kunna erkännas måste avgöras i varje enskilt fall (prop. 2017/18:121 s. 122).

Om det utländska adoptionsbeslutet är tidsbegränsat eller har karaktär av ett vårdnadsförhållande ska det som regel inte erkännas. Detsamma gäller om adoptionen utan större svårighet kan hävas, exempelvis genom en frivillig överenskommelse som ingås utan inblandning av en myndighet eller domstol.

Särskilda krav för erkännande vid adoption av ett utländskt barn till Sverige

Om det utländska beslutet gäller ett barn med hemvist utomlands som har adopterats av någon med hemvist i Sverige, ställs särskilda krav för att beslutet ska gälla i Sverige. I dessa fall är det inte tillräckligt att de allmänna kraven i 4 § LAIS är uppfyllda, utan Skatteverket måste också kontrollera att adoptionen har genomförts i enlighet med bestämmelserna i LIF (5 § första stycket LAIS).

En adoption har, enligt 4 § LIF, genomförts i enlighet med LIF

• om adoptionen har förmedlats av en auktoriserad sammanslutning för adoptionsförmedling, eller
• om Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har gett adoptivföräldrarna tillstånd att adoptera utan att anlita en auktoriserad sammanslutning (så kallat tillstånd till enskild adoption).

Det är MFoF som beslutar vilka sammanslutningar som har auktorisation för att arbeta med internationell adoptionsförmedling (5 § LIF). Auktorisation får ges endast om det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och med barnets bästa som främsta riktmärke. Sammanslutningarna måste också bedriva sin verksamhet utan vinstintresse (6 § LIF). Vilka sammanslutningar som har gällande auktorisationer och för vilka länder listas på MFoF:s webbplats (under Internationella adoptioner > Auktorisation). Om det inte framgår av adoptionsbeslutet att en adoptionssammanslutning har anlitats, kan adoptivföräldrarna i stället lämna in handlingar från den aktuella sammanslutningen för att visa att regelverket har följts.

MFoF kan lämna tillstånd till enskild adoption i enstaka fall där myndigheten anser att det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas till exempel att en adoptivförälder själv har sitt ursprung i landet eller att det rör sig om ett släktingbarn (4 § LIF). MFoF är inte skyldigt att underrätta Skatteverket om beslut om tillstånd till enskild adoption, utan adoptivföräldrarna måste själva lämna beslutet till Skatteverket.

Om en internationell adoption har genomförts i strid mot bestämmelserna i LIF, så kan MFoF fatta ett särskilt beslut om att adoptionen ändå ska vara giltig i Sverige (5 § andra stycket LAIS). MFoF får bara fatta ett sådant beslut om det finns synnerliga skäl. Det kan röra sig om situationer där det finns en rimlig förklaring till att reglerna i LIF inte har följts och det med hänsyn till barnets bästa skulle vara stötande om adoptionen inte erkändes i Sverige. När MFoF har fattat ett sådant särskilt beslut ska myndigheten underrätta Skatteverket om beslutet (2 § FAIS). Underrättelsen från MFoF kan då ligga till grund för registreringen i folkbokföringen.

Särskilda krav för erkännande vid adoption av en svensk medborgare eller av en person med hemvist i Sverige

Om det utländska beslutet gäller adoption av en svensk medborgare eller av en person med hemvist i Sverige, ställs särskilda krav för att beslutet ska vara giltigt i Sverige. I dessa fall är det inte tillräckligt att de allmänna kraven i 4 § LAIS är uppfyllda, utan det krävs dessutom att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har godkänt att beslutet ska gälla i Sverige (6 § LAIS). När MFoF har fattat beslut om godkännande skickar myndigheten en underrättelse till Skatteverket (2 § FAIS). Underrättelsen från MFoF kan då ligga till grund för registreringen i folkbokföringen.

Beslut som är uppenbart oförenliga med grunderna för den svenska rättsordningen

Skatteverket eller annan myndighet kan vägra att erkänna ett utländskt beslut som strider mot ordre public, d.v.s. om ett erkännande skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen (8 § LAIS).

Adoptionen gäller från den dag det utländska beslutet vann laga kraft

Ett utländskt adoptionsbeslut som erkänns i Sverige gäller från och med den dag beslutet fick laga kraft. Detta gäller oavsett om det har krävts ett godkännande från MFoF eller inte för att adoptionen ska vara giltig i Sverige. Om MFoF har godkänt ett utländskt adoptionsbeslut behöver Skatteverket inte göra någon kontroll av att beslutet har fått laga kraft.

Följder för medborgarskap, vårdnad och namn

Ett adoptionsbeslut kan även få följder för medborgarskap, vårdnad och namn:

• Ett barn under 12 år som adopteras av en svensk medborgare förvärvar i normalfallet svenskt medborgarskap genom adoptionen (4 § MedbL).
• För adoptivbarn under 18 år är adoptivföräldrarna gemensamma vårdnadshavare från och med det datum adoptionsbeslutet får laga kraft. Detta gäller även när en make, sambo eller registrerad partner adopterar den andres barn (styvbarnsadoption). En person som adopterar ensam blir ensam vårdnadshavare i samband med att beslutet får laga kraft. (4 kap. 22 § FB).
• I PNL finns bestämmelser om byte av förnamn vid adoption och efternamn vid adoption.

Registrering i folkbokföringen av föräldrar vid internationella adoptioner

Uppgiften om att sambandet mellan barn och föräldrar är grundat på adoption och att en person är biologisk förälder till ett barn eller är förälder till ett barn genom en adoption får behandlas i folkbokföringen (2 kap. 3 § första stycket 10–11 FdbL).

För att kunna bedöma om ett utländskt adoptionsbeslut gäller i Sverige och för att Skatteverket ska kunna registrera uppgift om barnets relation till sina föräldrar, måste adoptionshandlingarna visas upp för Skatteverket.

När ett barn i samband med en adoption flyttar till Sverige och ska folkbokföras, ska anmälan innehålla även de uppgifter som får registreras i folkbokföringen. Det gäller exempelvis både barnets biologiska föräldrar, om de är kända, och adoptivföräldrar (28 § andra stycket FOL). Om adoptivföräldrarna lämnar uppgifter om adoptivbarnets biologiska föräldrar ska Skatteverket registrera dessa. Om barnets adoptivföräldrar inte vill lämna de uppgifter som behövs kan Skatteverket förelägga dem att vid vite komma in med begärda uppgifter (31 och 37 §§ FOL).

Exempel: adoptioner i utlandet

Nedan ges exempel på hur olika typer av utländska adoptionsbeslut kan hanteras. Samtliga beslut i exemplen har meddelats den 1 september 2018 eller senare, d.v.s. efter det att LAIS trädde i kraft.

Danskt beslut om adoption av ett svenskt barn

En dansk myndighet har beslutat om adoption av ett svenskt barn där adoptivföräldrarna är danska medborgare med hemvist i Danmark. Eftersom alla inblandade är medborgare i ett nordiskt land är NÄF tillämplig och adoptionen är giltig i Sverige.

Ryskt beslut om adoption av ett ryskt barn

En rysk myndighet har beslutat om adoption av ett ryskt barn där adoptivföräldrarna är svenska medborgare med hemvist i Sverige. Ryssland har inte tillträtt Haagkonventionen och erkännande av adoptionen ska därför bedömas utifrån LAIS.

Adoptionsbeslutet uppfyller de allmänna kraven för erkännande eftersom det har meddelats i adoptivbarnets hemviststat och avser en stark adoption. Eftersom det är en adoption av ett utländskt barn till Sverige, ställs dessutom krav på att adoptionen ska ha skett enligt reglerna i LIF. I detta fall är kravet uppfyllt då adoptionen har förmedlats av en auktoriserad sammanslutning. Det ryska beslutet kan därmed erkännas i Sverige.

Venezuelanskt beslut om adoption av ett venezuelanskt barn

En venezuelansk domstol har beslutat om adoption av ett venezuelanskt barn. Adoptivföräldrarna är ett gift par som har hemvist i Sverige. Domstolsbeslutet saknar Haagintyg. Paret kompletterar ärendet med ett Haagintyg som ställts ut av en venezuelansk myndighet fem månader efter adoptionsbeslutet.

Venezuela är ett konventionsland. Haagkonventionen är dock inte tillämplig eftersom det saknas ett giltigt Haagintyg. Ett Haagintyg som har upprättats i efterhand kan inte godtas. I stället får bestämmelserna om erkännande i LAIS tillämpas. Beslutet har meddelats i adoptivbarnets hemviststat och avser en stark adoption. De allmänna kraven för erkännande enligt LAIS är därmed uppfyllda. Dock har adoptionen inte förmedlats av en auktoriserad sammanslutning och MFoF har inte heller beslutat om tillstånd till en enskild adoption. Eftersom adoptionen har skett i strid mot bestämmelserna i LIF, krävs ett särskilt beslut av MFoF om att beslutet ändå ska vara giltigt i Sverige.

Polskt beslut om adoption av ett polskt barn med hemvist i Ungern

En polsk myndighet har beslutat om adoption av ett polskt barn med hemvist i Ungern. Adoptivföräldrarna är svenska medborgare med hemvist i Sverige. Enligt ett intyg av en behörig polsk myndighet har adoptionen genomförts enligt Haagkonventionen. Beslutet är enligt Haagkonventionen giltigt i Sverige. Konventionen ”tar över” bestämmelserna i LAIS om att adoptivbarnet eller någon av adoptivföräldrarna måste ha hemvist i Polen samt att adoptionen måste ha genomförts i enlighet med LIF.