Vad är koncernavdrag?

Avdrag för förlust hos utländskt dotterföretag

Koncernavdrag är en möjlighet för ett svenskt moderföretag att under vissa förutsättningar få skattemässigt avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag.

Det handlar om situationer där ett svenskt moderföretag haft ett helägt dotterföretag i ett annat EES-land, där dotterföretaget gått med förlust som inte kunnat nyttjas skattemässigt och förlusten blivit definitiv genom att dotterföretaget likviderats. För att få göra avdrag krävs att inget annat företag i intressegemenskapen bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hörde hemma.

Om alla förutsättningar för avdrag är uppfyllda, kan moderföretaget göra avdrag för dotterföretagets förluster.

Likheter och skillnader mellan koncernavdrag och koncernbidrag

Det finns väsentliga beröringspunkter mellan koncernavdrag och koncernbidrag. I båda fallen handlar det om att lindra skattebelastningen inom en koncern genom att ett bolag som gått med överskott får nyttja underskott hos ett annat bolag i koncernen.

Reglerna om koncernavdrag är dock annorlunda utformade och avdragsmöjligheterna mer begränsade än för koncernbidrag. Här följer några väsentliga skillnader mellan koncernavdrag och koncernbidrag:

• Medan koncernbidrag förutsätter att båda bolagen är skattskyldiga i Sverige, förutsätter koncernavdrag i stället att det är fråga om ett svenskt moderföretag och ett utländskt dotterföretag inom EES.
• Koncernavdrag kan endast göras för förluster i direktägda dotterbolag.
• Koncernavdrag kan inte komma i fråga förrän förlusten i dotterbolaget är slutlig efter det att dotterbolaget likviderats.
• Koncernavdrag har inte koncernbidragets karaktär av inkomstöverföring mellan bolag, utan är ett renodlat förlustavdrag.
• Koncernavdrag förutsätter inte någon förmögenhetsöverföring mellan bolagen.
• Koncernavdrag får inte medföra underskott av näringsverksamhet hos moderföretaget.

Varför finns reglerna om koncernavdrag?

Reglerna om koncernavdrag i 35 a kap. IL är avsedda att komplettera reglerna om koncernbidrag i 35 kap. IL.

Reglerna om koncernbidrag syftar till att valet av organisationsform – ett företag eller flera företag i en koncern – inte ska styras av skattemässiga överväganden.

Koncernavdrag syftar till att ett svenskt moderföretags etablering i form av ett dotterföretag i ett annat EES-land inte skattemässigt ska diskrimineras jämfört med dotterföretag i Sverige.

Historisk bakgrund

Anledningen till att reglerna om koncernavdrag infördes var att de svenska bestämmelserna om koncernbidrag, 35 kap. IL, bedömts strida mot EU-rätten.

En grundförutsättning för att få avdrag för lämnat koncernbidrag är att mottagaren beskattas för koncernbidraget i Sverige.

I RÅ 2009 ref. 13 fann HFD emellertid att ett svenskt moderbolag med stöd av EU-rätten ändå kunde ha rätt till avdrag för ett koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag inom EES-området, om det funnits kvarvarande outnyttjade förlustavdrag i dotterbolaget när detta upplösts genom likvidation.

HFD stödde sig i denna bedömning på en dom från EU-domstolen (C-446/03, Marks & Spencer) om de engelska reglerna för s.k. koncernavdrag. Det rättsfallet gällde det brittiska moderbolagets rätt att erhålla koncernavdrag enligt engelska regler för förluster i utländska dotterbolag. EU-domstolen fann att det stred mot etableringsfriheten inom EU att i alla lägen utesluta möjlighet till sådant avdrag.

Kapitel 35 a om koncernavdrag införs

Reglerna om koncernavdrag infördes i ett nytt kapitel i inkomstskattelagen, 35 a kap. IL, som trädde i kraft den 1 juli 2010.

Enligt lagstiftaren (prop. 2009/10:194 s. 20 f) täcker avdragsmöjligheterna för koncernavdrag i 35 a kap. de situationer som HFD krävt. Utgångspunkten är att koncernavdragsreglerna ”inte ska tillåta mer än vad som är nödvändigt på grund av Regeringsrättens domar” (prop. 2009/10:194 s. 21). De domar som avses är RÅ 2009 ref. 13, ref. 14 och ref. 15; RÅ 2009 not. 35, not 36 och not. 37 samt de orefererade domarna i mål nr 6511-06, 6512-06, 1648-07 och 3628-07. Reglerna om koncernavdrag innehåller därför en del inskränkningar som inte har någon motsvarighet i koncernbidragsreglerna.

Någon möjlighet för ett svenskt dotterföretag att få avdrag för förluster i ett utländskt moderbolag eller utländskt systerbolag infördes inte i 35 a kap. HFD har nämligen i RÅ 2009 ref. 15, med stöd av en dom från EU-domstolen (C-231/05, Oy AA), funnit att det svenska regelsystemet för koncernbidrag inte strider mot etableringsfriheten i det avseendet.