OBS: Detta är utgåva 2018.9. Sidan är avslutad 2023.
När varor transporteras mellan EU-länder är det under vissa förutsättningar köparens förvärv som är den beskattningsgrundande händelsen. Ett sådant förvärv i destinationslandet motsvaras av ett undantag från skatteplikt för omsättningen i avsändarlandet.
En vara som finns i ett EU-land då transporten till köparen påbörjas är som huvudregel omsatt i det landet. Normalt är säljaren skattskyldig för sina omsättningar i det land där omsättningen äger rum.
I vilket land beskattningen ska ske beror emellertid på vad som anses vara den beskattningsgrundande händelsen. Denna kan vara antingen säljarens omsättning eller köparens förvärv, s.k. unionsinternt förvärv. Syftet med att köparens förvärv är den beskattningsgrundande händelsen är att beskattning i vissa angivna fall ska ske enligt destinationsprincipen, alltså att beskattning ska ske i det land där transporten avslutas. Det är alltså fråga om transaktioner där varan omsätts i ett land men transporteras till ett annat land där konsumtionen sker. Vanligtvis överensstämmer destinationslandet med det land som köparen är registrerad till mervärdesskatt i. Om köparen åberopat ett VAT-nummer i ett annat land än destinationslandet kan beskattning bli aktuellt i landet där VAT-numret finns.
Beskattningen av ett förvärv i ett EU-land motsvaras av ett undantag från skatteplikt av omsättningen i det andra EU-landet, s.k. unionsintern försäljning. Förutsättningarna för undantag från skatteplikt i det land där omsättningen har skett är alltså en spegelbild av förutsättningarna för unionsinternt förvärv i destinationslandet. Det framgår även vid en jämförelse mellan artiklarna i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelserna om unionsinternt förvärv finns i 2 a kap. ML och undantagen finns i 3 kap. 30 a § ML. Motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet återfinns i följande artiklar:
Med unionsinternt förvärv förstås detsamma som med gemenskapsinternt förvärv i mervärdesskattedirektivet. Ändringen till unionsinternt förvärv i ML är gjord med anledning av Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009.
Destinationslandet ska utöva sin beskattningsrätt oavsett vilken mervärdesskattebehandling som tillämpats på transaktionen i den medlemsstat från vilken varorna skickats eller transporterats (artikel 16 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011). Det innebär att köparen ska beskattas för det unionsinterna förvärvet även om säljaren t.ex. felaktigt debiterat mervärdesskatt på försäljningen. Rättelse av den felaktigt debiterade skatten får sökas i det land från vilket varorna transporterades. Se även EUdomstolens dom i mål C-84/09, X, punkt 38.
Varor som transporteras till Sverige från andra EU-länder ska under vissa förutsättningar beskattas i Sverige trots att omsättningen har ägt rum i det andra EU-landet. I vissa fall ska beskattning ske i Sverige trots att varan transporteras till ett annat EU-land (reservregeln).
Ett unionsinternt förvärv föreligger i Sverige om följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 1 ML):
Beskattning ska ske oavsett om transporten görs
Bestämmelsen motsvaras av artikel 20 i mervärdesskattedirektivet.
Vem som ska förvärva varan och även vilka andra förutsättningar som ska vara uppfyllda skiljer sig åt beroende på om det är fråga om
Även en köpare som omfattas av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML som infördes den 1 januari 2017 kan bli skyldig att förvärvsbeskatta sig.
Om en juridisk person som inte är en beskattningsbar person importerar varor till ett annat EU-land för vidare transport till Sverige uppfylls också kraven för ett unionsinternt förvärv i Sverige (2 a kap. 5 § ML).
Ett unionsinternt förvärv föreligger i vissa fall när någon för över (d.v.s. utan att äganderätten övergår) en vara från ett annat EU-land till Sverige (2 a kap. 2 § 3 och 4 ML), se sidan Förvärv vid överföring av varor.
Även i det fall en vara transporteras från ett EU-land till ett annat EU-land än Sverige kan det bli fråga om ett unionsinternt förvärv i Sverige enligt den s.k. reservregeln (2 a kap. 2 § 2 ML).
Ett unionsinternt förvärv föreligger inte om en svensk privatperson förvärvar en vara i ett annat EU-land. I stället ska mervärdesskatt betalas i det land där privatpersonen tar hand om varan eller där den finns då den börjar transporteras till Sverige.
Undantag från detta gäller om varan är ett nytt transportmedel som transporteras till Sverige. I sådana fall gör även en privatperson ett unionsinternt förvärv.
Om förutsättningarna för distansförsäljning är uppfyllda kan transaktionen vara omsatt i Sverige och säljaren är i sådant fall skattskyldig här.
Skattskyldighet föreligger för skattepliktiga unionsinterna förvärv om omsättningen inte är gjord inom landet (1 kap. 1 § första stycket 2 ML). Det förhållandet att en vara är omsatt utomlands är en förutsättning för skattskyldighet för ett unionsinternt förvärv.
Om ett förvärv ska beskattas i Sverige ska svensk mervärdesskatt betalas enligt de svenska reglerna om skatteplikt och skattesats. Om en omsättning här i landet av en vara är undantagen från skatteplikt är även det unionsinterna förvärvet av en sådan vara undantaget från skatteplikt (3 kap. 1 § tredje stycket ML).
Det är köparen som är skattskyldig för förvärvet (1 kap. 2 § första stycket 5 ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 200 i mervärdesskattedirektivet.
Detta innebär att köparen ska vara registrerad till mervärdesskatt och redovisa mervärdesskatt i en mervärdesskattedeklaration. Undantag från detta finns i vissa fall när det gäller förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor.
Förvärvaren ska även lämna vissa uppgifter i mervärdesskattedeklarationen om värdet av sitt förvärv. För att kunna fullgöra deklarationsskyldigheten på rätt sätt är det viktigt att känna till bestämmelserna om skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens inträde m.m.
När varor transporteras från Sverige till andra EU-länder ska under vissa förutsättningar beskattning inte ske här trots att omsättningen äger rum i Sverige, unionsintern försäljning. Vem som är köpare och vad det är för vara är sådant som har betydelse för bestämmelserna om undantag från skatteplikt.
Undantaget från skatteplikt vid unionsintern försäljning av punktskattepliktiga varor eller andra varor än nya transportmedel gäller inte om säljaren omfattas av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML som infördes 1 januari 2017 (3 kap. 30 a § femte stycket ML). Omsättningen omfattas i sådant fall istället av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML.
Beskattning ska normalt ske i Sverige när köparen t.ex. är en
Privatpersoner som hör hemma i ett annat EU-land kan alltså normalt inte förvärva varor skattefritt i Sverige. Undantag gäller för förvärv av nytt transportmedel.
För att undvika dubbelbeskattning vid unionsinterna förvärv som köparen gör i ett annat EU-land är säljarens omsättning i Sverige undantagen från skatteplikt. Det gäller i vissa fall när
varan är ett nytt transportmedel (3 kap. 30 a § första stycket 3 ML).
Överföring av en vara från Sverige till ett annat EU-land likställs i vissa fall med omsättning. Denna omsättning undantas normalt från skatteplikt (3 kap. 30 a § andra stycket ML).
Undantag från skatteplikt gäller också vid vissa andra transporter från Sverige till ett annat EU-land även om köparen inte ska beskattas för förvärvet. Det gäller under vissa förutsättningar:
Förskott och a conton ska inte heller beskattas i Sverige om det klart framgår att en beställd vara ska undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a, 30 c eller 31-31 a §§ ML.
För att myndigheterna ska kunna kontrollera att en förvärvad vara beskattas av köparen måste säljaren lämna vissa uppgifter om försäljningen i en periodisk sammanställning. Uppgifter i periodisk sammanställning ska lämnas om följande förutsättningar är uppfyllda:
Även överföring av varor till ett annat EU-land ska redovisas i en periodisk sammanställning.
Det förekommer fall när en omsättning både uppfyller kraven för att undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a § ML och enligt något av de andra undantagen i 3 kap. ML som tar sikte på transaktioner av mer specifik karaktär. I sådana fall har de specifika undantagen företräde framför reglerna om unionsinterna transaktioner eftersom dessa avser transaktioner i allmänhet, jfr EU-dom i mål C-240/05, Eurodental, punkt 44.
Det innebär att undantaget för t.ex. omsättning av dentaltekniska produkter i 3 kap. 4 § andra stycket ML har företräde framför undantaget i 3 kap. 30 a § ML eftersom undantaget för dentaltekniska produkter är av specifik karaktär i förhållande till 3 kap. 30 a § ML.
Köparens registreringsnummer är i normalfallet nödvändigt för att att visa förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa undantaget från skatteplikt för unionsinterna varuleveranser. Det specifika undantaget har dock företräde oavsett om VAT-nummer åberopas eller inte.
Skatteverket anser dock att åberopande av VAT-nummer av praktiska skäl bör styra redovisningen i mervärdesskattedeklarationen och periodisk sammanställning.
SE i Sverige säljer ett begagnat skepp för fiskeriverksamhet på öppna havet till PT i Portugal. Omsättningen av skeppet är undantagen från skatteplikt i Sverige enligt 3 kap. 21 a § ML. Bestämmelsen i 3 kap. 30 a § ML är inte tillämplig eftersom 3 kap. 21 a § ML är ett specifikt undantag i förhållande till 3 kap. 30 a § ML. Det har inte någon betydelse om köparen åberopar sitt VAT-nummer eller inte.
SE:s redovisning styrs dock av om PT uppger sitt VAT-nummer eller inte, se 3 § i Skatteverkets föreskrifter om periodisk sammanställning (SKVFS 2009:38). Om PT uppger sitt VAT-nummer ska SE i mervärdesskattedeklarationen redovisa försäljningen i ruta 35 (försäljning av varor till ett annat EU-land) samt lämna uppgifter om försäljningen i en periodisk sammanställning.