OBS: Detta är utgåva 2019.1. Visa senaste utgåvan.

Ändrat en förifylld kontrolluppgift

Om den uppgiftsskyldige felaktigt stryker en förifylld kontrolluppgift i deklarationen och skriver till ett annat belopp ska Skatteverket befria ned till en fjärdedels skattetillägg om skattetillägg ska tas ut med 40 procent.

Den oriktiga uppgiften framgår inte av avstämningsuppgifter

Genom att stryka en förifylld uppgift i deklarationen och skriva till ett annat belopp har den uppgiftsskyldige påstått att kontrolluppgiften är fel.

Kontrolluppgiften har då mist sin funktion som avstämningsuppgift. Det gäller oavsett om den uppgiftsskyldiga har strukit och ändrat uppgiften i en pappersdeklaration eller ändrat uppgiften i en elektronisk deklaration. Utgångspunkten i en sådan situation är därför att Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 40 procent. Risken är dock obetydlig för att Skatteverket inte skulle upptäcka detta fel. Skatteverket ska därför befria ned till en fjärdedels skattetillägg.

En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter

Skattetillägg får inte tas om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter (49 kap. 10 § 1 SFL).

Om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter ska undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte tillämpas.

Delvis befrielse i vissa fall

Det finns kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men som ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär. Likaså kan det finnas annat kontrollmaterial som minskar risken för ett skatteundandragande. Det kan därför i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).

Skatteverket har i ställningstaganden bedömt situationer där det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

Uppgifter om förbjudet lån i en oren revisionsberättelse

Uppgifter i en oren revisionsberättelse om förbjudet lån är inte sådana uppgifter som omfattas av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL. Utgångspunkten är därför att ett fullt skattetillägg ska tas ut när en låntagare (uppgiftsskyldig) inte har deklarerat lånet på rätt sätt. Det kan dock finnas situationer där det finns grund för att delvis befria från ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).

Exempel: revisionsberättelsen innehåller inget namn utan endast en uppgift om att låntagaren är t.ex. aktieägare, vd eller styrelseledamot

Om det av revisionsberättelsen endast framgår att ett förbjudet lån har lämnats till en aktieägare, vd eller styrelseledamot kan Skatteverket inte kontrollera om låntagaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom låntagaren inte direkt kan identifieras. Inte heller är uppgifterna sådana att de ger Skatteverket anledning att misstänka att lånebeloppet inte har deklarerats på rätt sätt av låntagaren.

Om Skatteverket trots det utreder uppgifterna och låntagaren har lämnat en oriktig uppgift anser Skatteverkets att uppgifterna i revisionsberättelsen inte har bidragit till att öka risken för upptäckt på ett sådant sätt att det finns anledning att medge hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).

Exempel: revisionsberättelsen innehåller uppgifter om en namngiven låntagare och lånebelopp

Enligt Skatteverkets bedömning måste det vara mycket ovanligt att en revisionsberättelse innehåller personuppgifter om låntagare och lånebelopp så att Skatteverket direkt kan kontrollera om låntagaren har redovisat lånet i sin deklaration.

Om en sådan situation ändå skulle uppkomma anser Skatteverket att kontrollmaterialet har ökat risken för upptäckt på ett sådant sätt att skattetillägget genom befrielse ska sättas ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).

Exempel: revisionsberättelsen innehåller uppgift om en namngiven låntagare men däremot ingen uppgift om lånebelopp

Att en revisionsberättelse innehåller uppgifter om en namngiven låntagare men inte någon uppgift om lånebeloppet, torde vara ovanlig. Av revisionsberättelsen framgår normalt bara att en viss kategori personer har mottagit ett lån, som t.ex. styrelseledamot eller vd.

Om en sådan situation ändå skulle uppkomma anser Skatteverket att kontrollmaterialet har ökat risken för upptäckt på ett sådant sätt att skattetillägget genom befrielse ska sättas ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).

Tillgång till en utländsk kontrolluppgift

Om en oriktig uppgift framgår av en utländsk kontrolluppgift anser Skatteverket att det finns skäl att befria ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg. En förutsättning är att det är fråga om en automatisk kontrolluppgift, dvs. en kontrolluppgift som Skatteverket fått tillgång till med stöd av en överenskommelse med annat land. En ytterligare förutsättning är att kontrolluppgiften har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

Skatteverket ska inte befria på denna grund vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration (se Skatteverkets ställningstagande om ”Utländska kontrolluppgifter och skattetillägg”).

Misstagsfel

Rättsfall: avdrag för resor till och från arbetet

En uppgiftsskyldig hade av misstag gjort avdrag med 85 066 kr istället för 8 566 kr för resor till och från arbetet.

Högsta förvaltningsdomstolen befriade ned till ett halvt skattetillägg. Domstolen motiverade detta med att felet framstod som en ren felskrivning och även om det inte var ursäktligt stod ett skattetillägg på 10 000 kr inte i rimlig proportion till felets art (RÅ 2008 ref. 61 II).

Upprepade fel i flera deklarationer

Om samma fel är ursäktligt och har upprepats i flera deklarationer kan det vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg vid varje tillfälle. Så kan vara fallet när en oriktig uppgift beror på en missuppfattning av skattereglerna eller fel i ett datorprogram och felet upprepas innan det upptäcks (prop. 2002/03:106 s. 239–240).

För att Skatteverket ska befria krävs att det sammanlagda skattetillägget framstår som orimligt i förhållande till felets art.

Exempel: avdrag för ökade levnadskostnader

Om Skatteverket upptäcker att en uppgiftsskyldig under flera år gjort avdrag för ökade levnadskostnader trots att det inte funnits förutsättningar för ett sådant avdrag skulle det kunna vara oskäligt att vid varje beskattningsår ta ut ett fullt skattetillägg. Om Skatteverket ska befria eller inte får dock bedömas utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2008 ref. 61 [1]

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m. [1]
  • Proposition 2014/15:131 Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor [1] [2]

Ställningstaganden

  • Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse [1] [2] [3] [4]
  • Utländska kontrolluppgifter och skattetillägg [1]

Referenser inom skattetillägg