OBS: Detta är utgåva 2019.1. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket kan besluta om att en handläggare ska biträda en annan myndighet med sin sakkunskap, d.v.s. ha ett uppdrag som sakkunnig. En handläggare på Skatteverket kan inte samtidigt vara både sakkunnig och representant för Skatteverket. Skatteverket kan också, för att stärka sina kunskaper i en utredning, ha behov av att anlita en sakkunnig.

Uppdrag som sakkunnig

Begäran och beslut om sakkunnig

Efter begäran från en annan myndighet kan Skatteverket besluta att åta sig ett sakkunniguppdrag och även besluta om i vilken omfattning som uppdraget ska utföras. Begäran bör vara skriftlig och det ska framgå vad sakkunniguppdraget ska avse. Om begäran är muntlig ska den dokumenteras noggrant i en tjänsteanteckning. En begäran ska alltid diarieföras. Det är kontorschefen eller en särskilt förordnad tjänsteman som enligt arbetsordningen är behörig att besluta om Skatteverket ska åta sig uppdraget eller inte. Hänsyn ska då tas till den andra myndighetens önskemål om att en viss handläggare ska utföra sakkunniguppdraget.

Skatteverket har interna dokument som närmare beskriver det praktiska tillvägagångssättet inom myndigheten vid sakkunniguppdrag.

Sakkunniguppdraget

När en handläggare vid Skatteverket har ett uppdrag som sakkunnig är det inte tillåtet att samtidigt använda sig av Skatteverkets kontrollbefogenheter enligt skattelagstiftningen. Den sakkunniga biträder endast den andra myndigheten inom ramen för sakkunniguppdraget och får inte den andra myndighetens befogenheter att agera, t.ex. en polismans befogenheter att förhöra och leta efter material vid en husrannsakan. Det kan aldrig ligga inom uppdraget som sakkunnig att medverka vid hämtning av personer enligt rättegångsbalkens regler.

De vanligaste uppdragen är att vara sakkunnig

  • åt en åklagare eller polis i samband med en brottsutredning
  • åt en länsstyrelse eller en kommun vid tillsyn enligt alkohollagen.

Ett sakkunniguppdrag betraktas inte som en bisyssla. För att ett uppdrag ska betraktas som en bisyssla krävs att handläggaren är beviljad tjänstledighet från arbetet på Skatteverket.

Dokumentation och hantering av handlingar

Vid ett sakkunniguppdrag tillhör alla handlingar och upprättade rapporter den myndighet som har begärt sakkunniguppdraget och det innebär att det är den andra myndighetens sekretessregler som ska tillämpas. De iakttagelser som den sakkunniga gör ska inte dokumenteras i något ärende hos Skatteverket. Anteckningar och skriftliga rapporter som skrivs med anledning av uppdraget ska hållas åtskilda från Skatteverkets handlingar.

Om den andra myndigheten begär en bedömning av handlingar hos Skatteverket i t.ex. en skatterevision kan den sakkunniga göra denna bedömning först när Skatteverket har beslutat att handlingarna ska lämnas ut till den andra myndigheten.

Om den sakkunniga får del av sekretessbelagda handlingar genom sitt sakkunniguppdrag och bedömer att de kan vara av intresse för en skatteutredning kan de bara lämnas ut till Skatteverket om någon sekretessbrytande regel är tillämplig. Handlingar som Skatteverket tar emot från någon annan myndighet ska diarieföras. Den sakkunniga kan inte lämna eller ta emot information mellan Skatteverket och den andra myndigheten. Självklart får den sakkunniga inte heller ta del av sekretessbelagd information hos Skatteverket genom t.ex. slagningar i skattedatabasen.

Ett sakkunnigutlåtande tillhör inte Skatteverket

Ett uppdrag som sakkunnig innebär att den sakkunniga ska lämna någon form av utlåtande. Ett skriftligt sakkunnigutlåtande ska inte innehålla Skatteverkets logotyp etc. och inte diarieföras hos Skatteverket. Den handling som en sakkunnig har upprättat tillhör den myndighet som har begärt sakkunnigutlåtandet.

Ett sakkunnigutlåtande kan endast användas i ett skatteärende om det har begärts och lämnats ut från den andra myndigheten med stöd av någon tillämplig sekretessbrytande regel.

Anlitande av sakkunnig

En sakkunnig, utanför Skatteverket, kan behöva anlitas för att stärka kunskaper i ett pågående ärende hos Skatteverket.

När behov av att anlita en sakkunnig uppstår ska man ta kontakt med enhetschefen och redogöra för varför en sakkunnig behövs för att få ett fullgott underlag till utredningen. Beslutet om att anlita en sakkunnig fattas av enhetschefen och ska diarieföras.

Att ta kontakt med en sakkunnig vid en utredning innebär i många fall att Skatteverket måste röja sekretessbelagda uppgifter. Ett sådant röjande kan göras med stöd av bestämmelsen om nödvändigt uppgiftslämnande i 10 kap. 2 § OSL.

En sakkunnig som anlitas i ett ärende omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 1 § OSL. Den sakkunniga ska, liksom alla andra anställda på Skatteverket, skriva under ett dokument om tystnadsplikt.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1]