Konventionen med Sydkorea

Konventionen med Sydkorea

Konventionen mellan Sverige och Sydkorea trädde ikraft 1 juni 2015. Konventionen är en så kallad pensionskonvention.

Konventionens lydelse framgår av lagen (2014:834) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Förarbetena finns i prop. 2013/14:137.

Pensionsförmåner

För Sveriges del omfattar konventionen följande pensionsanknutna förmåner:

• Inkomstgrundande ålderspension
• Garantipension
• Inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning
• Efterlevandepension
• Efterlevandestöd

För övriga förmåner från socialförsäkringen, t.ex. sjukpenning- och föräldrapenningförmåner gäller i stället reglerna i svensk intern lagstiftning.

Vilka socialavgifter styrs av konventionen?

Eftersom konventionen bara reglerar pensionsförmåner är det också enbart de socialavgifter som finansierar pensionssystemet som är berörda av konventionen. För svensk del gäller det:

• Ålderspensionsavgiften
• Efterlevandepensionsavgiften
• Viss andel av sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgiften finansierar även vissa ersättningar som har karaktär av pension. Det gäller sjuk- och aktivitetsersättning som tidigare kallades förtidspension. Det är Försäkringskassan som beslutar hur stor del av sjukförsäkringsavgiften som ska betalas. För 2019 har andelen beslutats till 1,48 procent (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2018:15)

Huvudregel

Huvudregeln i konventionen innebär att en arbetstagare eller egenföretagare som arbetar inom en avtalsslutande stat endast ska omfattas av arbetslandets socialförsäkringslagstiftning (artikel 6). Det oavsett var personen i fråga är bosatt eller var arbetsgivaren har sitt säte. Detta innebär att socialavgifter betalas i arbetslandet. Från denna regel finns det undantag.

Utsändning

Konventionen är en så kallad avsiktskonvention eftersom det är avsikten vid utsändningstillfället som avgör försäkringstillhörigheten.

Om en person som normalt arbetar som anställd hos en arbetsgivare i en av konventionsstaterna sänds ut av denna arbetsgivare till den andra staten för en period som inte förväntas vara längre än 24 månader, dvs två år, ska personen vara fortsatt omfattad av lagstiftningen i den utsändande staten (artikel 7.1).

Om arbetet fortsätter efter 24 månader får de behöriga institutionerna komma överens om att den utsände får fortsätta att omfattas av den utsändande statens lagstiftning under ytterligare 36 månader (artikel 7.2).

Särskild regel om dotterbolag

I konventionen finns en särskild bestämmelse som gäller arbete som utsänd till en filial eller ett dotterbolag till arbetsgivaren (artikel 7.3). Bestämmelsen innebär att utsändningsreglerna ska tillämpas även på en arbetstagare som är utsänd av sin arbetsgivare inom den ena avtalsslutande staten till arbetsgivarens filial eller dotterbolag inom den andra staten.

Vilka delar av arbetsgivaravgifterna ska betalas vid olika utsändningsfall?

Eftersom konventionen bara behandlar pensionsförmåner och därmed de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna kommer svensk intern rätt att styra betalning av övriga avgifter.

Exempel: utsändning till Sydkorea kortare tid än 1 år

Den utsände omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning enligt såväl konventionen som svensk lag. Inkomsten är pensionsgrundande och alla arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.

Exempel: utsändning till Sydkorea längre tid än 1 år men inte mer än 2 år

Den utsände omfattas av det svenska pensionssystemet och inkomsten är pensionsgrundande. Arbetsgivaren ska bara betala de pensionsanknutna avgifterna i Sverige inklusive allmän löneavgift. I övrigt gäller lagstiftningen i Sydkorea.

Exempel: utsändning till Sydkorea längre tid än 2 år

Den utsände omfattas helt av lagstiftningen i Sydkorea. Inga arbetsgivaravgifter i Sverige. Observera att det finns en möjlighet för länderna att komma överens om att den anställde, som har varit utsänd i två år, ska omfattas av det utsändande landets socialförsäkring i ytterligare 36 månader.

Exempel: utsändning från Sydkorea kortare tid än 1 år

Den anställde omfattas inte av någon del av den svenska socialförsäkringen vare sig enligt konventionen eller enligt intern rätt. Inga arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.

Exempel: utsändning från Sydkorea längre tid än 1 år men inte mer än 2 år

Den anställde omfattas av svensk socialförsäkring förutom det svenska pensionssystemet. Inkomsten är då inte pensionsgrundande. Arbetsgivaren ska bara betala de ej pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna, dvs. viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeförsäkringsavgiften.

Exempel: utsändning från Sydkorea längre tid än 2 år

Den anställde omfattas av svensk socialförsäkring från första arbetsdagen. Den sydkoreanska arbetsgivaren ska betala alla arbetsgivaravgifter i Sverige. Om arbetsgivaren saknar fast driftställe här ska allmän löneavgift inte betalas. Observera att det finns en möjlighet för länderna att komma överens om att den anställde som har varit utsänd i två år ska omfattas av det utsändande landets socialförsäkring i ytterligare 36 månader.

Exempel: utsändning till dotterbolag

Linda som arbetar i Sydkorea hos ett stort dataföretag sänds till Sverige för att under 2 år arbeta vid företagets svenska dotterbolag. Hon har ett utsändningsintyg utfärdat av den sydkoreanska socialförsäkringsmyndigheten. Linda får sin lön från det svenska dotterbolaget. Eftersom Linda ska tillhöra det sydkoreanska pensionssystemet under utsändningstiden ska det svenska dotterbolaget bara betala viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgiften i Sverige. Det svenska bolaget ska även betala allmän löneavgift på ersättningen.

Utsändningsintyg

Utsändningen ska styrkas med ett utsändningsintyg som utfärdas av den behöriga myndigheten. I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar utsändningsintyg.

Egenföretagare

Utsändningsregel för egenföretagare saknas. En egenföretagare som normalt är bosatt inom en avtalsslutande statoch som arbetar i både Sverige och Sydkorea ska, när det gäller arbetet, enbart omfattas av lagstiftningen i det land där personen är bosatt (artikel 6).