Hur man begär omprövning

Begäran ska vara skriftlig

En begäran om omprövning ska vara skriftlig (66 kap. 6 § första stycket SFL). Det innebär att det går bra med ett vanligt brev, e-post eller fax. En begäran om omprövning kan alltså inte initieras muntligen, men väl kompletteras på det sättet.

Framställningen ska innehålla uppgifter om den enskildas identitet och den information som behövs för att Skatteverket ska kunna komma i kontakt med honom eller henne (19 § första stycket FL)

Skatteverket har en omfattande serviceskyldighet och för enskilda som har svårt att uttrycka sig i skrift bör Skatteverket vid behov ge vägledning när skrivelsen ska upprättas. Är det fråga om en begäran om omprövning som uppenbarligen ska bifallas är det inget som hindrar att Skatteverket gör rättelsen på eget initiativ (prop. 1989/90:74 s. 301).

Begäran måste vara tillräckligt tydlig

Utöver kravet att begäran ska vara skriftligt finns inga formkrav för en begäran om omprövning. Det måste dock finnas ett användbart underlag för omprövning. Det ska framgå av framställningen vad ärendet gäller och vad den enskilda vill att Skatteverket ska göra. Det ska också framgå vilka omständigheter som ligger till grund för den enskildas begäran, om det inte är uppenbart obehövligt (19 § andra stycket FL).

Om yrkandena är oklara måste Skatteverket begära att den enskilda förtydligar sig. En oklar begäran om omprövning kan komma att avvisas. I så fall måste Skatteverket dock i samband med begäran om komplettering också upplysa om att avvisning kan bli följden om kompletteringen inte kommer in.

Om det är oklart om den enskilda har överklagat ett beslut eller begärt omprövning så måste detta utredas. Det ligger i Skatteverkets utredningsskyldighet att klargöra detta.

Skatteverket kan förelägga om att begäran ska undertecknas

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att Skatteverket annars inte kommer att ompröva beslutet (66 kap. 6 § andra stycket SFL).

Det finns inget generellt krav på att begäran om omprövning ska vara egenhändigt undertecknad. Om det inte råder något som helst tvivel om att begäran kommer från den som är behörig att begära omprövning behöver Skatteverket inte förelägga om undertecknande (prop. 2010/11:165 s. 1079).

Om Skatteverket förelägger om en underskrift ska en kopia på begäran om omprövning skickas ut för att skrivas under av den som föreläggs. Det finns inget krav på att föreläggandet ska delges. Om föreläggandet inte följs ska begäran om omprövning avvisas, förutsatt att det framgår av föreläggandet. Ett sådant föreläggande får inte förenas med vite.

Om det finns något annat prövningshinder, t.ex. att begäran har kommit in för sent, samma fråga ligger för prövning i högre instans (litis pendens) eller att frågan redan är avgjord (res judicata) är det inte meningsfullt att Skatteverket förelägger om undertecknande. I stället bör Skatteverket avvisa begäran med stöd av det föreliggande prövningshindret. Vid litis pendens bör också den högre instansen informeras om begäran.

Om Skatteverket enkelt kan konstatera att yrkandet inte till någon del kan bifallas är det knappast meningsfullt att tvinga fram ett undertecknande för att därefter omedelbart slå av yrkandet.

Krav på den som begär omprövningen

Skatteverket ska avvisa en begäran om omprövning om den som begärt omprövningen saknar partsbehörighet, rättslig handlingsförmåga eller saklegitimation.

När en begäran om omprövning görs hos Skatteverket i rätt tid, av rätt person – någon som har part- och processbehörighet och som också berörs av frågan på sådant sätt att hen är saklegitimerad – är Skatteverket i princip skyldigt att pröva begäran och fatta ett omprövningsbeslut. Om en begäran är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för en prövning i sak gäller att begäran kan avvisas, men bara om Skatteverket i ett kompletteringsföreläggande har upplyst parten om att bristerna kan leda till ett sådant beslut (jfr prop. 2016/17:180 s. 130).

Begreppet processbehörighet kan i det här sammanhanget ersättas med begreppet rättslig handlingsförmåga. Om den som beslutet gäller saknar rättslig handlingsförmåga, som t.ex. omyndiga (med undantag för ärenden som rör den omyndigas arbetsinkomster sedan denna fyllt sexton år), måste dennas talan utföras av någon annan – en förmyndare.

Begreppet ”den som beslutet gäller”

Begreppet skattskyldig har i SFL ersatts med uttrycket ”den som beslutet gäller” (66 kap. 2 § första stycket 1 och 2). Detta för att det inte ska råda någon tvekan om att även den som inte är skattskyldig får begära omprövning (prop. 2010/11:165 s. 1071).

Den ändrade lydelsen ändrar inget i sak när det gäller vilka som får begära omprövning. För myndiga fysiska personer innebär det alltså att den som beslutet gäller själv ska begära omprövning och för juridiska personer att begäran ska göras av behörig ställföreträdare.

Beslutet som ska omprövas måste ha rättslig eller faktisk verkan

Skyldigheten för Skatteverket att ompröva förutsätter att beslutet i sig ska ha någon rättslig eller faktisk verkan (prop. 2010/11:165 s. 1071). Det uttrycks i lagen som att prövningen ska avse en fråga som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna. Saknas det ett godtagbart rättsligt intresse av att få ett beslut omprövat ska Skatteverket avvisa en begäran om omprövning. Vanligtvis saknas det ett godtagbart rättsligt intresse av att endast få en motivering till ett beslut ändrad.

Det måste framgå av begäran vad som ska omprövas

För att Skatteverket ska kunna ompröva ett beslut krävs att det framgår av begäran om omprövning vad den som beslutet gäller vill få omprövat. Om det inte framställs något yrkande i begäran om omprövning eller om det är oklart vad som yrkas, ska Skatteverket begära en komplettering. Kommer den begärda kompletteringen inte in ska Skatteverket förelägga om att få in den. Tillsammans med föreläggandet ska Skatteverket bifoga en upplysning om att begäran om omprövning kan komma att avvisas om föreläggandet inte följs.

Den som beslutet gäller kan anlita ett ombud med en fullmakt

Den som är behörig att begära omprövning kan välja att anlita ett ombud i sitt omprövningsärende (14 § FL).

Skatteverket får begära att ett ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt. En fullmakt kan vara muntlig eller skriftlig (15 § FL). Möjligheten att begära en fullmakt kan behöva utnyttjas för att säkerställa ombudets behörighet. Det är den enskilda själv som avgör om fullmakten ska vara muntlig eller skriftlig. (prop. 2016/17:180 s. 301).

Om ett ombud inte följer en begäran om att styrka sin behörighet genom fullmakt får Skatteverket förelägga om samma sak (15 § andra stycket FL). Föreläggandet kan riktas till ombudet eller till den som ärendet gäller. Om en begäran om omprövning har skrivits under av ett ombud ska det i föreläggandet anges att begäran inte kommer att tas upp till prövning om föreläggandet inte följs (15 § tredje stycket FL).

Den som ärendet gäller bör också få en kopia på ett eventuellt avvisningsbeslut.