Överlåtelse av arv

Rätt att överlåta en andel i ett dödsbo

En dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i ett dödsbo (Skatteverkets ställningstagande Överlåtelse av och avsägelse från arv). Av det följer att dödsbodelägaren kan överlåta sin andel, mot eller utan ersättning.

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en överlåtelse i ett bouppteckningsärende ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan överlåtelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av överlåtaren i egenskap av bouppgivare.

Om överlåtelsen skett före eller under förrättningen kan det innebära förändringar i dödsbodelägarkretsen och därmed påverka vem som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om en överlåtelse avser hela arvet

Om en överlåtelse avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare. Om överlåtelsen enbart avser en del av arvet är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare.

Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål

Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål träder mottagaren inte in som dödsbodelägare, jämför legatarie på sidan Vilka ärver enligt testamente.

Arvsavstående är en form av överlåtelse

Att avstå sitt arv har sitt ursprung i skatterättslig praxis men har även accepterats som en civilrättsligt giltig handling med egna formkrav och rättsverkningar.

För att en överlåtelse ska anses som ett arvsavstående ska det vara fråga om en överlåtelse, utan ersättning, som följer den legala arvsordningen. Avståendet får således inte vara riktat till någon annan än den avlidnes legala arvingar som står närmast i tur till arv efter den som avstår.

Om avståendet har riktats till någon annan än de närmaste arvingarna i rakt nedåtstigande led räknas det inte som ett arvsavstående, men det är ändå en överlåtelse. Om det av en handling framgår att det är fråga om en överlåtelse av arv i rakt nedstigande led, utan ersättning, kan det vara ett arvsavstående även om handlingen har benämnts på något annat sätt. Rubriken på en handling är inte avgörande utan det är innehållet som avgör handlingens rättsverkningar.

Vem är dödsbodelägare?

Om avståendet avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare och den som avstått utgår som dödsbodelägare. Om avståendet enbart avser en del av arvet är mottagaren och den som avstått båda dödsbodelägare.

Arvsavstående i ett bouppteckningsärende

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till ett arvsavstående i ett bouppteckningsärende ska en avståendehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan avståendet antecknas i bouppteckningen och skrivas under av den som avstår från arv. Detta gäller om hen är bouppgivare. Om avståendet har skett före eller under förrättningen kan det innebära förändringar i dödsbodelägarkretsen och därmed påverka vem som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om ett särkullbarn avstår från sitt arv

Om ett särkullbarn avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken eller makan, har särkullbarnet rätt att ta del i den efterlevande makens eller makans dödsbo enligt bestämmelserna om efterarv (3 kap. 9 § ÄB).