Gravsättning och kremering

Vad innebär gravsättning och kremering?

Gravsättning innebär att man

• placerar stoftet eller askan efter en avliden person inom en bestämd gravplats eller inom ett gemensamt gravområde utan bestämda gravplatser, eller
• strör ut askan efter en avliden person i en minneslund eller på någon annan plats än en begravningsplats.

Kremering innebär att man förbränner stoftet efter en avliden person (1 kap. 1 § begravningslagen).

Intyg krävs för gravsättning eller kremering

Skatteverket utfärdar intyg om att stoftet efter en avliden person får gravsättas eller kremeras. Intyget utfärdas när dödbeviset för personen har kommit in (4 kap. 7 § första stycket BegrL).

Om Skatteverket vet att medling har begärts vid en tvist mellan den avlidnes efterlevande om kremering eller gravsättning, får ett intyg inte utfärdas. När Skatteverket får uppgift om att tvisten är slutligt löst kan intyget utfärdas (4 kap. 7 § tredje stycket BegrL).

I följande fall krävs att polismyndigheten lämnar tillstånd till gravsättning eller kremering innan Skatteverket får utfärda intyget:

• när det framgår i dödsbeviset att det kan antas att det finns skäl för en rättsmedicinsk undersökning av den döda kroppen (4 kap. 4 § BegrL)
• när stoftet efter en person som avlidit utomlands har förts till Sverige för kremering eller gravsättning (4 kap. 6 § BegrL).

Skatteverkets beslut om intyg för gravsättning eller kremering får överklagas hos länsstyrelsen (11 kap. 6 § BegrL).

Tvister om gravsättning eller kremering

Om medling har begärts vid en tvist mellan efterlevande om en avliden persons kremering eller gravsättning, ska den som ansvarar för begravningsverksamheten genast meddela detta till Skatteverket (24 § BegrF).

När tvisten är slutligt löst ska den som ansvarar för begravningsverksamheten meddela Skatteverket detta. En tvist är slutligt löst när medlingen lett till enighet mellan parterna eller när ett lagakraftvunnet beslut i frågan har meddelats av länsstyrelsen eller av den domstol dit länsstyrelsens beslut har överklagats (25–26 §§ BegrF).

Skatteverket ska underrättas om gravsättning och kremering

När askan eller stoftet efter en avliden person har gravsatts ska den som förvaltar begravningsplatsen genast underrätta Skatteverket om detta (27 § BegrF).

När stoftet efter en avliden person kremeras ska innehavaren av krematoriet genast underrätta Skatteverket om detta. Ett utdrag ur kremationsjournalen ska bifogas med underrättelsen (27 § BegrF).

Den som har fått tillstånd av länsstyrelsen att gravsätta aska på någon annan plats än en begravningsplats ska, efter gravsättningen, skicka ett intyg om detta till länsstyrelsen (34 § BegrF). Länsstyrelsen ska sedan utan dröjsmål meddela Skatteverket att gravsättningen har skett (35 § BegrF).

Bevakning av gravsättning eller kremering av stoft

Gravsättning eller kremering av stoftet efter en avliden person eller ett dödfött barn ska ske så snart som möjligt och senast en månad efter dödsfallet (5 kap. 10 § första stycket BegrL).

Om stoftet inte har gravsatts eller kremerats inom en månad från dödsfallet ska Skatteverket undersöka varför det inte har skett. Vid behov ska Skatteverket skicka en underrättelse till kommunen där den avlidne senast var folkbokförd. Om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige ska Skatteverket skicka en underrättelse till den kommun där dödsfallet inträffade. Det är sedan kommunen som får ansvaret för att ordna med gravsättningen (5 kap. 10 § tredje stycket BegrL).

Anstånd med gravsättning eller kremering av stoft

Huvudregeln är att en gravsättning eller kremering av stoft ska ske så snart som möjligt och senast en månad efter dödsfallet. I undantagsfall får Skatteverket medge anstånd med gravsättningen eller kremeringen av stoftet. Anstånd får bara medges om det finns särskilda skäl (5 kap. 10 § andra stycket BegrL).

Exempel på situationer när Skatteverket kan medge anstånd:

• om medling pågår eller kommer att inledas på grund av att de anhöriga är oense om gravsättningen eller om kremering ska ske.
• tvist prövas av länsstyrelsen
• frågan om kremering eller gravsättning har lämnats över till kommunen
• om en anhörig på grund av sjukdom inte kan ordna med gravsättningen i tid
• om samtidigt avlidna familjemedlemmar ska gravsättas vid gemensam förrättning
• en polisundersökning har inletts beträffande den avlidna
• den avlidna har donerat sin kropp för forskningsändamål
• stoftet efter en folkbokförd person som avlidit utomlands förs in i Sverige.

Skatteverket medger inte anstånd på grund av särskilda önskemål om präst eller lokal för begravningsceremonin eller på grund av att någon anhörig är förhindrad att delta på begravningen.

Det är Skatteverket som prövar en ansökan om anstånd med gravsättning eller kremering av stoft. En ansökan om anstånd kan göras skriftligen eller muntligen av den avlidna personens anhöriga eller av någon annan som ordnar med begravningen. Skatteverket kan också på eget initiativ ta upp frågan om anstånd om det finns skäl för det.

Skatteverkets beslut om att medge eller avslå en ansökan om anstånd skickas till den som har ansökt. Ett anstånd kan förlängas efter en ansökan eller om det annars finns skäl för det.

Ett beslut om att avslå en ansökan om anstånd med gravsättning eller kremering av stoft kan överklagas till länsstyrelsen (11 kap. 6 § BegrL).

Bevakning av gravsättning av aska

Inom ett år från kremeringen ska askan efter en avliden person som har kremerats i Sverige gravsättas (5 kap. 11 § första stycket BegrL).

Skatteverket har inte någon skyldighet att bevaka att askan blir gravsatt. Den som förvarar askan får låta gravsätta askan om tidsfristen har gått ut. Den som förvarar askan är antingen innehavaren av krematoriet eller huvudmannen för begravningsverksamheten (5 kap. 12 § BegrL).

Anstånd med gravsättning av aska

Huvudregeln är att askan efter en avliden som har kremerats i Sverige ska gravsättas inom ett år från kremeringen. Den som förvarar askan kan medge anstånd till gravsättningen om det finns särskilda skäl för det (5 kap. 11 § BegrL).