En person som bor på endast en fastighet har enkel bosättning och ska vara folkbokförd på den fastigheten. Dubbel bosättning har personen om han eller hon tillbringar sin dygnsvila på mer än en fastighet minst en sjundedel av tiden. Den som har dubbel bosättning ska vara folkbokförd där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist.
Huvudregeln är att en person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila eller, vid byte av bostad, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En person med enkel bosättning ska vara folkbokförd där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila (7 § första stycket första meningen FOL).
Om en person i samband med en flyttanmälan uppger att vistelsen efter flytten är tillfällig eller kortvarig måste Skatteverket bedöma om vistelsen i den nya bostaden kan anses vara regelmässig. Vid den bedömningen är vistelsens antagna längd liksom en rad andra faktorer avgörande. Skatteverket får pröva gränsen mellan tillfällig och regelmässig vistelse i det enskilda fallet bl.a. mot bakgrund av personens levnadsförhållanden.
Det är alltid personens avsikt vid flytten som är avgörande. Om det sedan inträffar omständigheter som gör vistelsen tillfällig medför inte detta att Skatteverkets beslut att folkbokföra en person var fel.
Om en person uppger att han eller hon under en på förhand bestämd tid i högst ett år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där denne har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad folkbokföring (8 § FOL). Bestämmelsen innebär ett undantag från huvudregeln att folkbokföringen ska visa på var en person faktiskt vistas.
Med bestämd tid menas en i förväg tidsbestämd vistelse. Personen ska dessutom ha för avsikt att återvända till den ursprungliga bostaden efter utgången av denna tid. I praktiken blir bestämmelsen i 8 § FOL tillämplig först om en person inte kan anses ha dubbel bosättning.
En person ska anses tillbringa sin regelmässiga dygnsvila på en fastighet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (7 § andra stycket FOL). Exempel på annan förläggning i tiden är två gånger per 14 dagar eller fyra gånger per månad. Den som regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på mer än en fastighet har dubbel bosättning.
Det är de normala förhållandena för en persons dygnsvila som ska ligga till grund för Skatteverkets bedömning. Till den normala livsföringen räknas exempelvis inte semestervistelser, tjänsteresor eller vistelser som föranleds av tillfällig sjukdom eller konvalescens.
En person som har dubbel bosättning anses vara bosatt där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § första stycket FOL).
Skatteverket gör en samlad bedömning av var en person ska anses ha sin egentliga hemvist. Den fastighet där personen tillbringar dygnsvilan tillsammans med sin familj har betydelse för bedömningen av personens egentliga hemvist. Som familj räknas i folkbokföringssammanhang något av följande
Även barn över 18 år innefattas så länge de bor kvar hemma hos sina föräldrar. Vem som ska räknas som sambo framgår av 1 § sambolagen.
I den samlade bedömningen bör man, förutom var familjen är bosatt, framför allt väga in:
För den som arbetar som sjöman och har dubbel bosättning ska tiden som personen tillbringar till sjöss betraktas som neutral vid bedömningen av personens egentliga hemvist. Detta innebär att tiden till sjöss varken ska betraktas som tid i Sverige eller som tid utanför Sverige. Det har ingen betydelse för bedömningen om fartyget seglar på internationellt eller på svenskt vatten (KRNS 2009-06-26, mål nr. 7320-08).
Dubbel bosättning för barn och studerande.