Hur fungerar en expansionsfond?

Vad är en expansionsfond?

Genom att göra en avsättning till en expansionsfond får enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som driver näringsverksamhet samma möjlighet som aktiebolag att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel.

Avsättningen är avdragsgill när man beräknar resultatet av näringsverksamheten, men man betalar en särskild skatt på avsättningen, så kallad expansionsfondsskatt på 22 procent (34 kap. 3 § IL och 65 kap. 8 § IL samt p. 7 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelerna till SFS 2018:1206). Skatten motsvarar den skatt som ett aktiebolag betalar på sin vinst.

När avsättningen återförs till beskattning tas den upp som resultat av näringsverksamheten och den tidigare betalda expansionsfondskatten återbetalas. Vanligtvis betalar man då i stället vanlig inkomstskatt och egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster på det återförda beloppet.

För fysiska personer och svenska dödsbon som är delägare i svenska handelsbolag finns motsvarande regler. Skatteverket anser att obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person kan få göra avsättning till periodiseringsfond enligt samma principer som gäller för delägare i svenska handelsbolag.

En expansionsfond kan i flera fall överlåtas till någon annan.

Förlustutjämning

En expansionsfond kan också användas till förlustutjämning bakåt i tiden genom att man ett förlustår helt eller delvis återför en tidigare avsatt expansionsfond till beskattning. På så sätt kan man redovisa ett 0-resultat i stället för en förlust, vilket medför att inga skatter eller avgifter behöver betalas på den återförda expansionsfonden. Dessutom får man en likviditetsförstärkning genom att expansionsfondsskatten på det återförda beloppet betalas tillbaka.

Avsättningarna är inte PGI-grundande och ska inte ingå i kapitalunderlag för räntefördelning

När avdrag för avsatta belopp till en expansionsfond medges så minskar den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamheten. Det innebär att ett belopp motsvarande avsättningen inte blir pensionsgrundande det året avsättningen görs. Först när fonden återförs och beskattas som resultat av näringsverksamheten kommer beloppet att bli pensionsgrundande, förutsatt att verksamheten då är att betrakta som aktiv näringsverksamhet och att resultatet är positivt.

Avsättningar till en expansionsfond ingår inte heller i kapitalunderlaget för räntefördelning eftersom avsättningarna inte är beskattade fullt ut.

Vem får göra en avsättning?

För att få göra avsättningar måste man bedriva näringsverksamhet. Avsättningar får göras av fysisk person och dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig (34 kap. 1 § IL).

Reglerna tillämpas också på fysiska personer och dödsbon som är delägare i svenska handelsbolag och som av det skälet redovisar resultat av näringsverksamhet. Avsättning till expansionsfond görs av varje delägare för sig och inte för handelsbolaget som helhet (34 kap. 2 § IL).

Avsättning får däremot inte göras av personer som är delägare i utländska juridiska personer eller i Europeiska ekonomiska intressegrupperingar, EEIG (34 kap. 1 § andra stycket IL). Det innebär att ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person inte kan utnyttja bestämmelserna om avsättning till expansionsfond för senare beskattningsår än dödsåret, eftersom dödsboet därefter jämställs med utländskt bolag (4 kap. 3 § IL).

Skatteverket anser att obegränsat skattskyldiga personer som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som är hemmahörande i en stat inom EES, med stöd av den fria etableringsrätten i EUF-fördraget och EES-avtalet, kan få göra avsättning till expansionsfond enligt samma principer som gäller för delägare i svenska handelsbolag (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare, avsnitt 4.14.1).

Näringsinkomsten måste redovisas i Sverige

En förutsättning för att få göra avsättningar till en expansionsfond är att näringsinkomsten redovisas i Sverige.

Man får alltså göra avsättningar i en näringsverksamhet som bedrivs utomlands av en obegränsat skattskyldig person, om verksamheten bedrivs i ett land med vilket Sverige saknar skatteavtal eller som Sverige ingått ett skatteavtal med, men som föreskriver credit (avräkning) som metod för att undvika dubbelbeskattning av näringsinkomst.

Detta gäller oavsett om den utländska verksamheten är osjälvständig i förhållande till verksamhet inom EES eller om verksamheten utanför EES är självständig och därigenom bildar en egen näringsverksamhet (14 kap. 12 och 13 §§ IL).

Avsättning kan däremot inte göras i de fall den utländska inkomsten är undantagen från beskattning i Sverige genom en exemptbestämmelse (undantagandebestämmelse) i ett skatteavtal.