Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall

Bouppteckningen styr tidsfristen för efterbeskattning

Ett beslut om efterbeskattning som gäller en person som avlidit får inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidna lämnades in för registrering (66 kap. 29 § SFL).

Denna bestämmelse om efterbeskattning kan bara leda till en kortare frist för efterbeskattning, aldrig utsträcka fristen till att gälla längre än t.ex. sexårsfristen.

Efterbeskattning vid dödsfall och tidigare skattebrott

Om det är aktuellt med efterbeskattning vid skattebrott finns det regler om förlängd tid för efterbeskattning i 66 kap. 32 § första stycket SFL. Den förlängningstiden förkortas om den person som ärendet gäller avlider innan Skatteverket meddelar beslut om efterbeskattning (66 kap. 32 § andra stycket SFL). Efterbeskattningen ska avse samma fråga som brottet.

Exempel: efterbeskattning vid dödsfall

Antonia har år 2016 lämnat en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration för beskattningsåret 2015. Oriktigheten uppmärksammas först i maj 2020. Innan åtal väcks avlider Antonia den 19 september 2020. Bouppteckningen lämnas in i mars 2021. Skatteverket måste då meddela ett beslut om efterbeskattning senast före utgången av 2021, d.v.s. när sexårsfristen går ut. Detta eftersom regeln i 66 kap. 29 § SFL aldrig kan förlänga efterbeskattningsfristen.

Om uppgifterna i exemplet ändras så att det avser beskattningsår 2013, den oriktiga uppgiften upptäcks under september 2018 och åtal väcks i december 2019 så får beslut om efterbeskattning meddelas senast sista december 2020 (66 kap. 32 § första stycket 1 b) SFL). Om Antonia åtalas först i januari 2020 så får beslut om efterbeskattning meddelas senast den 19 mars 2021 (66 kap. 32 § andra stycket SFL).

Tilläggsbouppteckning kan påverka tidsfristen

Skulle en tilläggsbouppteckning komma att upprättas borde tidsfristen få räknas från det år då den lämnades in för registrering, beroende på dess innehåll.

Förkortad tid gäller inte beskattning av dödsbo

Observera att efterbeskattning som avser en avliden person och efterbeskattning av ett dödsbo är två olika saker, även om beslut i bägge fallen normalt ska skickas till dödsboet. Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall gäller alltså inte beskattning av dödsbo.

Ett dödsbo är skattskyldigt för den avlidnas och dödsboets inkomster. Det som skulle ha gällt för den avlidna enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon (4 kap. 1 § IL). Det som skulle ha gällt för den avlidna i fråga om deklarationsskyldighet ska för dödsåret tillämpas på dödsboet (30 kap. 2 § SFL). Dödsbon har också en deklarationsskyldighet för år efter dödsåret (30 kap. 3 § SFL).

Exempel: när dödsboet beskattas

Antonia avlider under beskattningsåret 2015 och bouppteckningen lämnas samma år. Dödsboet deklarerar år 2016 (jfr 30 kap. 2 § SFL) och beskattas. En oriktig uppgift som dödsboet då lämnar har lämnats till ledning för dödsboets beskattning och inte för den avlidna (jfr 66 kap. 29 § SFL). Efterbeskattning av dödsboet kan då göras med stöd av 66 kap. 27 § SFL fram till utgången av år 2021, utan begränsning av 66 kap. 29 § SFL.

Men när beskattningen avser den avlidna och inte dödsboet är 66 kap. 29 § SFL tillämplig.

Exempel: när dödsboet deklarerar men den avlidna beskattas

Antonia avlider 2016 och bouppteckningen lämnas samma år. Dödsboet lämnar inkomstdeklaration för beskattningsår 2015, men det är ändå Antonia som beskattas för 2015 och inte dödsboet. Ett eventuellt beslut om efterbeskattning för 2015 får då inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter Antonia gavs in för registrering (66 kap. 29 § SFL). Efterbeskattning får alltså inte göras efter utgången av 2018.