Elproduktionsenheter delas in i två huvudgrupper (vattenkraftverk och värmekraftverk).
I gruppen värmekraftverk ingår kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk och vindkraftverk. En sådan elproduktionsenhet utgörs av kraftverksbyggnader, mark och markanläggningar. För varje aggregat som producerar elkraft ska en värderingsenhet (byggnad) bildas.
I gruppen värmekraftverk ingår följande typer av värmekraftverk (15 kap. 1 § FTL):
Från och med den allmänna fastighetstaxeringen 2013 anses gasturbiner vara specialbyggnad (distributionsbyggnader) enligt 2 kap. 2 § FTL. Skälet är att gasturbiner som enbart producerar el i stort sett anses ingå i Svenska Kraftnäts effektreserv.
Kondenskraftverk tillhör gruppen värmekraftverk vid fastighetstaxeringen. För kondenskraftverk som är i drift sker produktionen under perioder med hög efterfrågan på elektrisk ström (vanligen vintertid). Eftersom kondenskraftverken mestadels fungerar som reservaggregat eller helt har tagits ur drift ska något värde inte bestämmas för dessa (7 kap. 16 § FTL).
En elproduktionsenhet avseende ett värmekraftverk ska utgöras av kraftverksbyggnader, mark och markanläggningar som är belägna i anslutning till dessa och som hör till elproduktionsverksamheten (4 kap. 5 § FTL).
Läs om de grundläggande reglerna för taxeringen av vattenkraftverken som även gäller för värmekraftverken. Reglerna beskriver indelningen i taxeringsenheter och värderingsenheter samt definitionen av kraftverksbyggnad. Där anges också vad som avses med mark: tomtmark, övrig mark, fallrätt och markanläggning som ingår i en elproduktionsenhet (15 kap. FTL).
En elproduktionsenhet avseende värmekraftverk får enligt begränsningsregeln i 4 kap. 10 § FTL inte innehålla mer än ett av de skilda slagen av sådana kraftverk. Dessa utgör även skilda klasser av värdefaktorn typ av värmekraftverk, enligt 15 kap. 12 § FTL. Läs mer om värdefaktorerna.
En bostadsbyggnad för t.ex. driftpersonal och en tomt till en sådan byggnad räknas inte som elproduktionsenhet med värmekraftverk utan utgör en särskild taxeringsenhet.
En transformator och kopplingsstationer som tillhör kraftdistributionsnätet räknas inte som elproduktionsenhet utan som specialbyggnad och är dämed en specialenhet (2 kap. 2 § och 4 kap. 5 § FTL). Motsvarande gäller mark och rättigheter som hör till en sådan anläggning.
En lagerbyggnad för bränsle, som till övervägande del används för värmekraftverk, bör anses ingå i samma taxeringsenhet som kraftverket, även om den inte ligger i direkt anslutning till verket (SKV A 2018:12).
Egendom som ska värderas för sig ska utgöra en värderingsenhet (6 kap. 1 § FTL).
Huvudregeln är att varje byggnad och varje tomt utgör en värderingsenhet. För värmekraftverken finns en särskild indelningsregel som förtydligar huvudregeln. Denna regel gäller
Regeln innebär att för varje aggregat som producerar elkraft så bildas en värderingsenhet som avser byggnad. Mark och markanläggningar som tillhör ett värmekraftverk ska utgöra en värderingsenhet (6 kap. 14 § FTL). För varje sådan värderingsenhet ska ett riktvärde bestämmas.