Fastighetsavgiften uppgår till ett fast belopp som indexuppräknas varje år eller, om det är lägre, en viss procentsats av taxeringsvärdet.
Fastighetsskatten beräknas till en viss procentsats av taxeringsvärdet. Procentsatsen är beroende av vilken typ av fastighet det är.
Det är det vid fastighetstaxeringen faktiskt beslutade taxeringsvärdet som är utgångspunkt vid beräkning av underlaget för fastighetsavgift och fastighetsskatt. Om taxeringsvärdet är felaktigt måste fastighetstaxeringen ändras för att fastighetsavgiftens och fastighetsskattens storlek ska påverkas.
Om en fastighet nybildas under året och därför ännu inte har något beslutat taxeringsvärde kan fastighetsskatt eller fastighetsavgift inte tas ut (Skatteverkets ställningstagande Fastighetsskatt och fastighetsavgift vid ombildning och avregistrering av fastighet).
Underlag för fastighetsskatt och fastighetsavgift utgörs av det taxeringsvärde som gäller under ett visst kalenderår för en vid detta års ingång befintlig taxeringsenhet.
Fastighetsskatten och fastighetsavgiften beräknas för kalenderår.
För den som har kalenderår som räkenskapsår eller i de fall fastigheten inte ingår i näringsverksamhet, beräknas fastighetsavgiften och fastighetsskatten för kalenderåret.
Fastighetsavgift och fastighetsskatt tas ut på grund av innehav av fastighet vid ingången av kalenderåret. Vid ett förlängt räkenskapsår som innefattar två ingångar av kalenderår tas således dubbel fastighetsavgift och fastighetsskatt ut. Vid ett förkortat räkenskapsår som inte innefattar ingången av något kalenderår tas ingen fastighetsavgift eller fastighetsskatt ut.
Om två räkenskapsår beskattas samma år, tas fastighetsavgift eller fastighetsskatt ut för varje år för sig. Avdrag görs också för varje år för sig.
Avdragsmöjligheterna vid inkomsttaxeringen skiljer sig beroende på om det är en näringsfastighet eller en privatbostadsfastighet.
Fastighetsavgiften och fastighetsskatten räknas som en särskild skatt och för näringsfastigheter är den en avdragsgill driftskostnad i näringsverksamheten (16 kap. 17 § IL). Någon motsvarande avdragsrätt i kapital finns inte för fastighetsavgift och fastighetsskatt för privatbostadsfastigheter. Säljare och köpare av fastighet kan avtala om att köparen ska kompensera säljaren för fastighetsskatt som påförs tiden efter äganderättens övergång. Skatteverket anser att denna kompensation ska ses som en skattepliktig intäkt för säljaren och en avdragsgill kostnad för köparen om fastigheten utgör en näringsfastighet (Skatteverkets ställningstagande Fastighetsskatt/Fastighetsavgift – fördelning mellan säljare och köpare).
Bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som är privatbostadsföretag beskattas inte för intäkter och kostnader som hör till fastigheten (2 kap. 17 § IL. De har därmed inte rätt till avdrag för fastighetsavgift och fastighetsskatt.
Fastighetsavgiften är kopplad till bostadsdelen och avdragsrätten är beroende av om bostadsdelen ingår i näringsfastigheten eller om den brutits ut som privatbostadsfastighet.
Fastighetsavgift och fastighetsskatt tas ut för kalenderår. Avdrag medges för det beskattningsår skatten gäller. Om två räkenskapsår ska beskattas samma år, ska fastighetsavgiften och fastighetsskatten dras av var för sig på respektive räkenskapsår.
Underlaget för fastighetsavgift beräknas enligt 3 § FAvL.
Kommunal fastighetsavgift är under kalenderåret 2019 8 049 kr för varje småhus med tillhörande tomtmark dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Detsamma gäller för uppförd ägarlägenhet och värderingsenhet för tillhörande tomtmark.
Om en taxeringsenhet består av flera uppförda småhus ska jämförelsen ske för varje småhus med tillhörande tomtmark. Beloppet 8 049 kr jämförs således med ett belopp motsvarande 0,75 procent av småhusets byggnadsvärde och tomtmarksvärde.
Detta innebär att en värderingsenhet småhus med tillhörande värderingsenhet tomtmark får en fastighetsavgift med 8 049 kr om taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter är 1 073 200 kr eller högre.
Om tomtmarken är gemensam för flera småhus och inget av dem har nedsatt fastighetsavgift på grund av nyproduktion, anser Skatteverket att hela tomtmarksvärdet ska hänföras till det småhus som har det högsta byggnadsvärdet (Skatteverkets ställningstagande Fastighetsavgift- taxeringsenhet med flera småhus. Motsvarande ska gälla om tomtmarken är gemensam för flera småhus som på grund av nyproduktion har halverad avgift. Se vidare om nedsättning av fastighetsavgift.
Fastighetsavgift beräknas för tomtmark där bostadsbyggnaden inte ingår i samma taxeringsenhet, s.k. arrendetomter. Fastighetsavgiften är begränsad till halv avgift, 4 024 kr, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, för dessa tomter. Samma begränsning av fastighetsavgiften gäller för småhus där tomtmarken inte ingår i samma taxeringsenhet, s.k. byggnader på ofri grund. Avgiften uppgår till 4 024 kr, dock högst 0,75 procent av byggnadens taxeringsvärde (3 a § FAvL).
Kalenderåret 2019 är fastighetsavgiften för bostadsdelen i ett hyreshus 1 377 kr per bostadslägenhet dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet för värderingsenheten för bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark. Med bostadslägenhet avses en sådan lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad (3−4 § § FAvL). Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att varje enskilt studentrum ska anses utgöra en bostadslägenhet (RÅ 2010 not. 59).
Det fasta beloppet per småhus respektive bostadslägenhet förändras årligen procentuellt lika mycket som förändringen av inkomstbasbeloppet. Utgångspunkten för småhus är det fasta beloppet 6 000 kr för år 2008 som ska räknas upp med samma procenttal som inkomstbasbeloppet för år 2008 (48 000 kr) förändrats till det aktuella kalenderåret. Den procentuella förändringen bestäms med två decimaler där efterföljande decimaler faller bort. Det fasta beloppet anges i hela kronor och öretalen stryks.
Inkomstbasbeloppet 2019 är 64 400 kr. Fastighetsavgiften kalenderåret 2018 har därför indexerats med 134,16 procent.
För bostadshyreshus har det fasta beloppet per lägenhet, från 2008, sänkts från 1 200 kr till 1 027 kr genom en tidigare lagändring. Samtidigt med detta skedde en sänkning av den procentsats av taxeringsvärdet med vilket belopet jämförs från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften för kalenderåret 2019, efter indexomräkning, blir därmed högst 1 377 kr per bostadslägenhet.
Underlaget för fastighetsskatt beräknas enligt 3 § FSL.
Fastighetsskatt tas ut på småhusenheter om
I dessa fall är fastighetsskatten 1 procent av fastighetens taxeringsvärde. För småhusenheter med byggnad som ägs av annan betalar såväl den som äger marken som den som äger byggnaden fastighetsavgift.
Fastighetsskatt tas ut på
Fastighetsskatt tas ut med 1 procent av taxeringsvärdet.
För hyreshus tas fastighetsskatt ut med 1 procent av taxeringsvärdet för
Även om det är frågan om lokalbyggnad på ofri grund, så ska fastighetsskatt tas ut med 1 procent såväl för marken som för byggnaden (3 § c FSL). Lokalbyggnad på ofri grund innebär att marken och byggnaden ägs av olika personer.
För hyreshus tas, enligt 3 § b FSL, fastighetsskatten ut med 0,4 procent av taxeringsvärdet för
Om det är fråga om en hyreshusenhet med byggnad med bostäder på ofri grund kommer alltså den som innehar marken att beskattas med fastighetsskatt om 0,4 procent. Den som innehar byggnaden påförs i stället fastighetsavgift (3 § c FAvL).
En industrienhet är en byggnad avsedd för industriell verksamhet samt tillhörande tomtmark. Till industrienhet räknas också täktmark och byggnad på täktmark. Fastighetsskatt tas ut på industrienheter med 0,5 procent av taxeringsvärdet.
Elproduktionsenheter kan delas in i tre grupperingar: vattenkraftverk, vindkraftverk och elproduktionshet som inte nyttjar vatten- eller vindkraft.
För en produktionsenhet som utgör en taxeringsenhet med vattenkraftverk är fastighetsskatten 1 procent (3 § FSL).
Fastighetsskatten för vattenkraftverk kommer succesivt att sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under perioden 2017–2020. Fastighetsskatten sänktes till 2,2 procent för 2017:
För en taxeringsenhet med vindkraft är fastighetsskatten 0,2 procent och för övriga elproduktionsenheter (vanligtvis värmekraftverk) är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet.
Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 %) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.
Om det stöd som ges i form av en lägre fastighetsskatt för elproduktionsenhet med vindkraftverk medför att takbeloppet kommer att överskridas, ska fastighetsskatten istället beräknas till 0,5 procent av taxeringsvärdet (Skatteverkets ställningstagande Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk).
Följdfrågor till ställningstagandet behandlas i Skatteverkets ställningstagande Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk- följdfrågor.
Tidigare:
Frågan om med vilken skattesats som fastighetsskatten ska beräknas för taxeringsenheter med vindkraftverk har prövats av kammarrätten i Stockholm (Skatteverkets rättsfallskommentar KRNS, mål nr 1856-17, Fastighetsskatt för vindkraftverk). Domen är överklagad och Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd.
Nytt: 2019-05-02
Frågan om med vilken skattesats som fastighetsskatten ska beräknas för taxeringsenheter med vindkraftverk har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013-04-16, mål nr 3873-18).
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska fastighetsskatt tas ut med 0,5 procent av taxeringsvärdet ifall en tillämpning av den lägre skattesatsen för vindkraftverk om 0,2 procent medför att takbeloppet överskrids enligt EU-kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.
Högsta förvaltningsdomstolens dom bekräftar Skatteverkets ställningstagande Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk.