Gå till innehåll Gå till huvudmeny Gå till sidomeny

OBS: Detta är utgåva 2019.6. Visa senaste utgåvan.

Rättslig vägledning

Skatteverket ska under vissa förutsättningar återkalla ett godkännande för F-skatt.

Uppdaterat denna sida

Innehållsförteckning

Allmänt om återkallelse

En återkallelse av ett godkännande för F-skatt är en mycket ingripande åtgärd. Återkallelsegrunderna i lagtexten ska därför tolkas restriktivt (prop. 1991/92:112). Skatteverket har också getts möjlighet att ta hänsyn till samtliga omständigheter för att kunna underlåta att återkalla om det finns särskilda skäl.

Egen begäran

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren begär det enligt 9 kap. 4 § första stycket 1 SFL.

Eftersom F-skatt är en frivillig skatteform kan den som har F-skatt när som helst begära att få sitt godkännande för F-skatt återkallat.

Förutsättningarna för godkännande är inte uppfyllda

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om förutsättningarna för godkännande inte är uppfyllda enligt 9 kap. 1 § andra stycket SFL. Prövningen ska enligt 9 kap. 2 § SFL även avse annan än sökanden. Läs mer på sidan Vem kan inte bli godkänd för F-skatt?

Näringsverksamhet bedrivs inte

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas enligt 9 kap. 1 § andra stycket 1 SFL.

Nytt: 2019-02-22

Bestämmelsen tillämpas normalt bara för fysiska personer och blir aktuell när

  • näringsverksamheten har upphört
  • den som haft avsikt att bedriva näringsverksamhet aldrig har påbörjat någon sådan
  • den verksamhet som bedrivs inte är att betrakta som näringsverksamhet enligt definitionen i 13 kap § 1 IL.
  • verksamheten inte längre bedrivs aktivt och det inte finns några konkreta planer att återuppta den inom tre månader.

För att fysiska personer ska anses bedriva näringsverksamhet krävs enligt 13 kap § 1 IL att det rör sig om förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Om något av kriterierna inte är uppfyllt anses personen inte bedriva näringsverksamhet och i normalfallet ska godkännandet för F-skatt därmed återkallas.

För juridiska personer räknas alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet och vid ansökningstillfället finns det därför normalt inte skäl att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Det medför att en juridisk person som ansöker om godkännande för F-skatt normalt ska godkännas om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Enbart den omständigheten att den juridiska personens eventuella inkomster ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet medför emellertid inte ensamt att den juridiska personen som godkänts för F-skatt ska anses bedriva näringsverksamhet i den mening som avses i 9 kap. 1 § SFL. En bedömning av om den som är godkänd för F-skatt uppfyller kraven för att bedriva näringsverksamhet ska enligt Skatteverkets uppfattning baseras på om den juridiska personen bedriver rörelse, det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet.

Skatteverket har i det allmänna rådet om godkännande för F-skatt (SKV A 2012:6) angett att ett så kallat lagerbolag normalt inte kan anses bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet eftersom bolaget har bildats för att överlåtas och för att först därefter starta sin verksamhet. Där framgår även att ett godkännande för F-skatt som grundar sig på den sökandes uppgift om avsikt att bedriva näringsverksamhet bör avse verksamhet som kan beräknas starta inom tre månader från ansökningstillfället.

En juridisk person som inte har kommit i gång med sin verksamhet inom tre månader efter ett beslut om godkännande för F-skatt eller som har upphört att bedriva verksamhet kan jämställas med ett lagerbolag eftersom den inte bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet och i normalfallet ska godkännandet för F-skatt därmed återkallas.

Gammalt som ska raderas?

Detta kan aktualiseras när innehavaren begärt att få bli avregistrerad för mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare med motiveringen att verksamhet inte längre bedrivs. Detsamma kan gälla om andra omständigheter tyder på att innehavaren under en längre tid, mer än ett år, inte bedriver någon form av verksamhet eller aktivitet och det inte finns några konkreta planer att återuppta den inom tre månader.

För att fysiska personer ska anses bedriva näringsverksamhet enligt definitionen i 13 kap § 1 IL krävs att det rör sig om förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Om något av kriterierna inte är uppfyllt anses personen inte bedriva näringsverksamhet och i normalfallet ska godkännandet för F-skatt därmed återkallas.

En juridisk person kan enligt inkomstskattelagen bara ha inkomst av näringsverksamhet. Enbart de omständigheterna att den juridiska personens eventuella inkomster ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och att ett nybildat aktiebolag får anses bedriva en näringsverksamhet som fortgår intill dess att bolaget upphör, medför emellertid inte ensamt att en juridisk person kan anses bedriva näringsverksamhet vid bedömningen av om bolaget uppfyller kraven för godkännande för F-skatt. Vid bedömandet av godkännande för F-skatt bör även en bedömning göras av om den juridiska personen bedriver rörelse, det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet.

Skatteverket har i allmänna rådet om godkännande för F-skatt angett att ett så kallat lagerbolag inte kan anses bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Först när bolaget upphör att vara ett lagerbolag kan fråga om godkännande för F-skatt aktualiseras. Ett bolag som inte kommit i gång med sin verksamhet eller som upphört att bedriva verksamhet kan enligt Skatteverkets uppfattning jämställas med ett lagerbolag i så motto att det inte bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet vid bedömningen av godkännande för F-skatt.

För att den juridiska personen ska ha rätt att behålla sitt godkännande för F-skatt krävs således, enligt Skatteverkets uppfattning, att den juridiska personen bedriver rörelse det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet. En juridisk person som upphör att bedriva verksamhet utan att den juridiska personen upplösts ska normalt inte vara godkänd för F-skatt.

Tidigare:

Bestämmelsen tillämpas normalt bara för fysiska personer när

  • näringsverksamheten har upphört
  • den som haft avsikt att bedriva näringsverksamhet aldrig har påbörjat någon sådan
  • den verksamhet som bedrivs inte är att betrakta som näringsverksamhet enligt definitionen i 13 kap § 1 IL.
  • verksamheten inte längre bedrivs aktivt och det inte finns några konkreta planer att återuppta den inom tre månader.

Nytt: 2019-02-22

Innehavaren saknar tillstånd att vistas i Sverige

För att en person ska kunna godkännas för F-skatt krävs att avsikten är att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt i Sverige. Med kravet på yrkesmässighet följer att verksamheten ska bedrivas regelbundet, varaktigt och med en viss omfattning. En person som inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige saknar enligt Skatteverkets uppfattning förutsättningar att bedriva en yrkesmässig verksamhet i Sverige, eftersom personen inte lagligen kan vistas här.

Personer som ansökt om asyl i Sverige har rätt att vistas i Sverige under den tid som asylprövningen tar. Om en sådan person har för avsikt att bedriva eller bedriver näringsverksamhet, kan kravet på yrkesmässighet anses vara uppfyllt och personen kan därmed godkännas för F-skatt om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Om Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om asyl har sökanden inte längre rätt att lagligen vistas i Sverige efter att beslutet vunnit laga kraft och ett godkännande för F-skatt ska då återkallas. Om beslutet om uppehållstillstånd överklagas har sökanden emellertid rätt att fortsatt vistas här i landet under den tid överklagandet prövas. Därmed kan kraven på yrkesmässighet för en redan påbörjad näringsverksamhet anses uppfyllda även under tiden för domstolsprövningen.

Innehavaren eller annan som ska prövas har missbrukat ett godkännande för F-skatt

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren, eller annan som ska prövas enligt reglerna om smitta i 9 kap. 2 § SFL, inom de senaste två åren

  • brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 3 § SFL, om att F-skatten bara får åberopas i innehavarens näringsverksamhet och missbruket inte är obetydligt

eller

  • missbrukat ett godkännande för F-skatt på annat sätt och missbruket inte är obetydligt.

Med missbruk av ett godkännande för F-skatt med villkor (FA-skatt) avses t.ex. när F-skatten åberopas i ett uppenbart anställningsförhållande och innehavaren borde ha insett att hen därmed bröt mot villkoret.

Ett annat sätt att missbruka en F-skatt kan vara att den som är godkänd för F-skatt låter någon annan använda sin identitet och F-skatt.

Med missbruk som inte är obetydligt menas att det belopp som utbetalaren borde ha gjort skatteavdrag med uppgår till minst tio procent av den beräknade slutliga skatten, dock lägst ett prisbasbelopp, se SKV A 2012:6.

Återkallande av godkännanden för F-skatt, med hänvisning till missbruk ska göras under en tvåårsperiod från det senaste missbrukstillfället, d.v.s. från datumet för den senaste utfärdade fakturan eller annan motsvarande handling då godkännandet för F-skatt missbrukades, se SKV A 2012:6.

Innehavaren eller annan som ska prövas brister i redovisning och betalning av skatter eller avgifter

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren, eller annan som ska prövas enligt reglerna om smitta i 9 kap. 2 § SFL, brister i redovisning och/eller betalning av skatter enligt SFL i en utsträckning som inte är obetydlig.

Bedömningen av betalnings- och redovisningsbrister vid återkallelse

  • Vid återkallelse av godkännande för F-skatt anser Skatteverket att det med brister i redovisning och/eller betalning av skatter i en utsträckning som inte är obetydlig avses försummelser av minst nedanstående omfattning. ett skuldbelopp som överstiger 20 000 kr i kombination med minst en redovisningsbrist,

    eller

  • ett skuldbelopp som överstiger 20 000 kr och avser fler än två skulder,

    eller

  • ett skuldbelopp som överstiger 20 000 kr och avser högst två skulder varav någon är äldre än ett år, (prop. 1991/92:112 sid. 121),

    eller

  • minst fyra brister i redovisning och/eller betalning även om skuldbeloppet understiger 20 000 kr.

En utebliven betalning enligt redovisning i en arbetsgivardeklaration och en utebliven betalning enligt redovisning i en mervärdesskattedeklaration samt en försummelse att betala debiterad skatt, räknas i detta sammanhang som tre brister, se SKV A 2012:6.

Om en betalningsbrist beror på en obetald skatt som Skatteverket har beslutat i ett samlingsbeslut eller ett integrerat beslut, räknas varje skatteslag för sig och varje beskattningsår för sig som en brist.

En utebliven arbetsgivardeklaration räknas som en brist även om den avser både avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. För övriga skatter och avgifter som omfattas av SFL:s regler gäller att varje enskild utebliven betalning ska ses som en brist var för sig.

Skattetillägg med anledning av ett beslut om skatt eller avgift räknas inte som en egen betalningsbrist vid utebliven betalning. Skattetillägget ses då tillsammans med den tillkommande skatten eller avgiften som en betalningsbrist. Detta gäller också skattetillägg som enligt 49 kap. 9 § SFL tas ut i samband med beslut om betalningsansvar för underlåtna skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL. Lagtexten i 49 kap. 9 § SFL ställer emellertid inte upp något krav på att beslutet om skattetillägg förenas med ett beslut om betalningsansvar. Sådana skattetillägg som tas ut med 5 procent av det skatteavdrag som skulle gjorts (49 kap. 18 § SFL) kan därmed utgöra en egen betalningsbrist. Ett sådant skattetillägg tas inte ut på grund av oriktig uppgift, utan för att säkerställa effektiviteten i preliminärskattesystemet.

Skatteverket ska skicka ut föreslag till beslut om att återkalla ett godkännande för F-skatt på grund av redovisnings- och/eller betalningsbrister tidigast en månad efter den dag då den första bristen uppkom. Ett förslag till beslut ska innehålla alla brister:

  • redovisningsbrister
  • avstämda betalningsbrister
  • förfallna ej avstämda betalningsbrister.

Ett beslut om återkallelse kan dock inte fattas förrän de sammanlagda bristerna är tillräckliga för att inte anses obetydliga. Vid den bedömningen får endast avstämda betalningsbrister medräknas.

När man beräknar antalet brister ska man lägga ihop brister i redovisning och betalning. Innehavaren kan, efter att Skatteverket har skickat ut ett förslag till beslut om att återkalla ett godkännande för F-skatt, betala eller redovisa sina skatter i en sådan utsträckning att de kvarvarande bristerna anses som ringa. Om innehavaren har fyra brister men skuldbeloppet understiger 20 000 kr och innehavaren betalar eller redovisar sina skatter så att det vid beslutstillfället endast finns högst två kvarvarande brister, ska det ses som en sådan ringa brist att godkännandet för F-skatt inte ska återkallas. Det skulle exempelvis kunna vara en oredovisad arbetsgivardeklaration och en obetald mervärdesskatt.

Eftersom det inte går att bestämma vilka skulder som betalas på skattekontot så måste hela skulden regleras för att betalningsbristerna ska anses åtgärdade. Redovisningsbrister kan emellertid åtgärdas var för sig.

Skatteverket anser även att ett godkännande för F-skatt kan återkallas om innehavaren under ett helt års tid ”rullat” en skatteskuld. Det innebär att innehavaren fortlöpande betalat endast tidigare förfallna skatter samtidigt som innehavaren låter bli att betala innevarande månads skatter. Om innehavaren har ”rullat” en skatteskuld som inte är obetydlig så att beloppet har funnits vid Skatteverkets månatliga avstämning under minst tolv månader i följd är det skäl att återkalla ett godkännande för F-skatt.

Mervärdesskatteskyldiga som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst en miljon kr får redovisa mervärdesskatten för ett beskattningsår i en mervärdesskattedeklaration. Om innehavaren inte lämnar en sådan deklaration kan Skatteverket återkalla godkännandet för F-skatt, trots att antalet brister inte uppgår till fyra. För att Skatteverket ska kunna fatta ett beslut om att återkalla F-skatten på den grunden ska det först göras en bedömning av om det finns momspliktig omsättning att redovisa och därefter ska momsen fastställas skönsmässigt. Först därefter ska ett förslag till beslut om återkallelse skickas ut. Godkännandet kan också återkallas om innehavaren vid tidpunkten för godkännandet inte lämnat en sådan deklaration och Skatteverket efter godkännandet fattat ett beslut om skönsbeskattning för perioden.

Innehavaren eller annan som ska prövas har inte lämnat inkomstdeklaration eller särskild uppgift som kan läggas till grund för beskattning

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren, eller annan som ska prövas enligt reglerna om smitta i 9 kap. 2 § SFL, och som varit deklarationsskyldig enligt 30 kap SFL, inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration. Detsamma gäller om deklarationen är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för beskattning. Ett exempel på en bristfällig uppgift kan vara att man inte har lämnat näringsbilaga trots att man bedrivit näringsverksamhet.

Handelsbolag är normalt inte deklarationsskyldiga men ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter enligt 33 kap. 6 § SFL. Om sådana uppgifter trots föreläggande inte lämnas kan bolagets godkännande för F-skatt återkallas. Detsamma gäller om uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning.

Skatteverket ska inte skicka ut ett beslut om återkallelse av godkännande för F-skatt tidigare än en månad efter föreläggandetidens utgång.

Skatteverket ska heller inte fatta beslut om återkallelse av godkännande för F-skatt om inkomstdeklarationen eller uppgiften, trots förseningen, kommit in till Skatteverket innan beslutet skickats ut.

Innehavaren eller annan som ska prövas har näringsförbud

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren, eller annan som ska prövas enligt reglerna om smitta i 9 kap. 2 § SFL, har näringsförbud. Den som har näringsförbud får inte bedriva näringsverksamhet. Det gäller även om beslutet om näringsförbud har överklagats.

Innehavaren eller annan som ska prövas är försatt i konkurs

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren, eller annan som ska prövas enligt reglerna om smitta i 9 kap. 2 § SFL, är försatt i konkurs. En person som är försatt i konkurs får inte bedriva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen under konkursen.

Innehavarens identitet är falsk

Skatteverket anser att ett godkännande för F-skatt ska återkallas om personnumret, samordningsnumret eller annat registreringsnummer inte identifierar den person som faktiskt driver näringsverksamheten.

Alla brister som kan läggas till grund för att återkalla ett godkännande för F-skatt ska redovisas såväl i förslaget till beslut som i beslutet

Alla brister som kan läggas till grund för att återkalla ett godkännande för F-skatt ska redovisas såväl i förslaget till beslut som i beslutet.

Innehavaren har blivit godkänd för F-skatt trots brister

Det händer ibland att en innehavare har blivit godkänd för F-skatt trots att det vid godkännandet fanns brister i en sådan omfattning att innehavaren inte skulle ha godkänts. Skatteverket kan inte återkalla ett godkännande för F-skatt på oförändrat utredningsmaterial (prop. 2010/11:165 sid. 726 ff.) Godkännandet kan alltså inte återkallas enbart på grund av de brister som fanns vid godkännandet. För återkallelse i dessa fall räcker det dock att ytterligare en brist har tillkommit. Av förslaget till beslut och beslutet ska då både de gamla och de nytillkomna bristerna framgå.

Särskilda skäl att inte återkalla ett godkännande för F-skatt

Skatteverket får avstå från att återkalla ett godkännande för F-skatt om det finns särskilda skäl för innehavaren eller annan som ska prövas. En prövning av om det finns särskilda skäl ska alltid göras innan ett godkännande för F-skatt återkallas. Prövningen ska göras även om innehavaren inte särskilt begärt det. Om Skatteverket inte finner att det finns sådana särskilda skäl och beslutar att återkalla ett godkännande för F-skatt ska det framgå av beslutet att en sådan prövning gjorts.

Omständigheter innehavaren inte kunnat råda över

Om skälet för återkallelse är betalningsförsummelse kan en innehavare ändå få behålla sin F-skatt om försummelsen beror på omständigheter som innehavaren inte kunnat råda över. Det kan t.ex. handla om en kund som inte betalat i tid, vilket orsakat innehavaren tillfälliga likviditetsproblem. Innehavaren kan också genom brand, sjukdom eller genom någon annan oförutsedd händelse ha fått andra tillfälliga likviditetsproblem.

Om Skatteverket då bedömer att innehavaren kan reda ut sina betalningsproblem inom två månader och att innehavaren också är villig att göra detta, kan Skatteverket avstå från att återkalla godkännandet för F-skatt.

Om innehavaren har en betalningsuppgörelse

Ett särskilt skäl att inte återkalla ett godkännande för F-skatt kan vara att innehavaren har en avbetalningsplan eller någon annan betalningsuppgörelse.

Utmätning kan inte jämställas med en frivillig uppgörelse och kan därför inte vara ett särskilt skäl även om skulden antas bli betald genom åtgärden.

För att Skatteverket inte ska återkalla godkännandet för F-skatt ska den totala skatteskulden bli betald inom rimlig tid, normalt inom ett år. Dessutom måste betalningsuppgörelsen följas, och inga nya skulder får uppkomma.

Innehavarens skulder omfattas av skuldsanering eller F-skuldsanering

Det kan vara ett särskilt skäl att inte återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavarens skulder är föremål för skuldsanering eller F-skuldsanering.

Om företaget omfattas av företagsrekonstruktion

Ett särskilt skäl att inte återkalla ett godkännande för F-skatt är att innehavaren genomgår en företagsrekonstruktion.

Om innehavaren har flera företag

Om en företagsledare driver flera fåmansföretag enligt 56 kap. 2 eller 4 § IL och missförhållandena endast gäller ett företag kan Skatteverket avstå från att återkalla godkännandet för F-skatt för de välskötta företagen om det finns särskilda skäl. Möjligheten att avstå från att återkalla i dessa situationer är emellertid mycket begränsad.

Om innehavaren har dispens från näringsförbud

Om verksamheten är grundlagsskyddad, som t.ex. utgivning av publikationer enligt tryckfrihetsförordningen, kan den som har näringsförbud få dispens att bedriva näringsverksamheten trots näringsförbud. En sådan dispens utgör emellertid inte i sig grund för att Skatteverket ska avstå från att återkalla ett godkännande för F-skatt. För att det under dessa förutsättningar ska anses föreligga särskilda skäl att avstå från återkallelse av F-skatt ska innehavaren visa att syftet med dispensen motverkas av att godkännandet återkallas.

Prövningen ska i vissa fall även omfatta annan än sökanden (smitta).

Om innehavaren är ett fåmansföretag enligt 56 kap. 2 eller 4 § IL ska prövningen enligt 9 kap. 2 § 1 SFL även omfatta

Om innehavaren är eller under de senaste två åren varit företagsledare ska prövningen enligt 9 kap. 2 § 2 SFL även omfatta

  • fåmansföretaget som hen är eller har varit företagsledare i.

Smitta med anledning av brister hos företagsledare eller fåmansföretag kan bara komma i fråga om bristerna är tillräckliga för att återkalla fåmansföretagets eller företagsledarens eget godkännande för F-skatt. (prop. 2010/11;165 sid. 330)

Prövningen ska enligt 9 kap. 2 § andra stycket SFL bara avse missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren. En redovisnings- och en betalningsbrist som avser skatt anses alltid kunna hänföras till företagsledaren.

En skatteskuld som inte förfallit till betalning före beslut om konkurs, alternativt före fristdagen, den dag som ansökan om konkurs på egen begäran kom in till tingsrätten, är inte en betalningsbrist. Det som sägs om fåmansföretag gäller också fåmanshandelsbolag, se 9 kap. 2 § 3 SFL. Vilka brister som inte är obetydliga vid denna prövning ska bestämmas på samma sätt som om prövningen avsett sökanden själv

Om ett fåmansföretag försatts i konkurs och konkursen är avslutad ska det fåmansföretaget inte ingå i prövningen enligt 9 kap. 2 § SFL.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om godkännande för F-skatt [1] [2]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1991/92:112 om F-skattebevis, m.m. [1] [2]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Fråga om F-skatt när tillstånd att vistas i Sverige saknas [1]
  • Återkallelse av F-skatt - vid falsk identitet [1]
  • Återkallelse av F-skatt – juridiska personer som inte bedriver verksamhet [1] [2]
  • Återkallelse av F-skattsedel vid rullande skuld [1]

Referenser inom skattebetalning & borgenärsarbete

Tillsammans gör vi samhället möjligt