Beskattning av fondandelar

Löpande beskattning

Den som äger andelar i värdepappersfonder eller specialfonder beskattas löpande för en schablonintäkt på andelsinnehavet och för avkastning på andelarna.

Schablonintäkt

Värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden (6 kap. 5 och 13 §§ IL). I stället ska den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i sådana fonder ta upp en schablonintäkt. Schablonbeskattningen omfattar andelar i såväl svenska som utländska värdepappersfonder och specialfonder. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av ett kapitalunderlag (42 kap. 43 § IL).

Den som ägt andelar i fonder som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto ska inte ta upp schablonintäkt för dessa. I stället påförs schablonintäkt för investeringssparkontot enligt bestämmelserna i 42 kap. 35−42 §§ IL. Skatteverket anser att om en fysisk person, som äger andelar i en svensk värdepappersfond eller specialfond, är obegränsat skattskyldig vid ingången av ett beskattningsår och sedan blir begränsat skattskyldig ska personen beskattas för schablonintäkten för hela året. Om en fysisk person är begränsat skattskyldig vid ingången av ett beskattningsår ska han eller hon inte beskattas för schablonintäkt på andelar i fonderna detta år enligt Skatteverket. Ingen proportionering av schablonintäkten ska göras varken göras vid in- eller utflyttning.

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget är värdet på innehavda fondandelar vid ingången av kalenderåret. Det innebär att fondandelar som köps och säljs under året inte blir föremål för schablonintäkten. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i fonder som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § IL tas upp till det verkliga värdet och därmed beskattas årligen inte ingå i kapitalunderlaget (42 kap. 44 § IL).

Hur beskattas schablonintäkten?

Fysiska personer och svenska dödsbon ska ta upp schablonintäkten som inkomst av kapital och den beskattas med 30 procent. Juridiska personer ska ta upp schablonintäkten som inkomst av näringsverksamhet.

Schablonintäkten ersätter inte beskattning av utdelning och kapitalvinst vid avyttring av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond (prop. 2011/12:1 avsnitt 6.14).

Utdelning

Utdelning från en fond som lämnas i form av kontanter eller nya andelar i fonden beskattas när utdelningen kan disponeras. Utdelning av nya andelar tas upp till marknadsvärdet av andelarna på utdelningsdagen.

Ibland kan det förekomma att det i samma fond finns både andelar som ger utdelning och andelar som inte ger utdelning. Eftersom varje andel måste vara lika stor i fonder utan andelsklasser så kommer de andelsägare som inte får utdelning att få fler andelar vid en justering efter utdelningstillfället. Skatterättsnämnden har ansett att detta inte ska innebära att någon beskattning ska ske utan förfarandet är jämförbart med en split eller en fondemission (SRN 2002-11-27 se RSV:s rättsfallsprotokoll 29/02).

Rabatt på fondförvaltningsavgift (s.k. kick-back)

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att en andelsägare i en värdepappersfond eller specialfond som genom ett individuellt avtal med fondbolaget fått rabatt på fondförvaltningsavgiften (s.k. kick back) ska beskattas för rabatten. Inkomsten bedömdes som en sådan annan inkomst på grund av innehav av tillgångar som avses i 42 kap. 1 § första stycket IL (RÅ 2009 not. 191).

Kapitalvinstbeskattning

De allmänna kapitalvinstreglerna för delägarrätter gäller också för fondandelar. En avyttring av andelarna utlöser kapitalvinstbeskattning. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar (44 kap. 3 § IL).

Avyttring av fondandelar sker normalt genom att andelsägaren löser in andelarna hos fondbolaget. Om en andelsägare t.ex. flyttar sitt andelsinnehav från en aktiefond till en annan fond genom att lösa in andelarna i aktiefonden har andelsägaren avyttrat andelarna.

Dagen för delägarens begäran om inlösen av andelar i värdepappersfonder får normalt anses som avyttringsdag, eftersom fondbolaget är bundet av denna begäran och måste, om än ibland med viss fördröjning, lösa in andelarna.

Andelar i vissa fonder t.ex. ETF:er handlas på börsen på samma sätt som man handlar aktier.

En andelsägare som överför fondandelar till ett eget investeringssparkonto anses ha avyttrat andelarna (44 kap. 8 a § IL).

Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses anses andelsägarna ha avyttrat sina andelar. När tillgångarna i fonden sålts utskiftas kontantöverskottet till andelsägarna. Andelarna anses avyttrade för en ersättning som motsvarar det utskiftade beloppet. (44 kap. 6 § IL).

I vissa fall ska byte av andelar i en fond till andelar i en annan fond t.ex. i samband med fusion eller delning och vid införande och byte av andelsklasser i en fond inte beskattas.

Införande och byte av andelsklasser i en fond

Det kan finnas flera andelsklasser med olika villkor i en och samma fond. Skatteverket anser att en andelsägare som på eget initiativ ändrar sitt andelsinnehav i en fond från t.ex. andelsklass A till andelsklass B får anses ha avyttrat sina andelar i andelsklass A. (Skatteverkets ställningstagande Införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond). Om däremot fondbestämmelserna anger att andelarna ska omföras till en annan andelsklass vid vissa angivna förutsättningar ska en sådan omföring inte anses som en skattepliktig avyttring.

Skatteverket anser att införande av andelsklasser i en fond inte medför någon kapitalbeskattning för det tidigare andelsinnehavet. Inte heller ska kapitalvinstbeskattning ske om en andelsklass avvecklas eller upphör och andelarna i stället överförs till en kvarvarande andelsklass.

Fusion eller delning

En fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap. 1 § LVF och 8 kap. 25 § LVF samt av specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ LAIF utlöser inte beskattning för andelsägarna. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond (48 kap. 18 § första stycket IL). För svenska fonder krävs att Finansinspektionen har lämnat tillstånd för en sådan fusion eller delning (8 kap. 9 § LVF och 8 kap. 25 § LVF samt 12 kap. 16 och 17 §§ LAIF).

Om andelsägarna vid sådana ombildningar får ersättning i pengar ska ersättningen tas upp som kapitalvinst det beskattningsår fusionen eller delningen sker (48 kap. 18 § första stycket IL). Det innebär att ersättningen ska tas upp utan något avdrag för anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften ska i stället dras av när de mottagna fondandelarna avyttras (jfr. 48 kap. 18 § andra stycket IL).

Vid fusion kommer summan av de ursprungliga omkostnadsbeloppen att utgöra anskaffningsutgift för de nya fondandelarna. Vid delning ska det gamla omkostnadsbeloppet delas upp på de nya fondandelarna i proportion till de nya fondernas värde vid delningstillfället (48 kap. 18 § andra stycket IL).

En gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § LVF, d.v.s. en sammanläggning av en värdepappersfond med ett fondföretag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i UCITS-direktivet, beskattas på samma sätt som en inhemsk fusion mellan värdepappersfonder (48 kap. 18 § tredje stycket IL).

Även fusioner eller delningar som avser utländska värdepappersfonder som hör hemma i en stat inom EES omfattas av skattefrihet om fusionen eller delningen skett i enlighet med lagstiftningen i den eller de aktuella staterna (48 kap. 18 § fjärde stycket IL). Detta gäller även om fusionen avser fonder som enligt svensk rätt inte hade tillstånd till sammanläggning. För tid före 2008 ska bedömningen göras med stöd av RÅ 2006 ref. 38, se Handledning för internationell beskattning vid 2009 års taxering (SKV 352), utgåva 13.

När det gäller fusion av utländska fonder har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att det bara är utländska värdepappersfonder som omfattas av bestämmelsen i 48 kap. 18 § fjärde stycket IL och därför kan fusioneras utan kapitalvinstbeskattning. En fusion mellan två utländska fonder, där den ena är en kontraktsrättslig fond som motsvarar en svensk specialfond och den andra är en associationsrättslig alternativ investeringsfond som skulle ha motsvarat en svensk specialfond om den varit kontraktsrättslig, ska däremot kapitalvinstbeskattas. Högsta förvaltningsdomstolen anser inte att en sådan beskattning av kapitalvinsten strider mot EU-rätten. Anledning till att alternativa investeringsfonder bildade på associationsrättslig grund och dess andelsägare inte beskattas på samma sätt som specialfonder och dess andelsägare beror inte på om fonderna är svenska eller utländska utan på fondernas rättsliga form. Därför föreligger det inte någon jämförbar situation (HFD 2018 ref. 61).

Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust

Vinsten eller förlusten på andelarna i en fond beräknas som skillnaden mellan inlösenpriset eller försäljningspriset minskat med utgifter för avyttringen och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses anskaffningsutgiften och utgifter för förbättring (44 kap. 13 och 14 §§ IL).

Skatteverket anser att andelar i olika andelsklasser inom en fond inte är av samma slag och sort (Skatteverkets ställningstagande Införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond). För andelar i fonder med andelsklasser ska därför kapitalvinstberäkningen ske särskilt för andelar i de olika andelsklasserna.

Omkostnadsbeloppet

Som omkostnadsbelopp tar man normalt upp den faktiska anskaffningsutgiften för de sålda andelarna. Om en andelsägare fått utdelning på sina andelar och återinvesterat en del av utdelningen i fonden ska återinvesterad del räknas in i omkostnadsbelopp.

Om endast en del av innehavet i fonden säljs ska genomsnittsmetoden användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Fondandelar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte ingå i genomsnittsberäkningen. För fondandelar som är förvaltarregistrerade ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet beräknas separat för varje förvaltare för sig (48 kap. 7 § IL).

Även schablonmetoden får användas för beräkning av omkostnadsbeloppet om andelarna var marknadsnoterade vid avyttringstidpunkten (48 kap. 15 § IL).

Alternativa ingångsvärden för äldre fondandelar

En fysisk person som förvärvat andel i annan fond än allemansfond innan den 1 januari 1995 får ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992 (stickvärdet) som anskaffningsutgift för den andelen. Detsamma gäller fondandelsbevis, vars innehavare registrerats efter utgången av 1994. Motsvarande värde för andel i fond som ny- eller ombildats under 1993 eller 1994 är det först noterade marknadsvärdet (48 kap. 16 § första stycket IL).

För andelar i allemansfonder som förvärvats innan den 1 januari 1991, får värdet den 31 december 1990 tas upp som anskaffningsutgift för den andelen (48 kap. 16 § andra stycket IL).

Om den verkliga anskaffningsutgiften är högre får denna dras av i stället. I en genomsnittsberäkning kan därför både verklig anskaffningsutgift och värdet vid utgången av 1990 ingå för olika andelar.

Alternativa ingångsvärden enligt övergångsbestämmelser

För aktier och andelar i svenska värdepappersfonder som inte är marknadsnoterade och som förvärvats före den 2 april 1971 får anskaffningsutgiften bestämmas enligt en övergångsbestämmelse i 4 kap. 76 § ILP.

Om en andel i en aktiesparfond förvärvats genom insättningar före år 1984 får anskaffningsutgiften vid kapitalvinsberäkningen beräknas enligt en äldre övergångsbestämmelse i 4 kap. 79 § ILP.

Skattepliktig och avdragsgill del

Kapitalvinsten på andelar i värdepappersfonder och specialfonder är skattepliktig i sin helhet medan 70 procent av en kapitalförlust är avdragsgill.

Kapitalförluster på andra marknadsnoterade andelar än svenska räntefonder ska dras av fullt ut från vinster enligt samma kvittningsregler som gäller för andra delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Kapitalförlust som inte kan kvittas bort är avdragsgill med 70 procent.

Förluster på marknadsnoterade svenska räntefonder d.v.s. fonder som bara innehåller fordringar i svenska kronor är avdragsgilla till 100 procent (48 kap. 21 § IL). Motsvarande regel finns inte för förluster på marknadsnoterade utländska räntefonder d.v.s. fonder som bara innehåller fordringar i utländsk valuta eller innehåller fordringar i både svensk och utländsk valuta. Skatteverket anser att det strider mot EUF-fördraget att ha olika regler för hur en förlust på en marknadsnoterad andel i en svensk respektive en utländsk räntefond ska beskattas (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av en marknadsnoterad utländsk räntefond i inkomstslaget kapital). Även förluster på marknadsnoterade utländska räntefonder får därför, på andelsägarens begäran, dras av fullt ut.

En kapitalförlust på en fondandel som inte är marknadsnoterad är bara avdragsgill till 70 procent.