OBS: Detta är utgåva 2019.6. Sidan är avslutad 2023.
I vissa situationer kan fastighetsägaren överta rättigheten och skyldigheten att jämka ingående skatt för en hyres- eller bostadsrätt från en hyresgäst eller bostadsrättshavare. När frivillig skattskyldighet upphör kan en hyresgäst eller bostadsrättshavare bli skyldig att jämka trots att hyresrätten eller bostadsrätten inte är en investeringsvara i sig.
En hyresgäst eller bostadsrättshavare kan ha tillfört fastigheten ny-, till- eller ombyggnad i sådan omfattning att det blir en investeringsvara. Om hyresgästen eller bostadsrättshavaren då lämnar lokalen utan att överlåta den till någon annan övertar fastighetsägaren rättigheten och skyldigheten att jämka den ingående skatten som avser denna investeringsvara (8 a kap. 14 § ML).
Att lämna en lokal på det här sättet medför inte någon omedelbar jämkningssituation (prop. 1999/2000:82 s. 138). En lokal som står tom efter en uthyrning innebär inte heller att någon ändrad användning sker (prop. 1999/2000:82 s. 97). Det blir därför i regel aktuellt för fastighetsägaren att jämka först när denna övergår till att använda lokalen i en skattefri verksamhet eller vid en överlåtelse av fastigheten. Läs mer om i vilka fall jämkning av ingående skatt ska ske.
En hyresgäst eller bostadsrättshavare som lämnar sin hyres- eller bostadsrätt på så sätt att rättigheten och skyldigheten att jämka övergår till fastighetsägaren ska överlämna en s.k. jämkningshandling till fastighetsägaren. Med jämkningshandlingen som underlag kan fastighetsägaren genomföra den jämkning som kan bli aktuell.
Om fastighetsägaren överlåter fastigheten utlöser överlåtelsen i sig inte jämkningsskyldighet hos hyresgästen om denna bekostat t.ex. ombyggnadsarbeten och erhållit avdrag för mervärdesskatten på dessa. Det är först vid ändrad användning eller vid överlåtelse av själva hyresrätten som hyresgästen ska jämka ingående skatt.
En hyresgäst eller bostadsrättshavare kan bli skyldig att jämka trots att hyresrätten eller bostadsrätten inte är en investeringsvara. Detta gäller situationer där frivillig skattskyldighet för uthyrning upphör på grund av hyresgästens eller bostadsrättshavarens åtgärder (9 kap. 13 § ML).
Vid ändrad användning av en hyres- eller bostadsrätt för vilken fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig behöver dock inte alltid fastighetsägarens skattskyldighet påverkas. Hyresgästen kan t.ex. överlåta hyresrätten till en annan skattskyldig hyresgäst eller övergå till att även bedriva egen skattefri verksamhet (blandad verksamhet). Sådana åtgärder påverkar inte fastighetsägarens möjlighet att hyra ut skattepliktigt. Någon jämkningsskyldighet för fastighetsägaren uppstår därför inte i dessa fall (prop. 1999/2000:82 s. 129).
Bestämmelserna om s.k. slussning som fanns i 8 kap. ML upphävdes den 1 januari 2016. Äldre bestämmelser om jämkning gäller dock fortfarande för avdrag för ingående skatt som har gjorts före ikraftträdandet enligt den upphävda 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket. De upphävda jämkningsreglerna i 8 a kap. 3 § tredje meningen ska alltså fortsatt tillämpas i förekommande fall om en hyresgäst eller bostadsrättshavare har fått avdragsrätt på grund av den upphävda slussningsregeln i 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket före ikraftträdandet den 1 januari 2016. Läs mer på sidan om avdragsrätt och slussning inom koncerner.
I vissa fall kan hyresrätten överlåtas utan att jämkningsskyldighet utlöses hos överlåtaren, se sidan Övertagande av rättighet och skyldighet att jämka.
Vidare går rättigheten och skyldigheten att jämka över på fastighetsägaren för det fall hyresgästen lämnar hyresrätten utan att överlåta den (se ovan).