OBS: Detta är utgåva 2019.6. Visa senaste utgåvan.

Förutom inkomster av anställning är också inkomster av annat förvärvsarbete pensionsgrundande. Det vanligaste exemplet är inkomst från aktiv näringsverksamhet.

Vilka olika inkomster räknas som inkomst av annat förvärvsarbete?

Pensionsgrundande förvärvsinkomster som inte räknas till inkomst av anställning utgör i stället inkomster av annat förvärvsarbete (d.v.s. annat förvärvsarbete än anställning). I lagtexten finns en lista på fem olika slag av inkomster som räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning (59 kap. 14 § SFB).

  1. Inkomst från aktiv näringsverksamhet.
  2. Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet
  3. Ersättning för arbete för någon annans räkning.
  4. Sjukpenning
  5. Marie Curie-stipendium

Aktiv näringsverksamhet

Den vanligaste inkomsten som är PGI av annat förvärvsarbete är inkomst från en aktiv näringsverksamhet. Med det menas en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Kravet på aktivitet innebär i normalfallet att personen ska ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. Kravet på minst en tredjedels årsarbetstid kan jämkas med hänsyn till omständigheterna. Annan näringsverksamhet än aktiv näringsverksamhet anses som passiv (2 kap. 23 § IL). Inkomst från en passiv näringsverksamhet är inte pensionsgrundande. Läs mer om begreppen aktiv och passiv näringsverksamhet.

Även om ett överskott av näringsverksamhet helt eller till övervägande del består av inkomst i form av sjukpenning som har trätt i stället för inkomst från en aktiv näringsverksamhet anser Skatteverket att verksamheten ändå normalt bör betraktas som aktiv näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen.

Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv. I vissa fall kan EU-rätten medföra att den utomlands bedrivna näringsverksamheten ska vara pensionsgrundande här (2 kap. 5 § SFB). Skatteverket anser därför att om en person enligt EU-rätten ska vara omfattad av svensk socialförsäkring för allt arbete oavsett i vilket land arbetet är utfört, ska PGI beräknas även på aktivt bedriven självständig näringsverksamhet i annat medlemsland.

En av förutsättningarna för att en person ska omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen och därmed vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension är att det är fråga om arbete i Sverige. Arbete utomlands kan anses som arbete i Sverige om det utförs som ett led i den i Sverige bedrivna näringsverksamheten (6 kap. 2 § andra stycket SFB). Inkomster som en egenföretagare har från tillfälligt arbete utomlands kan därför vara pensionsgrundande i Sverige under förutsättning att arbetet utomlands inte kan anses självständigt i förhållande till arbetet vid det fasta driftstället i Sverige (jfr prop. 1998/99:119 s. 179).

Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet.

Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet är PGI av annat förvärvsarbete (59 kap. 14 § 2 SFB). Exempel på detta kan vara:

  • hobbyverksamhet
  • royalty
  • arvoden.

Hobbyverksamhet

Till inkomster av hobbyverksamhet som är PGI av annat förvärvsarbete räknas försäljning i mindre skala av produkter som har förädlats av hobbyidkaren, t.ex. hemslöjd, trädgårdsodling, biodling, jakt och fiske, uppfödning av hundar eller hästar, kulturell verksamhet och dylikt när vinstsyfte saknas. Till hobbyverksamhet hör även andra inkomster om verksamheten saknar vinstsyfte och därför inte uppfyller kraven på näringsverksamhet, och inte heller är inkomster från anställning eller uppdrag.

Om hobbyinkomsten är ersättning för arbete åt någon annan blir ersättningen inkomst av anställning eftersom verksamheten då inte ses som självständigt bedriven.

Royalty

Inkomster i form av royalty från tillfälligt bedriven författarverksamhet som inte grundas på uppdrag eller från självständig uppfinnarverksamhet är PGI av annat förvärvsarbete.

Arvode

Inkomster i from av arvode som erhållits för utfört enstaka konstnärligt, vetenskapligt arbete m.m. som utbetalaren inte ska betala arbetsgivaravgifter på är PGI av annat förvärvsarbete. Utbetalaren ska betala arbetsgivaravgifter om arbetet har sin grund i en anställning eller har gjorts på uppdrag av utbetalaren.

Ersättning för arbete för någon annans räkning

Ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner är PGI av annat förvärvsarbete (59 kap. 14 § 3 SFB). Här är det ersättningar som normalt skulle utgöra inkomst av anställning men som av olika skäl ändå ska hänföras till annat förvärvsarbete. De olika situationer där denna bestämmelse kan vara aktuell behandlas i egna paragrafer, t.ex. tjänsteinkomster till den som har F-skatt eller vissa ersättningar från privatpersoner.

Sjukpenning

Sjukpenning eller motsvarande ersättning som betalas ut i stället för inkomst från främst näringsverksamhet är PGI av annat förvärvsarbete (59 kap. 14 § 4 SFB). Sjukpenning som ges ut på grund av näringsverksamhet är således också pensionsgrundande. Den näringsidkare som får sjukpenning ska dock inte betala egenavgifter på sjukpenningen (3 kap. 10 § SAL).

Sjukpenningen är pensionsgrundande även om den betalas ut med mindre än 1 000 kr under året (59 kap. 22 § 3 SFB).

Marie Curie-stipendium

Forskarstipendium från EU, Marie Curie-stipendium, är skattepliktigt i inkomstslaget tjänst (11 kap. 46 § IL). Om det kommer från en svensk utgivare är ersättningen PGI av anställning. Om stipendiet i stället betalas ut av en utländsk juridisk person eller av en fysisk person bosatt utomlands är stipendiet PGI av annat förvärvsarbete (59 kap. 14 § 4 SFB). Mottagaren är då skyldig att betala egenavgifter på stipendiet (3 kap. 7 § SAL).

Ersättning till den som är godkänd för F-skatt

Ersättning för arbete som betalas ut till den som är godkänd för F-skatt eller åberopar godkännande för F-skatt hänförs – med ett undantag – alltid till inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap. 15 § SFB). Undantaget avser ersättningar som betalas ut av en semesterkassa. Dessa ersättningar räknas som inkomst av anställning oavsett mottagarens skatteform.

Regeln om att ersättning för arbete till den som är godkänd för F-skatt räknas som inkomst av annat förvärvsarbete, gäller oavsett om ersättningen beskattas i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet. Om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt med villkor (FA-skatt) räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete endast om godkännandet av F-skatt åberopats skriftligen (59 kap. 16 § SFB). F-skattens rättsverkningar gäller om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt antingen vid avtalstillfället eller vid betalningstillfället.

En uppgift om godkännande för F-skatt får godtas om uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller uppgifter om

  1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra uppgifter som är godtagbara för identifiering
  2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.

Uppgiften om godkännande för F-skatt får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig (59 kap. 18 § SFB).

Viss ersättning från privatpersoner

Även när mottagaren inte är godkänd för F-skatt ska ersättning för arbete från privatpersoner räknas som inkomst av annat förvärvsarbete under vissa förutsättningar. Det gäller om

  • utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo
  • den ersättning som betalas ut inte är en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit
  • den sammanlagda ersättningen för arbetet från samma utbetalare under inkomståret är mindre än 10 000 kronor
  • utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, d.v.s. parterna har inte kommit överens om att socialavgifter ska betalas av utbetalaren som arbetsgivare
  • det inte är fråga om ersättning till sådan god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken (59 kap. 19 § SFB).

Ersättning till god man eller förvaltare ska räknas som inkomst av anställning så snart ersättningen från huvudmannen uppgår till minst 1 000 kr under året under förutsättning att mottagaren inte är godkänd för F-skatt.

Bestämmelsen om 10 000-kronorsgränsen finns också i SFL beträffande skatteavdrag och i SAL beträffande socialavgifter. Den har tillkommit för att underlätta för privatpersoner som tillfälligt anlitar exempelvis hantverkare, som inte är godkända för F-skatt, för mindre arbeten. Regeln har dock fått en något annorlunda utformning i de nämnda lagarna för att undvika problem när beloppsgränsen överskrids utan att detta varit parternas avsikt från början.

Ersättning från handelsbolag till delägare m.m.

Inkomster som delägare i handelsbolag får för arbete åt handelsbolaget räknas alltid som inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap. 20 § SFB). Regeln är en följd av att delägare i handelsbolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för sina inkomster från bolaget. Även inkomst från en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets [1]

Ställningstaganden

  • Pensionsgrundande inkomst (PGI) och skyldighet att betala egenavgifter på inkomst av självständigt bedriven näringsverksamhet som bedrivs i annat EES-land [1]
  • Sjukpenning och aktiv eller passiv näringsverksamhet [1]

Referenser inom pensionsgrundande inkomst (pgi)