Ersättningar under 10 000 kr från privatpersoner

Undantag för privatpersoner

Privatpersoner och dödsbon som betalar ut mindre än 10 000 kr i ersättning för arbete under ett kalenderår till samma mottagare, behöver inte göra skatteavdrag enligt 10 kap. 4 § 3 a–d SFL. Detta undantag gäller under förutsättning att

1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo
2. ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver
3. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen
4. att det inte är fråga om sådan ersättning som betalas ut till god man eller förvaltare för utfört arbete som regleras i 12 kap. 16 § föräldrabalken.

Om det visar sig att den sammanlagda ersättningen kommer att blir minst 10 000 kr under ett kalenderår ska utbetalaren göra skatteavdrag. Det gäller så snart som hen inser att gränsen kommer att överstigas.

Överenskommelse om skatteavdrag

Det finns möjlighet för utbetalaren och mottagaren att komma överens om att utbetalaren ska göra skatteavdrag redan då ersättningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret (10 kap. 4 § p 3 c SFL).

Ersättning till god man

Beloppsgränsen 10 000 kr får inte tillämpas på ersättningar som ges ut till god man och förvaltare (10 kap. 4 § 3 d SFL), se vidare prop. 1999/2000:6 s. 50. Det innebär att huvudmannen alltid är skyldig att göra skatteavdrag om ersättningen för arbetet uppgår till minst 1 000 kr under kalenderåret.

Uppgiftsskyldighet för privatpersoner

Observera att den som betalar ut arbetsersättningen är skyldig att lämna kontrolluppgift på den utbetalda ersättningen även om hen inte ska göra skatteavdrag. Beloppsgränsen för kontrolluppgiftsskyldighet är 1 000 kr (15 kap. 8 SFL).