Registrering av uppgifter

Vilka uppgifter kan Skatteverket registrera i folkbokföringen?

Skatteverket kan registrera följande uppgifter i folkbokföringen:

• kön
• födelsetid
• namn, inklusive markering för tilltalsnamn
• födelseort och födelseland
• bosättningsland som personen flyttar från
• medborgarskap
• civilstånd med datum
• relationer till folkbokförda respektive aldrig folkbokförda personer, inklusive adoptivförhållande, med datum
• vårdnadshavare med datum
• eventuellt personnummer i annat nordiskt land
• eventuell uppehållsrätt för den som är folkbokförd.

Den inflyttande ska styrka sin identitet

Begreppet ”identitet” avser i regel en persons namn, födelsetid och medborgarskap.

Den som anmäler en flytt till Sverige ska, så långt det är möjligt, styrka sin identitet och andra personuppgifter. Identiteten styrks med en passhandling i original, det vill säga ett hemlandspass, ett främlingspass eller ett resedokument.

Den som är EES-medborgare kan även styrka sin identitet med ett nationellt identitetskort i original. Nationella identitetskort utfärdas i de flesta EES-länder och gäller som pass. En familjemedlem som inte själv är EES-medborgare ska styrka sin identitet med ett pass eller motsvarande handling. För dem är det inte tillräckligt med ett nationellt identitetskort (10§ FOF).

För personer som har fått uppehållstillstånd av Migrationsverket, men som inte kan styrka sin identitet med ett pass eller motsvarande handling, registrerar Skatteverket personuppgifter enligt uppehållstillståndskortet. Detta gäller bland annat sådana personer som har bedömts vara skyddsbehövande eller som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa länder.

Migrationsverket utfärdar främlingspass och resedokument

Migrationsverket kan utfärda främlingspass för personer som inte har och som inte kan skaffa sig ett hemlandspass. Migrationsverket kan också utfärda resedokument för den som är flykting eller statslös.

Dessa handlingar utfärdas först efter det att en person har folkbokförts och kan därmed normalt inte visas upp av den som anmäler flytt till Sverige. Den som har permanent uppehållstillstånd i Sverige behöver inte ha ett pass för att få vistas här i landet (2 kap. 1 § UtlF). I dessa fall får personen folkbokföras med stöd av Migrationsverkets bevis om uppehållstillstånd.

Vilka uppgifter ska framgå av en passhandling?

En handling som används som pass ska innehålla följande uppgifter:

• personens medborgarskap, fullständiga namn, födelsedatum och födelseort
• handlingens giltighetstid
• innehavarens namnteckning
• namn på myndigheten som utfärdat handlingen
• handlingens giltighet för resa i Sverige
• ett välliknande foto på innehavaren.

Handlingen ska vara upprättad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller så ska det finnas en bestyrkt översättning av handlingen till något av dessa språk (2 kap. 4 § UtlF).

Handlingar som inte styrker en persons identitet

Vanligt förekommande handlingar som Skatteverket normalt inte kan godta för att styrka en persons identitet är till exempel

• utländska identitetskort för inrikes bruk
• passhandlingar som har utfärdats av Röda korset eller någon annan intresseorganisation
• främlingspass eller resedokument som innehåller en reservation för att innehavarens identitet inte är styrkt
• födelseattest, dopattest, vigselbevis och liknande handlingar
• betyg, arbetsplatslegitimation, studentlegitimation och andra legitimationer utfärdade av olika organisationer
• utländska körkort som inte utfärdats under samma krav som ställs för pass
• Migrationsverkets LMA-kort och bevis om uppehållstillstånd.

Den inflyttande ska visa upp originalhandlingar

Den som flyttar till Sverige ska visa upp en handling från en behörig myndighet i utlandet i original. Om det visar sig vara helt omöjligt att få fram en handling i original kan Skatteverket normalt godta en bestyrkt kopia.

När uppgiften om födelsetid är ofullständig

I vissa utländska pass saknas uppgift om den fullständiga födelsetiden och endast födelseåret framgår. Skatteverket registrerar då den fullständiga födelsetiden enligt någon annan handling eller enligt muntlig uppgift avseende månad och dag, om någon handling inte finns.

Kritiska födelsedatum

För vissa födelsetider saknas helt födelsenummer. Detta gäller i första hand den 1 januari och 1 juli vissa år. Om det saknas födelsenummer för en viss födelsetid, får dagen för födelsetiden i stället anges med en närliggande dag i samma månad (18 § tredje stycket FOL).

När får folkbokföringen avvika från uppgifterna i passet?

I följande fall får Skatteverket avvika från uppgifterna i passet vid registrering av en persons namn:

Efternamn

I många länder har man inte efternamn i vår mening, det vill säga ett namn som är gemensamt för en familj och som överförs mellan generationerna. Vid folkbokföring av personer från sådana länder registrerar Skatteverket normalt det sista av personens namn som efternamn och övriga namn som förnamn. Om endast ett namn finns angivet i passet registreras detta namn som efternamn i folkbokföringen.

Transkribering av namn

I Sverige och många andra länder används det latinska alfabetet. I pass från länder som använder ett annat skriftspråk eller alfabet brukar innehavarens namn anges dels med det inhemska alfabetet, dels med det latinska. Den namnform som anges med det latinska alfabetet är en transkribering av namnet från ursprungsalfabetet.

Tolkningen eller transkriberingen kan variera beroende på vilket språk som namnet transkriberats till. Till exempel transkriberas ett arabiskt namn i ett pass med fransk text på ett annat sätt än i ett pass med engelsk text.

Skatteverket folkbokför normalt personer från länder med ett annat alfabet i enlighet med den transkribering som finns i passet. På begäran kan dock en person folkbokföras med en annan transkribering exempelvis för att inte medlemmar i en och samma familj ska folkbokföras med olika stavning av namnet.

När namnet på en ort eller ett födelseland har ändrats

Som princip gäller att Skatteverket ska registrera födelseorten och födelselandet så som det hette vid tiden för födelsen även om namnet har ändrats senare på grund av administrativa, politiska, språkliga eller andra skäl. Detsamma gäller även om staten numera har upphört att existera, till exempel Östtyskland eller Jugoslavien.

Skatteverket kan ta viss hänsyn om det har stor betydelse för den enskilde att bli registrerad i folkbokföringen som född i staten med det nya namnet, om personen är född i eller medborgare i ett land som efter personens födelse blivit självständigt eller av annan anledning bytt namn. Till exempel kan en person som är född 1963 i Kiev, Sovjetunionen på egen begäran i stället registreras som född i Kiev, Ukraina.

Ska namn på orter registreras med svensk eller utländsk namnform?

Namn på städer och andra orter registreras med en svensk namnform om en sådan finns och är mer allmänt använd, t.ex. Köpenhamn i stället för København. Finska ortnamn har ofta dels en finskspråkig och en svenskspråkig namnform. Skatteverket använder då den svenska namnformen i folkbokföringen.

Medborgarskap

Skatteverket registrerar normalt den inflyttandes medborgarskap enligt uppgifterna i passet. När ett barn till en svensk förälder flyttar till Sverige måste Skatteverket alltid pröva om barnet har förvärvat svenskt medborgarskap även om barnet enligt uppvisade handlingar har utländskt medborgarskap. Skatteverket registrerar inte ett eventuellt utländskt medborgarskap för den som är svensk medborgare.

Obestyrkta uppgifter kan registreras i vissa fall

Om den som flyttar till Sverige kommer in med obestyrkta uppgifter kan det i vissa fall vara möjligt att ändå registrera uppgifterna i folkbokföringen.

Civilstånd

När Skatteverket folkbokför en person för första gången vid flytt till Sverige ska den uppgift om civilstånd som sökanden vill få registrerad som huvudregel styrkas med dokumentation. Skatteverket ska utifrån de handlingar som sökanden visar upp och de uppgifter som sökanden i övrigt lämnar bedöma vilken civilståndsuppgift som enligt tillämplig lagstiftning ska registreras i folkbokföringen, mer om detta finns att läsa under äktenskap.

All bevisning ska beaktas vid bedömningen, även personens egna uppgifter samt handlingar som inte ensamt kan styrka civilståndet. Om sökanden inte kan styrka sitt civilstånd måste Skatteverket ändå besluta vilken civilståndsuppgift som ska registreras. Det civilstånd som med stöd av dokumentation och/eller sökandens egna uppgifter har gjorts sannolikt ska då registreras. Det är möjligt att registrera en civilståndsuppgift som inte är styrkt oavsett vilket civilstånd det är fråga om, under förutsättning att civilståndet genom trovärdiga, sammanhängande och detaljerade uppgifter har gjorts sannolikt. För att civilståndet ska ha gjorts sannolikt krävs att uppgifterna inte är oklara eller motstridiga. Vid bedömning av civilstånd i samband med att en person folkbokförs för första gången vid flytt till Sverige tillämpar Skatteverket ställningstagandet Registrering av civilstånd i folkbokföringen vid flytt till Sverige.

Relation mellan barn och föräldrar

För att Skatteverket ska kunna registrera en relation mellan föräldrar och deras biologiska barn under 18 år måste relationen normalt vara styrkt med en födelseattest eller någon annan godtagbar handling. Detta gäller oavsett om barnet flyttar med till Sverige eller inte.

I vissa fall kan en relation mellan barn och föräldrar ändå registreras i samband med att de flyttar till Sverige trots att relationen inte är styrkt.

För att Skatteverket ska kunna avgöra om ett faderskap har fastställts på ett korrekt sätt måste den utländska lagstiftningen kontrolleras. Läs mer om bedömningen av utländskt faderskap och vilka förutsättningar som gäller för att Skatteverket ska registrera utländskt faderskap och föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB i folkbokföringen.

En relation mellan en vuxen folkbokförd person och ett aldrig folkbokfört barn, en så kallad AFB-relation, ska alltid styrkas med en handling för att Skatteverket ska kunna registrera relationen i folkbokföringen. När ett svenskt barn som fått ett samordningsnummer genom en ambassadrekvisition flyttar till Sverige behöver Skatteverket därför normalt inte på nytt utreda en redan registrerad AFB-relation mellan förälder och barn. Om det däremot av någon särskild omständighet i ett enskilt ärende framstår som oklart om en registrerad AFB-relation verkligen har blivit styrkt med en handling ska Skatteverket kontrollera detta.

Vårdnadshavare

När Skatteverket ska registrera vårdnadshavare för ett barn under 18 år i samband med flytt till Sverige måste den utländska myndighetens vårdnadsbeslut gälla i Sverige. Om det inte finns något vårdnadsbeslut som gäller i Sverige kan Skatteverket normalt registrera vårdnad för barnet enligt svenska regler.

Om en vårdnadshavare uppges ha avlidit innan barnet flyttade till Sverige ska denne inte registreras som vårdnadshavare. Detta gäller också i sådana fall när dödsfallet inte kan styrkas.

Relation mellan föräldrar och barn över 18 år

Skatteverket registrerar relationer mellan föräldrar och barn över 18 år om relationen är styrkt genom en födelseattest eller någon annan godtagbar handling. Registreringen sker då oavsett om barnet flyttar med till Sverige eller inte.

Adoptivbarn

För att kunna bedöma om ett utländskt adoptionsbeslut gäller i Sverige måste adoptionshandlingarna lämnas in till Skatteverket. Annars kan föräldrarna inte registreras som adoptivföräldrar vid flytt till Sverige.

För adoptivbarn som flyttar till Sverige registrerar Skatteverket både barnets biologiska föräldrar, om dessa är kända, och adoptivföräldrarna. Barnets adoptivföräldrar har inte rätt att motsätta sig en sådan registrering (1 kap 2 § andra stycket FdbL).

Relation till någon annan person än en förälder

Om ett barn under 18 år folkbokförs hos en annan vuxen person än en förälder kan Skatteverket registrera en relation till denna person, en så kallad AP-relation.