Krav för att bli godkänd

En sammanfattning av kraven

Genom ett beslut i riksdagen i juni 2019 återinfördes möjligheten för privatpersoner att få skattereduktion för vissa gåvor till ideella organisationer. Bestämmelserna gäller från den 1 juli 2019.

För att bli godkänd som gåvomottagare krävs att ett antal förutsättningar är uppfyllda:

• rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund
• inskränkt skattskyldighet
• ha ett godkänt ändamål eller bedriver en sådan verksamhet
• använder mottagna gåvor för rätt ändamål
• krav på redovisning och revision
• kontrolluppgiftsskyldighet.

Rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund

Svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare (6 § GML). Detta gäller också varje självständig organisatorisk del av ett trossamfund, t.ex. en församling inom Svenska kyrkan eller inom ett annat samfund.

Ett godkännande gäller enbart för den juridiska person som godkänts som gåvomottagare. Om till exempel en förening ansluten till ett riksförbund vill kunna ta emot skattereduktionsgrundande gåvor måste föreningen själv ansöka om att bli godkänd och kan inte hänvisa till riksförbundets godkännande.

Möjligheten att bli godkänd som gåvomottagare gäller enbart för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt de allmänna bestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Möjligheten gäller inte för andra associationsformer som exempelvis aktiebolag eller ekonomiska föreningar oavsett om dessa har särskild vinsutdelningsbegränsningar eller är av viss ideell karaktär (prop. 2018/19:92 s. 24-25 och prop. 2011/12:1 s. 453).

Krav på inskränkt skattskyldighet

En stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som vill bli godkänd gåvomottagare måste uppfylla kraven på inskränkt skattskyldighet enligt de allmänna undantagsbestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Kravet på inskränkt skattskyldighet är tvådelat, dels ska den som ansöker om godkännande ha bedömts som inskränkt skattskyldig vid beskattningen året innan ansökan, dels ska det vara sannolikt att det kommer att vara så för viss tid framöver. Detta krav är därmed en grundförutsättning för att godkännas och behålla ett godkännande som gåvomottagare.

Vad som sägs i detta avsnitt om krav på inskränkt skattskyldighet gäller också en sökande som bedöms som inskränkt skattskyldig enligt andra lagrum i 7 kap. IL. Samma krav ställs även för en utländsk sökande. Här får bedömningen göras efter hur de skulle ha bedömts enligt svenska bestämmelser.

Förutsättningarna för att bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt de allmänna bestämmelserna för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund beskrivs i avsnitten om inskränkt skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund respektive stiftelser.

Beslut om slutlig skatt året innan ansökan

Ett av kraven för att kunna godkännas som gåvomottagare är att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet uppfyller kravet på inskränkt skattskyldighet vid den årliga beskattningen året innan det år ansökan görs. Den inskränkta skattskyldigheten ska grunda sig på de allmänna bestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Detta utgör en form av tröghetsregel och innebär att t.ex. en nystartad organisation inte kan ansöka om godkännande utan får vänta till dess att organisationen i beslut om slutlig skatt godtagits som inskränkt skattskyldig (6 § GML och prop. 2018/19:92 s. 25).

Samma gäller också för sådana stiftelser, föreningar och trossamfund som tidigare beskattats men som nu uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet. De måste ha fått detta prövat och fastställt genom beslut om slutlig skatt året innan ansökan. Detta innebär att om kravet på inskränkt skattskyldighet uppfylls först från och med beskattningsår 2018 kan ansökan om godkännande som gåvomottagare tidigast göras år 2020 eftersom beslut om slutlig skatt för beskattningsåret 2018 meddelas först under år 2019.

Prognos för inskränkt skattskyldighet

Förutom kravet på inskränkt skattskyldighet vid beslut om slutlig skatt året innan ansökan ska det också vara sannolikt att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet vid de två närmast följande årens beslut om slutlig skatt också kommer att uppfylla detta krav och bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL. Här görs till skillnad från inkomstbeskattningen en bedömning i förväg – en prognos.

Bedömningen av om en sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet görs, liksom vid inkomstbeskattningen, med ledning av hela den ändamålsenliga verksamheten. Kraven i denna del är desamma som vid inkomstbeskattningen.

En inskränkt skattskyldig stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund kan vid sidan av den skattebefriade verksamheten ha inkomst av näringsverksamhet i form av skattepliktig rörelse eller fastighet. Detta utgör inte något hinder för ett godkännande. Förutsättningen är att den sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL.

Andra grunder för undantag från beskattning i 7 kap. IL

Sökande vars skattskyldighet prövas enligt annat lagrum i 7 kap. inkomstskattelagen (IL) än de allmänna undantagsbestämmelserna i 3 § kan också godkännas som gåvomottagare. Förutsättningen är att de, om de hade prövats enligt de allmänna undantagsbestämmelserna, hade uppfyllt där ställda krav och godtagits som inskränkt skattskyldiga. Det kan exempelvis gälla en stiftelse som omfattas av undantagsbestämmelserna i 7 kap. 15–17 §§ IL, men som också hade kunnat omfattas av de allmänna undantagsbestämmelserna (7 § GML och prop. 2018/18:92 s. 25).

Utländska motsvarigheter till svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Också en utländsk organisation som motsvarar en svensk stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund har möjlighet att ansöka om godkännande (8 § GML). Grunden till detta är att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater inom Europeiska unionen, samt mellan medlemsstater och tredjeland är förbjudna, se artikel 63.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Principen om fri rörlighet för kapital återfinns även i artikel 40 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). Med hänsyn till detta och till ett antal rättsfall ges också en utländsk motsvarighet möjlighet att ansöka om godkännande (prop. 2018/19:92 s. 21 och 27).

Förutsättningen är att den sökande hör hemma i

• en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
• en stat med vilken Sverige har ingått
  • ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller
  • ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

För att kunna godkännas som gåvomottagare ställs motsvarande krav på den utländska sökanden som det ställs på en svensk sökande. T.ex. ska en utländsk stiftelse, förutom övriga krav, omfattas av motsvarande krav på registrering som den svenska stiftelselagen ställer på en svensk stiftelse (prop. 2018/19:92 s. 27). En utländsk sökande måste dessutom, i samband med ansökan, lämna ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter för de gåvor som de kommer ta emot och som är grund för skattereduktion (8 § tredje stycket GML).

Krav i gåvomottagarverksamheten

Förutom att den sökande ska uppfylla krav på inskränkt skattskyldighet ställs också krav på den verksamhet som bedrivs i gåvomottagarverksamheten.

Godkända ändamål

För att kunna godkännas måste den sökande ha som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller bedriva sådan verksamhet. Endast två ändamål omfattas när det gäller skattereduktion för gåva. Dessa är att främja

• social hjälpverksamhet
• vetenskaplig forskning.

Vad som avses med främjande samt ändamålen vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet och hur de ska bedömas överensstämmer med den bedömning som görs när man bedömer skattskyldigheten enligt 7 kap. 4 § inkomstskattelagen IL (prop. 2018/19:91 s. 25).

Omfattningen av gåvomottagarverksamheten

Det finns inte något krav på att den gåvomottagarverksamhet som en organisation bedriver måste vara av viss omfattning. De krav som ställs är att verksamheten måste avse ett godkänt ändamål och att mottagna gåvor används på avsett sätt. Eftersom den verksamhet en organisation bedriver kan bestå av såväl sådan verksamhet som omfattas av gåvomottagarverksamheten som annan verksamhet, är det viktigt att det går att särskilja gåvomottagarverksamheten i den samlade verksamheten.

Användningen av gåvorna

Det är viktigt att de gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som ger rätt till skattereduktion för givaren också kommer att användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Ytterligare ett krav för att bli godkänd som gåvomottagare är därför att det är sannolikt att den sökande kommer att använda sådana gåvor i enlighet med vad givaren avsett (6 § GML). För att bedöma sannolikheten kan t.ex. omständigheter som den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet beaktas. Prövningen av organisationens skattskyldighet beror på en helhetsbedömning. Kravet på gåvornas användning är däremot ett instrument för att pröva hur just den delen av verksamheten som avser godkännandet sköts (prop. 2018/19:92 s. 26)

Det finns ett direkt krav på att det ska finnas underlag som styrker vilka skattereduktionsgrundande gåvor som tagits emot och hur de använts. Detta är särskilt viktigt för gåvomottagare som förutom verksamheten med gåvomottagandet också bedriver annan verksamhet. Exempelvis om ett trossamfund, vid sidan av den religiösa verksamheten, främjar social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det krävs alltså att det går att göra en självständig prövning av vilka gåvor som kommit in och hur de använts samt vem som är givare.

Kostnader i gåvoverksamheten

När omfattningen av den bedrivna gåvomottagarverksamheten ska bedömas får sådana omkostnader som är nödvändiga för denna verksamhet beaktas, t.ex. kostnader för insamlandet av gåvorna. Samma grundprinciper som gäller för inkomstslaget näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen får tillämpas.

Bokföring eller räkenskaper

Av bokföringen eller räkenskaperna ska det vara möjligt att följa hur organisationen tagit emot och använt gåvorna (6 § GML). Det ska vara möjligt att se vilka gåvor som tagits emot, storleken av dessa samt vilka som skänkt gåvorna. Det senare är nödvändigt med hänsyn till den kontrolluppgiftsskyldighet som följer av godkännandet som gåvomottagare. Dessutom måste det finnas en tillfredsställande dokumentation som visar att minst så mycket pengar som kommit in i form av gåvor som är grund för skattereduktion också använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda. Någon dokumentation av varje enskild gåvas användning inom gåvomottagardelen är däremot inte nödvändig.

Bokföringen eller räkenskaperna måste vara så ordnade att det på ett enkelt och säkert sätt går att ta fram uppgifter om de gåvor som är grund för skattereduktion och användningen av dessa. Om det sker genom att gåvorna bokförs på olika konton eller om det görs via en sidoordnad redovisning är valfritt. Skatteverket kan inte ställa några krav på val av metod. En sidoordnad bokföring kan ge en ökad specifikationsgrad, men det är upp till varje gåvomottagare att ordna ett redovisningssystem som är ändamålsenligt uppbyggt. Det system som valts ska uppfylla bokföringslagens krav på kontroll och överblick om bokföringsskyldighet föreligger. Vilken uppbyggnad som väljs torde till stor del bero på hur omfattande verksamheten är. Hur redovisningssystemet har byggts upp ska framgå av systemdokumentationen.

Krav på auktoriserad eller godkänd revisor

En godkänd gåvomottagare måste ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor utsedd för att kunna godkännas (6 § GML). Det ska framgå av ansökan vem eller vilka revisorer som är utsedda. Uppdraget som revisor omfattar hela den verksamhet som bedrivs av den som söker och inte bara gåvomottagarverksamheten.

Skyldighet att lämna kontrolluppgifter för gåvomottagare

Med godkännandet följer en skyldighet att lämna kontrolluppgifter för alla gåvor som mottagits och som är grund för skattereduktion. Det gäller under förutsättning att givaren är känd. För att en gåvogivare ska anses som känd krävs att givaren lämnar uppgift om sitt personnummer. När detta saknas anses givaren som anonym. Någon skyldighet att lämna kontrolluppgift finns inte för sådana gåvor.