OBS: Detta är utgåva 2019.7. Visa senaste utgåvan.

Fysiska personer ska betala kommunal och statlig skatt. Här beskrivs vilka underlag som skatterna ska beräknas på och hur skatterna beräknas. Här finns också regler om hemortskommun.

Grundläggande bestämmelser

I 1 kap. IL finns grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt, till exempel hur underlaget för skatten beräknas, till vilken kommun och vilket landsting fysiska personer är skattskyldiga, och om beskattningsår.

Fysiska personer ska betala kommunal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, vilket kallas för skatt på förvärvsinkomster. Dessutom ska fysiska personer betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital samt statlig inkomstskatt på avsättningar till expansionsfonder (1 kap. 3 § IL).

Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och landstingsskatt till det landsting som hemortskommunen ingår i (1 kap. 4 § IL).

Hemortskommun

Med hemortskommun menas den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret (65 kap. 3 § andra stycket IL, 3 kap. 10 § SFL).

Om personen varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under någon del av inkomståret, men inte var folkbokförd här den 1 november året före beskattningsåret, är hemortskommunen den kommun där personen först var bosatt eller stadigvarande vistades i. För den som är obegränsat skattskyldig på grund av väsentlig anknytning till och tidigare bosättning i Sverige enligt 3 kap. 3 § första stycket IL, är hemortskommunen den kommun dit anknytningen är starkast under året före inkomståret (3 kap. 10 § tredje stycket SFL).

Hemortskommun för dödsbon

Med hemortskommun för ett dödsbo menas den avlidnes hemortskommun för dödsåret. Om den avlidne hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska hemortskommunen för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret vara den kommun där den avlidne hade sin rätta folkbokföringsort efter flytten (65 kap. 3 § tredje stycket IL).

Beräkna den beskattningsbara förvärvsinkomsten

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas enligt 1 kap. 5 § IL på följande sätt:

  1. Summan av överskott i inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Det avrundade beloppet är den fastställda förvärvsinkomsten.
  2. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag, i den ordningen. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten är underlag för

  • den kommunala inkomstskatten enligt 1 kap. 3–4 § IL
  • den statliga inkomstskatten på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet enligt 1 kap. 3–4 § IL
  • begravningsavgiften enligt 9 kap, BegrL, som betalas av den som är folkbokförd i Sverige
  • kyrkoavgiften enligt 7 § I lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, som betalas av medlemmar i Svenska kyrkan
  • avgifter som medlemmar i andra trossamfund betalar, om samfundet har statlig hjälp med att ta in avgifterna, lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, och
  • public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Kommunal inkomstskatt

Den kommunala inkomstskatten består av två delar: den kommunala skatten och landstingsskatten.

Bestämmelserna om kommunal inkomstskatt finns i 1 kap. 3–4 §§ och 65 kap. 3–4 §§ IL. Att reglerna om fysiska personer också gäller för dödsbon framgår av 4 kap. IL.

Fysiska personer ska betala kommunal inkomstskatt på den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Den kommunala inkomstskatten är summan av skattesatserna för kommunalskatt och landstingsskatt i hemortskommunen multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Skatten ska anges i hela krontal, ören faller bort (22 kap. 1 § SFF).

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga

Om en fysisk person är begränsat skattskyldig under hela beskattningsåret, ska han eller hon betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål med 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten (65 kap. 4 § IL). Detta gäller i princip all inkomst av näringsverksamhet för en fysisk person.

För den som är begränsat skattskyldig och som väljer att beskattas enligt IL i stället för enligt SINK, är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Samma gäller även begränsat skattskyldiga artister och idrottsutövare samt utländska artistföretag som omfattas av A-SINK och som väljer att beskattas enligt IL.

Personer som tillhör en utländsk stats beskickning m.m.

De som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal är enligt 3 kap. 17 § 2 IL begränsat skattskyldiga. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när de började tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.

Av 1 kap. 4 § tredje stycket IL framgår emellertid att dessa personer ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen m.m. på sådan inkomst de är skattskyldiga för. Läs mer om utländska diplomater m.fl.

Statlig inkomstskatt

Den statliga inkomstskatten för fysiska personer tas ut på förvärvsinkomster, kapitalinkomster och avsättning till expansionsfond. Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 200 kr (65 kap. 2 § IL). Gränsvärdet gäller respektive underlag.

Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

Underlaget för den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Den statliga skatten på förvärvsinkomster är

  • 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns
  • 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns (65 kap. 5 § IL).

Skiktgränserna räknas upp årligen. De beräknas genom att skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multipliceras med ett jämförelsetal, uttryckt i procent. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter.

För inkomståret 2019 är den nedre skiktgränsen 490 700 kr och den övre skiktgränsen 689 300 kr (65 kap. 5 § andra stycket IL).

Skatten ska anges i hela krontal, ören faller bort (22 kap. 1 § SFF).

Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket IL har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas (65 kap. 5 § fjärde stycket IL).

Särskilt om dödsbon

För dödsbon gäller till och med det tredje beskattningsåret efter dödsfallsåret samma regler för statlig skatt på förvärvsinkomst som för fysiska personer.

Från och med det fjärde beskattningsåret efter dödsfallsåret gäller delvis andra regler. Statlig inkomstskatt tas då ut med 20 procent på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga även på inkomst som understiger den nedre skiktgränsen, och med ytterligare 5 procent på den del som överstiger den övre skiktgränsen.

Statlig inkomstskatt på kapitalinkomst

Underlaget för fysiska personers skatt på kapitalinkomster är överskottet i inkomstslaget kapital (1 kap. 6 § IL).

Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster är 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Skatten ska anges i hela krontal, ören faller bort (22 kap. 1 § SFF).

Expansionsfondsskatt

Expansionsfondsskatten är 22 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. IL (65 kap. 8 § IL). Skatten ska anges i hela krontal, ören faller bort (22 kap. 1 § SFF).

När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 22 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

Normalt sett följer procentsatsen för expansionsfondskatt bolagsskatten. Bolagsskatten sänks stegvis från 22 procent till 21,4 procent och sedan till 20,6 procent. För att undvika komplicerade övergångsregler sker sänkningen av expansionsfondsskatten bara i ett steg, till 20,6 procent för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. För beskattningåren 2019 och 2020 är därför expansionsfondsskatten även fortsättningsvis 22 procent (SFS 2018:1206 p. 7 och 8).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • SFS 2018:1206 p. 7 och 8 [1]
  • begravningslag 1990:1144 [1]
  • lag (1998:1591) om svenska kyrkan [1]
  • lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund [1]