Beräkning av skatten på ackumulerad inkomst

Underlaget för skatteberäkningen är nettobeloppet

Till grund för skatteberäkningen ligger det s.k. nettobeloppet. Nettobeloppet är

• den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för inkomstens förvärvande som ska dras av samma beskattningsår, eller
• den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, om denna är lägre (66 kap. 6 § IL).

Ofta kan kostnaderna inte beräknas exakt utan man får göra en ungefärlig uppskattning av hur stor del som avser den ackumulerade inkomsten.

När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst ska beräknas av skogsbruk, ska intäkt av skogsbruk dessutom minskas med skogsavdrag som görs för samma beskattningsår (66 kap. 6 § andra stycket IL).

När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, är nettobeloppet skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga värde (66 kap. 7 § första stycket IL).

För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel är nettobeloppet skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång (66 kap. 7 § andra stycket IL).

Så här gör man skatteberäkningen

Vid den särskilda skatteberäkningen ska man beräkna skatten både på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst och på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör den statliga inkomstskatten för beskattningsåret (66 kap. 5 § första stycket IL).

Det aktuella beskattningsårets skattesats används

Skatten ska beräknas enligt den skatteskala som gäller för det beskattningsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning (66 kap. 16 § IL).

Om den beskattningsbara inkomsten tidigare år är 0 kr

Även om den beskattningsbara inkomsten är 0 kr ska det beskattningsåret ingå i genomsnittsberäkningen.

En fördelning av inkomsten ska även göras för de år då den skattskyldiga inte har varit bosatt i Sverige. Den beskattningsbara inkomsten ska tas upp till 0 kr för sådana beskattningsår. Man ska alltså göra fördelning även på dessa år (66 kap. 12 § IL).

Skatteberäkningen i åtta steg

Den särskilda skatteberäkningen görs i åtta steg:

1. Dela upp nettobeloppet.
2. Beräkna den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten.
3. Lägg till ett belopp som motsvarar förändringar i skiktgränsen.
4. Lägg till ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten.
5. Beräkna den statliga skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp.
6. Beräkna den statliga skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp.
7. Beräkna den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp med antal år.
8. Jämför det beräknade skattebeloppet med det skattebelopp man får vid den vanliga skatteberäkningen.

Nedan beskrivs de åtta stegen utförligare och avslutas med ett exempel där stegen används i praktiken.

1. Dela upp nettobeloppet

Nettobeloppet ska delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hör till (årsbelopp). Det får dock delas upp i högst tio belopp (66 kap. 5 § andra stycket IL).

Årsbeloppet ska inte avrundas, men ören ska inte tas med.

2. Beräkna den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Man beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det antal år den ackumulerade inkomsten avser.

För det aktuella beskattningsåret dras den ackumulerade inkomsten från beskattningsbar förvärvsinkomst. Man gör alltså genomsnittsberäkningen på årets beskattningsbara inkomst exklusive den ackumulerade inkomsten. Någon ytterligare beräkning på andra år ska inte göras. Avrundning sker inte, men ören tas inte med.

Vid genomsnittsberäkningen används de föregående beskattningsårens beskattningsbara förvärvsinkomster även om där ingår ackumulerad inkomst.

Även i de fall den beskattningsbara inkomsten är noll kr ska det beskattningsåret ingå i genomsnittsberäkningen.

Resultatet man får fram är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten exklusive den ackumulerade inkomsten.

3. Lägg till ett belopp som motsvarar förändringar i skiktgränsen

Till den genomsnittliga förvärvsinkomsten ska man lägga ett belopp som motsvarar förändringar i skiktgränsen, d.v.s. den gräns där man ska börja betala statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Detta innebär att man ska justera genomsnittsinkomsten med ett belopp som motsvarar förändringen av skiktgränsen. Vid justering för förändring i skiktgränsen används den nedre skiktgränsen, som är 490 700 kr för beskattningsåret 2019. För beskattningsåret 2019 gäller följande om den ackumulerade inkomsten ska fördelas bakåt i tiden (66 kap. 14 § IL):

Om den ackumulerade inkomsten avser

• tre eller fyra år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för beskattningsåret 2019 och beskattningsåret 2018, d.v.s. 35 400 kr
• fem eller sex år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för beskattningsåret 2019 och beskattningsåret 2017, d.v.s. 51 800 kr
• sju eller åtta år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för beskattningsåret 2019 och beskattningsåret 2016, d.v.s. 60 500 kr
• nio eller tio år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för beskattningsåret 2019 och beskattningsåret 2015, d.v.s. 60 500 kr.

Man ska inte göra någon justering om den ackumulerade inkomsten bara hör till två år (66 kap.13 § IL).

Skiktgränser:

• Beskattningsåret 2019: 490 700 kr
• Beskattningsåret 2018: 455 300 kr
• Beskattningsåret 2017: 438 900 kr
• Beskattningsåret 2016: 430 200 kr
• Beskattningsåret 2015: 430 200 kr

4. Lägg till ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten

Ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten ska läggas på toppen av den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det aktuella beskattningsåret. Om fördelningen ska göras på exempelvis två år, ska årsbeloppet av den ackumulerade inkomsten läggas på toppen av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för de två senaste beskattningsåren. Om fördelningen ska göras på tio år sker genomsnittsberäkningen för inkomsterna för de tio senaste åren.

Detta gäller oavsett vilka år den ackumulerade inkomsten egentligen hör till. Även om den exempelvis är ersättning för framtida pension ska fördelningen alltid ske på ett genomsnitt av det aktuella beskattningsårets och de närmast föregående beskattningsårens inkomster.

Slutligen summerar man det framräknade justerade genomsnittliga beloppet med den ackumulerade inkomstens årsbelopp och får fram en justerad genomsnittlig inkomst inklusive den ackumulerade inkomsten.

5. Beräkna den statliga skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp

På den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp beräknas den statliga skatten.

6. Beräkna den statliga skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp

Den statliga skatten räknas också fram på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp.

7. Beräkna den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp med antal år

Skillnaden mellan skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp och skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp är den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp.

Den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp multipliceras med det antal år fördelningen av den ackumulerade inkomsten avser. Man får då skattebeloppet på den totala ackumulerade inkomsten.

Skattebeloppet läggs samman med skattebeloppet för övriga inkomster det beskattningsår skatteberäkningen avser. Summan är årets statliga inkomstskatt med särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

8. Jämför det beräknade skattebeloppet med det skattebelopp man får vid den vanliga skatteberäkningen

Det skattebelopp som kommer fram enligt den särskilda skatteberäkningen jämförs med det skattebelopp man får vid den vanliga skatteberäkningen. Det lägsta av de två beloppen är årets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.

Exempel: skatteberäkning i åtta steg

Inger får under 2019 en ackumulerad inkomst på 700 000 kr. Inkomsten hör till 2019 och ytterligare fyra år tillbaka i tiden, d.v.s. fem år.

Ingers beskattningsbara förvärvsinkomst inklusive den ackumulerade inkomsten är 1 032 000 kr. Beskattningsbar förvärvsinkomst exklusive den ackumulerade inkomsten är alltså 332 000 kr.

Ingers beskattningsbara förvärvsinkomster under de fyra närmast föregående beskattningsåren var för

• 2018: 322 000 kr
• 2017: 312 000 kr
• 2016: 302 000 kr
• 2015: 290 000 kr.

Så här gör Inger den särskilda skatteberäkningen:

1. Inger delar den ackumulerade inkomsten med antalet år den hör till, d.v.s. 700 000/5 = 140 000 kr, vilket blir det s.k. årsbeloppet för hennes ackumulerade inkomst.

2. Inger beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten – exklusive den ackumulerade inkomsten – för den tid den ackumulerade inkomsten avser. Ingers genomsnittsinkomst blir 311 600 kr.

(332 000 + 322 000 + 312 000 + 302 000 + 290 000)/5

3. Den ackumulerade inkomsten avser fem år. Genomsnittsinkomsten ska då ökas med förändringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt mellan inkomståret 2019 och inkomståret 2017.

Skiktgränsen mellan dessa beskattningsår har ökat med 51 800 kr (490 700 – 438 900). Den nya justerade genomsnittsinkomsten för Inger blir då 363 400 kr (311 600 + 51 800).

4. Till den justerade genomsnittsinkomsten 363 400 kr lägger Inger årsbeloppet för den ackumulerade inkomsten, 140 000 kr. Summan blir då 503 400 kr.

5. Hon räknar ut den statliga inkomstskatten på 503 400 kr. Den statliga inkomstskatten blir 20 procent av (503 400 – 490 700) = 2 540 kr.

6. Sedan räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på 363 400 kr. Den statliga inkomstskatten blir 0 kr eftersom beloppet ligger under 490 700 kr.

7. Den statliga inkomstskatten på ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten blir då 2 540 kr. På fem år blir den 12 700 kr (5 x 2 540), vilket blir den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomsten.

För övrig beskattningsbar förvärvsinkomst (332 000 kr) som Inger har för inkomståret 2019 blir den statliga inkomstskatten 0 kr. Ingers statliga inkomstskatt blir alltså 12 700 kr.

8. Nu räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på den beskattningsbara förvärvsinkomsten (1 032 000 kr) för inkomståret 2019 utan att använda reglerna för den särskilda skatteberäkningen. Den statliga inkomstskatten blir då 125 395 kr, dvs. summan av

• 20 procent av 541 300 (1 032 000 – 490 700) = 108 260 kr, och
• 5 procent av 342 700 (1 032 000 – 689 300) = 17 135 kr

Utan reglerna för ackumulerad inkomst skulle den statliga inkomstskatten alltså ha blivit 125 395 kr. Om man istället gör den särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst så blir den statliga inkomstskatten 12 700 kr. Eftersom den statliga inkomstskatten blir lägre när man använder den särskilda skatteberäkningen är det 12 700 kr som blir årets statliga inkomstskatt..

Flera ackumulerade inkomster

Om det finns flera ackumulerade inkomster vid samma beskattning och de hör till olika antal år, ska de fördelas oberoende av varandra.

Skatten för den intäkt som hör till flest antal år räknas ut först. Sedan räknar man ut skatten på den intäkt som därnäst hör till flest antal år. En ny genomsnittsberäkning som avser det antal år som den intäkten hör till måste då göras.

Man lägger också ett årsbelopp av den första inkomsten till de genomsnittliga inkomsterna och räknar därefter ut skatten på ett årsbelopp av den senare inkomsten i skiktet ovanför den andra.

Sedan fortsätter man på samma sätt tills man räknat ut skatten på samtliga ackumulerade inkomster.

Dessa skattebelopp läggs samman och summeras med skatten på årets övriga intäkter. Man får då den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster med särskild skatteberäkning.