OBS: Detta är utgåva 2019.7. Visa senaste utgåvan.

När det finns synnerliga skäl får Skatteverket medge befrielse från betalningsskyldighet för den som inte gjort skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL och från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt. Skatteverket får då även befria från förseningsavgift, skattetillägg och ränta. Ansökan om befrielse från betalningsskyldighet handläggs av Skatteverkets rättsavdelning.

När kan befrielse beviljas?

Skatteverket kan bevilja befrielse från skatt eller avgift om det finns synnerliga skäl (60 kap. 1 § SFL). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att befrielsen gäller betalningsskyldigheten (prop. 2010/11:165 s. 1011–1012).

Från vilka skatter och avgifter kan befrielse beviljas?

Skatteverket får bevilja befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt.

Med arbetsgivaravgifter menar man arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. SAL, skatt enligt 1 § SLFL och avgift enligt 1 § LAL.

Befrielse för den som betalt ersättning utan att göra skatteavdrag

Skatteverket får befria den som har betalt ut ersättning utan att göra skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL från betalningsskyldigheten.

Den som har gjort skatteavdrag men inte har betalat in den avdragna skatten eller avgiften kan däremot inte befrias från betalningsskyldigheten.

Vad kan räknas som synnerliga skäl?

Om en arbetsgivare inte har uppfattat sig som arbetsgivare och har haft starka skäl för det kan befrielse i vissa fall medges (prop. 1996/97:100 s. 604).

Vad räknas inte som synnerliga skäl?

Att en arbetsgivare har svårigheter att betala den avdragna skatten är till exempel inte ett synnerligt skäl som kan leda till befrielse.

Regeringen har i ett ärende från 2004 funnit att det inte funnits synnerliga skäl för befrielse där sökanden anfört att han fått felaktig information från Skatteverket om hur mervärdesskatten vid import skulle redovisas. Regeringen kom till samma slutsats i ett ärende från 2005 där mervädesskatteskulden hade sin grund i den skattskyldiges f.d. makes brottsliga verksamhet som den skattskyldige inte känt till eller deltagit i.

Befrielse från förseningsavgift, skattetillägg och ränta

Endast om Skatteverket beslutar om befrielse får Skatteverket även bevilja befrielse från förseningsavgift, skattetillägg och/eller ränta.

Vem får besluta om befrielse?

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om befrielse (60 kap. 1 § SFL). Att det är Skatteverket som ska fatta beslut om befrielse framgår av SFF (13 kap. 12 § SFF). Enligt Skatteverkets arbetsordning ska sådana beslut fattas av Skatteverkets rättsavdelning.

Extraordinärt rättsmedel

Befrielse från betalningsskyldighet från skatt och avgift när det finns synnerliga skäl är ett s.k. extraordinärt rättsmedel. Det betyder att de ordinära rättsmedlen – omprövning och överklagande – först måste användas innan Skatteverket kan pröva en ansökan om befrielse på grund av synnerliga skäl. Om skattefrågan fortfarande kan prövas av domstol bör inte ansökan prövas av Skatteverket (se bl.a. RSFS 1982:31).

Till vilken instans överklagas beslut om befrielse?

Ett beslut om befrielse överklagas hos regeringen och inte hos allmän förvaltningsdomstol, vilket är fallet för övriga överklagbara beslut enligt SFL (67 kap. 6 § SFL).

Hur lång är tiden för överklagande?

Ett beslut om befrielse från skatt eller avgift på grund av synnerliga skäl ska överklagas senast tre veckor från dagen för beslutet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster [1]
  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 30 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Övrigt

  • RSFS 1982:31 [1]