OBS: Detta är utgåva 2019.7. Visa senaste utgåvan.
OBS: Detta är utgåva 2019.7. Visa senaste utgåvan.
Om Skatteverket inte begär in någon säkerhet för skalbolagets skatt får säljaren i stället ett subsidiärt betalningsansvar för bolagets skatteskuld. Det innebär att säljaren blir betalningsansvarig om bolaget inte betalar sin slutliga skatt.
Om Skatteverket inte har begärt in en sådan säkerhet som avses i 58 kap. 1 och 2 §§ SFL, är den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten i företaget, tillsammans med det avyttrade företaget, skyldig att betala företagets slutliga skatt. Det är detta som kallas subsidiärt betalningsansvar (59 kap. 24 § SFL). Om det avyttrade företaget innehåller ett intresseföretag som är skalbolag blir intresseföretaget, tillsammans med säljaren, betalningsansvariga för intresseföretagets skatter. Ansvaret för skalbolagets skatt kan dock inte bli högre än det belopp Skatteverket hade begärt säkerhet på, om de fattat beslutet att en säkerhet skulle ställas.
Det är först om företaget inte betalar skatten som det subsidiära betalningsansvaret kommer att utnyttjas av Skatteverket.
Det normala är att Skatteverket inte begär in någon säkerhet, åtminstone inte i de fall då Skatteverket anser att säljaren har förmåga att betala företagets skatt. De allra flesta skalbolagsdeklarationer avser dessutom seriösa transaktioner där företaget kommer att betala in skatten.
Om den avyttrade andelen avser ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, är den som avyttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala förvärvarens slutliga skatt (59 kap. 24 § SFL). Även här är ansvaret för den som avyttrat andelen begränsat till högst det belopp för vilket en säkerhet skulle ha ställts, om en säkerhet hade begärts.
Om en säkerhet ställts så ska den först utnyttjas för företagets slutliga skatt innan Skatteverket kan ställa krav på något subsidiärt betalningsansvar.
Om det finns flera subsidiärt betalningsansvariga är det upp till Skatteverket att avgöra vem man ska rikta kravet mot. Kravet kan riktas mot en eller flera. Allt i syfte att säkerställa att skatten betalas.
Det subsidiära betalningsansvaret kan bara uppkomma om en skalbolagsdeklaration lämnats och Skatteverket inte fattat beslut om att någon säkerhet ska ställas.
Om någon skalbolagsdeklaration inte har lämnats har säljaren inget subsidiärt betalningsansvar för det sålda bolagets skatt oavsett om ventilen är tillämplig eller inte. Om ventilen inte är tillämplig kan säljarens kapitalvinst i stället komma att beskattas som inkomst av passiv näringsverksamhet.