OBS: Detta är utgåva 2019.7. Visa senaste utgåvan.

Under en företagsrekonstruktion får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordran om båda fordringarna har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.

Förutsättningar för kvittning vid en företagsrekonstruktion

Kvittning innebär att en fordran räknas av mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra.

Högsta domstolen har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att lämna en kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen går före kvittning

Innan det kan bli aktuellt med kvittning måste man se om man kan göra avräkningar enligt skatteförfarandelagen eller avräkningslagen. Krediteringar (plusposter) på skattekontot ska i första hand avräknas mot andra skatter och avgifter inom skattekontot, enligt skatteförfarandelagen. I andra hand ska Kronofogden avräkna enligt avräkningslagen. Om det efter detta uppstår ett överskott, eller om avräkningsreglerna i skatteförfarandelagen eller avräkningslagen inte går att tillämpa, kan det bli aktuellt med kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion.

Skatteverket har i praxis ansetts ha rätt att under en företagsrekonstruktion avräkna t.ex. överskjutande mervärdesskatt som har uppkommit under rekonstruktionen, mot sådana skattekontoskulder som uppkommit före ansökan om rekonstruktion (se Skatteverkets rättsfallskommentar Företagsrekonstruktion; avräkning/kvittning under rekonstruktionen). Man kan alltså göra en avräkning enligt skatteförfarandelagen oberoende av kvittningsbegränsningen i lagen om företagsrekonstruktion. Detta motsvarar att avräkning enligt avräkningslagen går före bestämmelserna om kvittning vid konkurs (NJA 2006 s. 592).

Avräkningar påverkar de fordringar som ska ingå i ackordet

De avräkningar som görs på skattekontot under en företagsrekonstruktion har enligt Skatteverkets uppfattning kvittningseffekt vid en förhandling om offentligt ackord. Det innebär att avräkningen minskar de fordringar som senare ska ingå i det offentliga ackordet. Skatteskuldernas storlek måste därför löpande stämmas av under rekonstruktionen. Skatteverket måste också anmäla till rekonstruktören att det finns skulder som satts ned genom avräkning och att dessa belopp inte ska ingå i den slutliga ackordsförhandlingen. Denna anmälan måste göras senast inför det borgenärssammanträde om offentligt ackord då borgenärerna ska rösta om förslaget till offentligt ackord. De skuldbelopp som Skatteverket har godtagit vid borgenärssammanträdet är också vad som kommer att gälla som ackorderat fordringsbelopp.

Även fordringar som har betalats genom avräkning enligt avräkningslagen ska tas bort från ackordet på motsvarande sätt.

Undantag: ackord utan hänsyn till avräkning i vissa fall

Skatteverket kan i undantagsfall vid ackordsförhandlingen avstå från att ta hänsyn till avräkningen. Det kan t.ex. vara fallet då det i en rekonstruktion ingår att göra en större nyinvestering i maskiner, vilket tillfälligt genererar en större överskjutande ingående mervärdesskatt. Det kan vara rimligt att gäldenären som ett led i finansieringen av rekonstruktionen beviljas ackord utan att Skatteverket hävdar att den avräkning som följer på den överskjutande ingående mervärdesskatten ska minska de skattefordringar som ska ingå i det offentliga ackordet. Det saknar i dessa fall betydelse om avräkningen har skett före eller efter den slutliga ackordsförhandlingen eller om avräkning görs mot en ”gammal” fordran eller ej.

Utbetalning av rot- och rutarbete kan inte avräknas

En fordran på utbetalning av rot- och rutarbete hanteras inte via skattekontot och omfattas därför inte av avräkningsmöjligheten enligt skatteförfarandelagen. Utbetalning av rot- och rutarbete omfattas inte heller av avräkningsmöljligheterna i avräkningslagen (se 1 och 2 § § AvrL).

Kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion

Under en företagsrekonstruktion får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordran om båda fordringarna har uppkommit före tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion (2 kap. 21 § FrekL). Fordran och motfordran ska alltså stå mot varandra vid den kritiska tidpunkten, d.v.s. dagen före ansökan om rekonstruktion.

Till skillnad från vad som gäller vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer behöver fordringarna inte vara förfallna till betalning för att kvittning ska få göras. Kvittningsreglerna i lagen om företagsrekonstruktion ska tillämpas före de allmänna civilrättsliga principerna för kvittning.

Begränsningar i kvittningsrätten

Begränsningarna i borgenärens kvittningsrätt enligt lagen om företagsrekonstruktion överensstämmer med begränsningar i borgenärernas rätt att kvitta vid konkurs.

Utbetalning av skattekontoöverskott

I likhet med vad som gäller vid en konkurs kan Skatteverket under en företagsrekonstruktion kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot t.ex. en regressfordran på en utbetalad lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före ansökan om rekonstruktion (jämför NJA 2012 s. 876 om kvittning i konkurs). Läs mer om tidpunkten för lönegarantiregressens uppkomst.

Det är först när länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet som staten träder in i arbetstagarens rätt mot gäldenären (28 § LGL). Det krävs alltså att länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet för att Skatteverket ska kunna göra en kvittningsförklaring.

Staten har rätt till ränta på det utbetalade lönegarantibeloppet (NJA 1998 s. 219) och statens kvittningsrätt omfattar även fordran på ränta. Räntan ska beräknas fram till den tidpunkt då kvittningen är möjlig.

Utbetalning av rot- och rutarbete

Skatteverket kan kvitta en fordran på utbetalning av rot- och rutarbete mot t.ex. en skattefordran eller lönegarantiregressfordran, förutsatt att de fordringar som ställs mot varandra har uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Enligt grundläggande regler om fordringars uppkomst är utförarens fordran på betalning från Skatteverket uppkommen när kunden har betalat sin del av arbetskostnaden.

Kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer

I de fall både borgenärens fordran och gäldenärens motfordran har uppkommit efter en ansökan om företagsrekonstruktion kan Skatteverket under rekonstruktionen genomföra en kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer. För detta krävs dock att förutsättningarna för en sådan kvittning är uppfyllda. Bland annat måste båda fordringarna ha förfallit till betalning.

Om ena fordran har uppkommit före ansökan om rekonstruktion och den andra fordran har uppkommit efter ansökan kan någon kvittning inte göras. Den ”gamla” fordran som uppkommit före ansökan om rekonstruktion omfattas istället av bestämmelserna i lagen om företagsrekonstruktion. Om en borgenär skulle ha rätt att kvitta en fordran som har uppkommit efter rekonstruktionen mot en fordran som ingår i rekonstruktionsförfarandet medför det att andra borgenärers rätt kan bli lidande.

Överprövning av ett kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att kvitta kan inte överklagas. En eventuell prövning av kvittningsfrågan kan göras när rätten ska fastställa den borgenärskrets som får delta i ett offentligt ackord (3 kap. 3 § FrekL). Läs mer om gäldenärens möjligheter till överprövning av ett kvittningsbeslut.

Förbud att kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld

Skatteverket får inte kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld (71 kap. 4 § SFL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1998 s. 219 [1]
  • NJA 2005 s. 3 [1]
  • NJA 2006 s. 592 [1]
  • NJA 2012 s. 876 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter [1]
  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1]
  • Lönegarantilag (1992:497) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Rättsfallskommentarer

  • Företagsrekonstruktion; avräkning/kvittning under rekonstruktionen [1]